Patrik Strömer: Att det finns risk för krig bör inte komma som en överraskning
I veckan ägde Folk och Försvars årliga Rikskonferens rum i Sälen. Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, var på plats. Här delar han med sig av sina reflektioner från konferensen och tankar kring de upprörda reaktionerna på uttalanden från ministrar och ÖB om risken för krig.
Patrik Strömer:
Våren 2018 skickades broschyren ”När krisen eller kriget kommer” ut till samtliga hushåll i Sverige. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap var avsändare och tanken var att alla invånare skulle kunna vara bättre förberedda mot olyckor, samhällskriser och i värsta fall krig. För knappt fyra år sedan började pandemin spridas över världen. Covid-19 ledde till försämringar på många områden, inte minst personer som fick allvarliga symtom eller avled som en följd av viruset.
För snart två år sedan invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina med full militär kraft, det kriget pågår fortfarande. Anfallet ledde också till att Finland och Sverige som neutrala icke-Natomedlemmar stod utan det skydd som försvarsalliansen utgör. Finland är nu medlem och Sverige väntar på godkännanden från Turkiet och Ungern för att bli insläppt i Nato-klubben.
”Det budskapet kom alltså inte som någon överraskning för oss deltagare i Sälen, men tycks ha rört upp känslor i andra delar av samhället.”
Inget av detta kan rimligen vara helt okända delar av vår nutidshistoria. Från talarstolen på Folk och Försvars årliga Rikskonferens i Sälen var ministrar och Sveriges ÖB tydliga med att det finns en risk att Sverige hamnar i krig och att det därför är klokt att åtminstone göra några förberedelser. Det budskapet kom alltså inte som någon överraskning för oss deltagare i Sälen, men tycks ha rört upp känslor i andra delar av samhället.
Det är knappast någon som gör bedömningen att en direkt militär konflikt på svenskt territorium är nära förestående. Men hur många gjorde bedömningen för två år sedan att Ryssland skulle sända militär mot Ukrainas huvudstad i syfte att utplåna ett självständigt land?
”Men det viktigaste är att fortsätta att göra rätt saker varje dag; att gå till jobbet, ta ansvar och i vårt fall se till att svenska folket har tillgång till mat och dryck.”
Vi lever i en värld där det finns människor, organisationer och stater som vill oss illa. Som är rädda att demokrati ska hotas deras egen makt, som ogillar det öppna samhällets frihet och människors livsval. Detta faktum utgör ett hot mot företag i Sverige och EU. Det finns skäl att skydda sig, vara vaksam och göra planer. Men det viktigaste är att fortsätta att göra rätt saker varje dag; att gå till jobbet, ta ansvar och i vårt fall se till att svenska folket har tillgång till mat och dryck. Den uppgiften har svensk livsmedelsindustri klarat under pandemin och efter de kraftiga kostnadsökningar som blev följden av krig i Europa.
Från Livsmedelsföretagen var det VD Björn Hellman och undertecknad, som dessutom sitter i styrelsen för Folk och Försvar, som deltog på Rikskonferensen bland närmare 400 andra deltagare. Rikskonferensen är inte bara en plats där det går att träffa ministrar, generaldirektörer och riksdagsledamöter, utan också representanter från de mer än hundra medlemsorganisationer som utgör Folk och Försvar. Konferensen kan ses i efterhand på Folk och Försvars Youtube-kanal, men de enskilda mötena som ägde rum på plats uppstår ofta spontant i programpauser. Trots allvarsorden var stämningen ändå öppen och nyfiken.
”För livsmedelssektorn behöver en ny livsmedelsstrategi komma på plats som gör det enklare och billigare att producera svenska livsmedel, så att produktionen kan öka och Sverige kan exportera till samma ekonomiska värde som vi importerar.”
När det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret är det tydligt att det är lönsamma, konkurrenskraftiga och innovativa företag som utgör grunden. Så var det under pandemin, där många ställde om och även direkt bidrog med kompetens till de offentliga aktörerna. Insikten om att näringslivets uppgift alltid är att lösa problem åt andra, behöver bli starkare. För livsmedelssektorn behöver en ny livsmedelsstrategi komma på plats som gör det enklare och billigare att producera svenska livsmedel, så att produktionen kan öka och Sverige kan exportera till samma ekonomiska värde som vi importerar.