Rytter reder ut: Lögn, förbannad lögn och matvanestatistik

”Svenskarnas matvanor allt sämre”. ”Svenskarna äter mer onyttigt”. Inte helt ovanliga rubriker. Men stämmer de? Och vad bygger de på? Livsmedelsföretagens nutritions- och forskningsexpert Elisabet Rytter reder ut vilka slutsatser vi kan dra från olika matvaneundersökningar och hur vi kan få tillgång till mer pålitliga fakta och statistik.

Elisabet Rytter:

Titt som tätt påstås det att svenskarnas matvanor har försämrats och att samhället står inför en ”hälsokrasch”. Ja, visst är det så att våra matvanor och folkhälsan har stora förbättringspotentialer och ja, vi måste ta itu med detta. Men vi kommer inte göra några framsteg genom att slänga oss med svårtolkade, vilseledande eller grundlösa påståenden.

Den som säljer livsmedel måste följa EU:s förordning om hälso- och näringspåståenden. I förordningen står det att användningen av påståenden inte får ”vara felaktig, tvetydig eller vilseledande” och inte heller ”ge upphov till eller utnyttja rädsla hos konsumenterna”. Det är bra och alldeles självklart för alla seriösa livsmedelsproducenter. Tack och lov har vi i Sverige både yttrande- och tryckfrihet för alla andra aktörer, så det är fritt fram att påstå nästan vad man vill. Men när det gäller oss aktörer som jobbar med att förbättra matvanor och folkhälsa skulle jag vilja se mer eftertänksamhet i uttalanden och noggrannhet när det gäller statistik.

”Om man tar sig tid att göra en sammanfattande analys av olika statistikuppgifter om hur svensken äter ser man faktiskt ingen tydlig trend åt något håll”

För några veckor sedan, i samband med Livsmedelsdagarna i Tylösand, hävdade jag att det är fel att säga att svenskarnas matvanor har försämrats. För om man tar sig tid att göra en sammanfattande analys av olika statistikuppgifter om hur svensken äter ser man faktiskt ingen tydlig trend åt något håll.

Tittar man på Folkhälsomyndighetens undersökning om matvanor ser det dystert ut och pekar i en oönskad riktning. Antalet personer som uppger att de äter grönsaker, rotfrukter, frukt och bär minst två gånger per dag samt de som anger att de äter fisk och skaldjur minst två gånger i veckan minskar. Undersökningen visar också att de som dricker sötade drycker minst två gånger per vecka ökar (inkluderar både drycker sötade med socker och sötningsmedel).

Men i Livsmedelsverkets rapport Matkorgen från 2022 ser utvecklingen mer positiv ut. Här ser man en långvarig positiv trend för intaget av grönsaker och ett minskat intag av sötsaker samtidigt som viss konsumtion ligger still, t ex fullkornsintaget.

”Men jag är ingen kvällstidningsreporter eller hälsoinfluencer på jakt efter snabba klick så den slutsatsen besparar jag mig”

Nyligen publicerade SCB sin statistik över försäljning av livsmedel 2023. Den visar en minskning av mängden sålda livsmedel där endast två varugrupper, frukt och fisk, ökade i volym. Kategorierna där försäljningen minskade mest var socker, sylt, honung, choklad och konfektyr. Visste man inte bättre skulle man utifrån SCB:s statistik kunna säga att kaloriintaget minskat under 2023 och att vi nu fått bättre matvanor. Men jag är ingen kvällstidningsreporter eller hälsoinfluencer på jakt efter snabba klick så den slutsatsen besparar jag mig. Frågan hur och vad svensken äter är betydligt mer komplicerad än vad SCB:s statistik kan påvisa. Vilken statistik man väljer och vilket tidsperspektiv man har är helt avgörande.

Men ska man då strunta i alla olika undersökningar? Går det inte att få fram en mer entydig och pålitlig bild av våra matvanor? Självklart går det, men det kräver en gedigen arbetsinsats och mer resurser!

”I Sverige behövs en långsiktig plan för hur vi kontinuerligt och mer frekvent ska samla in och analysera data om svenskens intag av livsmedel”

I Sverige behövs en långsiktig plan för hur vi kontinuerligt och mer frekvent ska samla in och analysera data om svenskens intag av livsmedel. En sådan plan bör innefatta Livsmedelsverkets undersökningar Riksmaten och Matkorgen, Jordbruksverkets statistik om Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, SCBs försäljningsstatistik och forskarnas olika studier om matintaget, för att nämna några av de viktigaste källorna. Med en sådan långsiktig och offentligt finansierad plan skulle alla vi som jobbar för bättre matvanor få ett mycket mer gediget underlag. Då kan vi rikta våra (som alltid begränsade) resurser och insatser där de ger mest resultat och nytta. Livsmedelsföretagens Nutritionsgrupp har tillsammans med forskare inom nutritionsområdet uppmärksammat avsaknaden av både plan och finansiering. Det är hög tid att regeringen tar tag i denna viktiga fråga!

Jag är långt ifrån den första som påpekar att det här med fakta och statistik kan vara klurigt vilket för tanken till ordspråket ”Lögn, förbannad lögn och statistik”. Ironiskt nog– och ganska passande – så vet vi inte säkert vem upphovsmannen är. Var det författaren Mark Twain, brittiska premiärministern Benjamin Disraeli, professor Joseph Munro eller Sir Charles Dilke? Som sagt, klurigt!