Intensiv höst i Bryssel med fokus på viktiga frågor för livsmedelsindustrin

Efter valet till Europaparlamentet i juni har Livsmedelsföretagens EU-fokus under hösten varit på att prata om livsmedelsindustrins prioriterade frågor med de invalda ledamöterna, samt att nära följa arbetet med att få en ny EU-kommission på plats. Här berättar Livsmedelsföretagens EU-expert Nicklas Amelin om läget i Bryssel, vad vi kan förvänta oss av den nya mandatperioden och det vältajmade valet av Henrik Samuelson som ny ordförande för FoodDrinkEurope.

Europaparlamentet

Av de 21 svenska ledamöter som valdes in i parlamentet i juni, har hela 15 varit ledamöter tidigare medan resterande sex är nya i Bryssel. Det innebär ett helt annat utgångsläge jämfört med efter valet 2019 då 80% av svenskarna i parlamentet var nya. Mer erfarna ledamöter större chans att få ledande förhandlingsroller inom parlamentet och därmed sätta sin prägel på besluten. Dessutom är kännedomen om livsmedelsindustrins betydelse och synpunkter i politiken väl kända bland de flesta ledamöterna och det kan också noteras att två av de nya ledamöterna debatterade inför valet vid Matdagen i våras.

Tillsammans med de övriga nordiska branschorganisationerna, arrangerade Livsmedelsföretagen ett välbesökt frukostseminarium i parlamentet den 25 september. Ledamöter från Sverige, Danmark och Finland och deras staber fick där en överblick av livsmedelsindustrin i Norden, vilka gemensamma utmaningar vi ser och hur vi tycker att EU:s livsmedelspolitik bör utvecklas under den närmaste mandatperioden. Utgångspunkten för detta och fortsatta nordiska aktiviteter i Bryssel framöver är våra gemensamma EU-prioriteringar som togs fram i våras. Några medlemsföretag bidrog också med inblickar i vad EU:s beslut och lagstiftning innebär för det dagliga arbetet i nordiska livsmedelsindustri. Gensvaret från deltagarna var positivt och flera ledamöter önskade fler gemensamma möten av detta slag.

Livsmedelsföretagen deltog också i ett större event för de svenska staberna i parlamentet i september, arrangerat av Svenskt Näringsliv. Även om många ledamöter alltså är kvar i parlamentet, så har många nya medarbetare tillkommit och kvällen gav ett ypperligt tillfälle för dem att få en bild av livsmedelsindustrin och vilka frågor vi vill driva i Bryssel.

Ny EU-kommission

EU-kommissionen har ensamrätt på att lägga fram lagförslag inom EU och har en mandatperiod på fem år som inleds ungefär ett halvår efter parlamentsvalet, efter att ha granskats och godkänts av parlamentet. Ursula von der Leyen, som är tysk kristdemokrat och ordförande i kommissionen sedan 2019, valdes i juli om som ordförande för ytterligare en mandatperiod. Därefter har hon i samråd med EU:s medlemsländer utsett kandidater till att besätta posterna som nya kommissionärer, med en ledamot för vart och ett av de övriga 26 EU-länderna. Under de senaste två veckorna har alla 26 kandidaterna grillats vid tre timmar långa utfrågningar i parlamentets utskott, där ledamöterna har ställt frågor om planerna för deras respektive politikområden. Livsmedelsföretagen har särskilt noga lyssnat på utfrågningarna av de tre kommissionärer som är tänkta att få ansvar för frågor med direkt inverkan på livsmedelsindustrin:

AGRI – Confirmation hearing of Christophe HANSEN, European Commissioner-designate for Agriculture and Food

Christophe Hansen är kristdemokrat från Luxemburg som föreslås ansvara för jordbruk och livsmedel.

ENVI AGRI – Confirmation hearing of Olivér VÁRHELYI, European Commissioner-designate for Health and Animal Welfare

Oliver Várhelyi från Ungern föreslås som ansvarig för hälsa och djurskydd.

ENVI – Confirmation hearing of Jessika ROSWALL, European Commissioner-designate for Environment, Water Resilience and a Competitive Circular Economy

Sveriges Jessika Roswall från Moderaterna, som ingår i den kristdemokratiska gruppen i parlamentet, föreslås ansvara för miljö, cirkulär ekonomi och vattenresiliens.

Titlarna till trots, så ligger huvudansvaret för livsmedelslagstiftningen fortsatt kvar under kommissionären för hälsa/djurskydd, på samma sätt som hittills.

I skrivande stund ser det ut att vara klart att Christophe Hansen och Jessika Roswall får grönt ljus av parlamentet, medan diskussioner ännu pågår kring Oliver Várhelyi och flera andra kandidater. Frågetecknen kring ungraren har inte direkt att göra med livsmedelsfrågorna utan handlar främst om Ungerns positioner i EU-samarbetet och tveksamheter om hans inställning inom hälsoområdet. En omröstning om att godkänna hela den nya kommissionen sker tidigast under nästa vecka och tillträdet sker därefter troligen 1 december eller 1 januari, beroende på hur lång tid det tar att komma överens och ifall någon kandidat behöver bytas ut för att nå en uppgörelse.

Kommande lagförslag och riktning i livsmedelspolitiken

Mycket är förstås osäkert innan den nya kommissionen har kommit på plats och kan presentera sitt övergripande program. Men utifrån vad vi vet sedan tidigare och efter att ha lyssnat på kandidaternas besked i parlamentets utfrågningar, kan man både dra några slutsatser och våga sig på några kvalificerade gissningar om vad vi har framför oss:

Några lagförslag som lagts fram av den avgående kommissionen förhandlas fortfarande av parlamentet och ministerrådet för att så småningom hitta en överenskommelse och fatta beslut. Det gäller bl a reglering av hållbarhetsbudskap för produkter (s k ”green claims”), bindande krav på minskat matsvinn, nya regler för djurtransporter, samt ny reglering av grödor som förädlats med nya genomiska tekniker (t ex ”gensaxen” Crispr/Cas9). Det arbetet lär fortsätta, även om det är oklart hur mycket krut den nya kommissionen kommer att lägga på att komma till beslut. Várhelyis uppbackning av förslaget om nya genomiska tekniker framstod t ex som ganska halvhjärtat och han ventilerade tankar om att införa undantag för medlemsländer som är motståndare till användningen av de nya teknikerna inom växtförädlingen. Det är också troligt att arbetet med material i kontakt med livsmedel, som påbörjats av den avgående kommissionen men som dragit ut på tiden, kommer att fortsätta och landa i ett eller flera lagförslag så småningom, även om ingenting närmare sades om detta i parlamentet.
En ny ”vision” för jordbruk och livsmedel kommer att presenteras inom de första 100 dagarna av den nya kommissionens mandat, dvs framåt tidig vår 2025. Visionen ska bygga på slutsatser från den ”strategiska dialog” som pågått under året, där företrädare för jordbruk, livsmedelsindustri, dagligvaruhandel, NGOs och akademin har samlats kring en lång rad förslag till ny politik. Flera av punkterna från den strategiska dialogen lyftes fram av kandidaterna som idéer att bygga vidare på.
Kandidaterna utlovade mindre fokus på detaljstyrning och ny lagstiftning, men mer fokus på att värna konkurrenskraften i EU:s livsmedelsproduktion och den strategiska förmågan att producera mat och dryck även i kristider. Även om man försvarade EU:s hållbarhetsmål i den s k Green Deal, menade kandidaterna också att man i första hand vill arbeta för att implementera den lagstiftning som redan finns, samt titta på andra sätt än att införa nya regler för att nå olika hållbarhetsmål. Behovet av investeringar i hela livsmedelskedjan, forskning och innovation, ekonomiska incitament till förbättrad hållbarhet, regelförenkling, noggranna konsekvensutredningar och bättre samråd med alla berörda intressen var prioriteringar som alla kandidaterna underströk gång på gång. Detta kan ses mot bakgrund av att den avgående kommissionen fått hård kritik på samtliga dessa punkter i arbetet med Green Deal under de senaste fem åren.

Det här innebär att den nya visionen sannolikt kommer att skilja sig en hel del från Farm to Fork-strategin från 2020, som var en del av Green Deal där mängder av ny lagstiftning planerades men varav många av de livsmedelspolitiska förslagen ännu inte har lagts fram. Av allt att döma blir det t ex inte något av med förslagen om ramlagstiftning för ett hållbart livsmedelssystem eller om obligatorisk framsidesmärkning av livsmedel (”front of pack nutrition labelling”). Ett par andra förslag som påannonserades i samband med Farm to fork tycktes också ligga långt ner bland kandidaternas prioriteringar, som att slopa undantaget för alkoholdrycker från krav på ingrediensförteckning och näringsdeklaration, eller fler förslag på djurskyddsområdet och införandet av en djurvälfärdsmärkning på animaliska livsmedel,.
Däremot bör man nog ha beredskap för ett förslag om ytterligare krav på ursprungsmärkning, även om det inte var ett uttalat löfte. Det som har diskuterats mycket de senaste åren gäller ursprungsmärkning av vissa ingredienser i sammansatta produkter, men kandidaterna gick inte närmare in på detta.
Det tycks också finnas viss aptit för att revidera reglerna om offentlig upphandling, till stöd för hållbara livsmedel – även det en tanke som fanns med i Farm to fork.
Frågan om hälsosamma och hållbara matvanor, som hölls ihop i Farm to fork som delar i samma helhet, tycks nu frikopplas från varandra. Hälsosamma matvanor kommer dock att finnas med som en viktig del i de hälso- och sjukvårdsstrategier som kommissionen lägger fram och som fokuserar mycket på preventiva åtgärder. En plan om cancer finns redan och Várhelyi planerar att lägga fram en motsvarande strategi för hjärt-kärlsjukdomar, inklusive åtgärder mot övervikt/fetma och diabetes typ 2. Strategierna kan komma att innehålla planer för nya regleringar av livsmedelsprodukter men det är ännu för tidigt att sia om – det enda som specifikt nämndes under utfrågningarna gällde reglering av energidrycker till unga.
Någon form av EU-reglering av marknadsföring av livsmedel till barn efterfrågades också av många i parlamentet och fanns även med bland förslagen från strategiska dialogen. Inga tydliga löften gavs på den här punkten men inte heller något som tydde på att Várhelyi motsatte sig idén.
Kommissionen kommer fortsätta att arbeta för minskad användning av pesticider i jordbruket men kandidaterna betonade att man måste se till att det finns alternativa produkter eller metoder för att detta ska vara praktiskt genomförbart utan att riskera livsmedelsförsörjningen.

Det utlovades ett bredare grepp om vattenfrågor, med särskild tonvikt på vattenresiliens inom jordbruket.
Den nya förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (”PPWR”), som är färdigförhandlad men än så länge inte formellt beslutad, kritiserades i parlamentet för sitt ensidiga fokus på återbruk som riskerar att omintetgöra de stora investeringar i återvinning som skett i flera medlemsländer. Roswall stod å ena sidan bakom den förordning som lagstiftarna kommit överens om, å andra sidan instämde hon i att både återvinning och minskning av volymerna förpackningsmaterial är viktiga områden att fokusera på, vid sidan av återbruk.

Parlamentet framförde hård kritik av frihandelsavtal i allmänhet och Mercosur-avtalet i synnerhet pga deras negativa inverkan på EU:s producenter som ofta har hårdare krav på både hållbarhet och livsmedelssäkerhet att följa än konkurrenter i andra delar av världen. Kandidaterna underströk vikten av likvärdiga konkurrensvillkor, genom att ställa högre krav även på importerade livsmedel och att skärpa medlemsländernas kontroller av importen.
Som väntat blev det en hel del diskussioner om budget och EU-finansiering såväl inom jordbruket som satsningar på hälsa respektive hållbarhet, miljö och klimat. EU kommer relativt snart att inleda förhandlingar om en ny långtidsbudget för unionen, så kandidaterna kunde i nuläget inte göra mer än att utlova sitt starka engagemang för att tillräckliga medel ska finnas tillgängliga framöver.

Ordförandeskiftet i FoodDrinkEurope

Henrik Samuelson, SVP Customer Brands på Paulig och nyvald ordförande för FoodDrinkEurope

Som rapporterades i förra veckan, har Henrik Samuelson på Paulig valt till ny ordförande i FoodDrinkEurope och efterträder där Marco Settembri som är VD för Nestlé i Europa. Som första svensk i rollen att företräda hela den europeiska livsmedelsindustrin, kommer Henrik in som ordförande i en viktig brytningstid då EU:s fortsatta politik är på väg att stakas ut. FoodDrinkEurope, som också representerade industrin i den ”strategiska dialogen” (jfr ovan), har en oerhört viktig roll att spela framåt för att konstruktivt påverka både den nya visionen för jordbruk och livsmedel samt i allt arbete som sedan följer med enskilda initiativ och lagförslag.

Än en gång ett stort grattis till Henrik – samt till hela den svenska livsmedelsindustrin som nu har fått en klok och djupt engagerad företrädare i ledningen för FoodDrinkEurope!