Livsmedelsföretagen: Industrifackens krav verklighetsfrämmande och oansvariga
Facken inom industrin kräver 4,2 procent i löneökning för år 2025. Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, konstaterar att livsmedelsindustrin har haft negativ lönsamhet både 2022 och 2023, och att fackens rekordhöga krav riskerar att allvarligt skada svensk livsmedelsproduktion.
Måndagen den 4 november presenterade Facken inom Industrin sina lönekrav inför kommande avtalsrörelse. De fackliga lönekraven ligger på 4,2 procent för år 2025, vilket är högre än den senaste avtalsperioden då löneökningarna var de högsta sedan Industriavtalet skapades för 28 år sedan. Henrik van Rijswijk är förhandlingschef på Livsmedelsföretagen och den som kommer att leda bransch- och arbetsgivarorganisationens avtalsförhandlingar.
– Industrifackens krav är verklighetsfrämmande och skulle komma att slå hårt mot en svensk livsmedelsindustri som redan är extremt hårt pressad. Konjunkturinstitutet rapporterar om det svagaste läget för svensk industri sedan pandemin och arbetslösheten är uppe på 8,5 procent. Att i detta läge kräva rekordhöga löneökningar är oansvarigt. Svenska livsmedelsproducenter behöver nu en tid av återhämtning och stabilisering för att vara bärkraftiga på sikt. Endast genom rimliga och väl avvägda löneökningar kan konkurrenskraften försvaras för svensk industri och arbetstillfällen räddas. Fackens krav går tvärt emot detta. Det är olyckligt, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.
Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen och har följt livsmedelsindustrins utveckling på nära håll i över 15 år. Han konstaterar att svensk livsmedelsindustri har flera år av stora kostnads- och lönsamhetsutmaningar bakom sig och att företagen nu kämpar för att försöka ta sig tillbaka till någon form av normalitet. Enligt en nyligen gjord analys av SCB av lönsamheten inom livsmedelsbranschen gjorde svensk livsmedelsindustri förlust både 2022 och 2023, något som inte tidigare har hänt i modern tid.
– Facken inom industrin pratar om ökade vinstandelar i svensk industri, men det finns det inte några spår av inom svensk livsmedelsindustri de senaste åren. Företagens lönsamhet har dessutom tagit stor skada av de svåra produktionsförhållanden och kraftigt ökade kostnader som rått alltsedan slutet på pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Stora personalkostnadsökningar i detta känsliga konjunkturläge för svensk livsmedelsindustri skulle tveklöst leda till en försämrad konkurrenskraft, säger Carl Eckerdal.
Henrik van Rijswijk hoppas nu att de fackliga företrädarna under de kommande förhandlingarna ska anamma en mer realistisk och pragmatisk syn på företagens ekonomiska förutsättningar. De senaste årens globala kriser och ökande geopolitisk osäkerhet i Sveriges närområde visar tydligt på behovet av en robust, lönsam och dynamisk livsmedelsproduktion.
– Vi har under den senaste avtalsperioden sett att lönsamheten urholkats eller helt raderats ut för många svenska livsmedelsföretag. Lönekostnadsökningar fullständigt frikopplade från branschens produktivitetsutveckling urholkar branschens konkurrenskraft och motståndsförmåga. Det är den bittra men realistiska sanningen. Jag hoppas att vi vid kommande förhandlingar ska kunna enas kring realistiska lösningar som leder till livskraftiga och lönsamma livsmedelsföretag som både kan expandera och anställa och bidra till landets totalförsvar. Det är ingen som tjänar på att företag tvingas lägga ner, vare sig de anställda eller vår livsmedelsberedskap, säger Henrik van Rijswijk.
För mer information
