Svenska livsmedelsproducenter optimistiska inför julkvartalet trots minskad försäljning i Q3

Hårt prövade svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska i Q3, men om deras prognoser för Q4 slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, och det finns anledning att ifrågasätta påståendet att 50 procent av vad vi äter är importerat. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.

Till skillnad från Q2 lyckades inte årets tredje kvartal leverera tillväxt på den för svenska livsmedelsproducenter avgörande hemmamarknaden. Facit för kvartalet blev snarare ett svagt volymtapp, uttryckt i index 45. En mer positiv nyhet är företagens prognos för produktionen i Q4, årets viktigaste kvartal för en majoritet av de svenska livsmedelsproducenterna. Om deras prognos på index 62 slår in skulle det innebära den starkaste tillväxten på tre år i livsmedelsindustrin, det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.

”Vägen tillbaka till en hållbar lönsamhet kommer utan tvekan bli knölig”
Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen

– Jag har i tidigare konjunkturbrev varnat för att det kan ta lång tid för livsmedelsindustrin att återhämta sig efter flera år av kraftigt minskad försäljning och lönsamhet. Svenska hushåll är allmänt konsumtionsskeptiska och fortsatt klart köpkraftsförsvagade, och tillsammans med en ökad arbetslöshet finns det därför anledning att räkna med ytterligare bakslag inom svensk livsmedelsekonomi. Vägen tillbaka till en hållbar lönsamhet kommer utan tvekan bli knölig, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

För att företagen inom svensk livsmedelsproduktion ska ta sig tillbaka till en hållbar lönsamhet krävs volymökningar kombinerat med måttliga produktionskostnadsökningar. Q3 bjuder inte på minskade produktionskostnader inom de flesta kostnadsposter av betydelse, till exempel inköp av råvara, förpackningsmaterial och energi. En viss kostnadslättnad noteras på transporter, men övriga kostnadsposter väger väsentligt tyngre tillsammans.

– Den som har gått och hoppats på att produktionskostnaderna ska minska på bred front kommer sannolikt fortsatt få leva på hoppet ett bra tag framöver. Även om breda kostnadsminskningar hade varit högst välkomna är det ändå värt att konstatera på det hela taget är kostnadsökningarna tillbaka på en för livsmedelsindustrin ”normal” inflationstakt, säger Carl Eckerdal.

”På det hela taget är kostnadsökningarna tillbaka på en för livsmedelsindustrin ’normal inflationstakt”
Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen

En tredjedel av Livsmedelsföretagens medlemmar rapporterar att de på sista sålda produkten i kvartalet nu är tillbaka på en lönsamhet jämförbar med tiden innan kostnadskrisen briserade 2021. För två tredjedelar av företagen återstår däremot ytterligare en bit innan de senaste årens lönsamhetstapp är återhämtat.

Länk: Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024

Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång

Tvärtemot volymtappet på den svenska hemmamarknaden utvecklades livsmedelsexporten svagt positivt i Q3 (volym). En framgångsrik exportaffär är ett av de bästa sätten för svenska producenter att sprida sina risker och göra sig mindre beroende av den extremt koncentrerade svenska dagligvarumarknaden. 78 procent av medlemsföretagen (viktat efter omsättning) är inne på exportmarknaden redan idag och ytterligare fyra procent står i startgroparna för en exportlansering.

– Medlemsföretagen har under de senaste åren rapporterat om vikande exportvolymer, och därför är det glädjande att försäljningen till utlandet nu börjar röra sig åt rätt håll igen, säger Carl Eckerdal.

Det är förenat med stora kostnader att exportera livsmedel. För stora delar av svensk livsmedelsproduktion blir det därför svårt att räkna hem en långväga exportaffär. Det är därför inte konstigt att det är Europa och Norden som totalt dominerar exportfokus för dryga 80 procent av medlemsföretagen. Andelen företag som exporterar till Asien är ändå förhållandevis höga 45 procent och ytterligare fem procentenheter räknar med att lägga Asien till den framtida exportaffären.

En överväldigande majoritet av Livsmedelsföretagens medlemmar, 84 procent, bedömer att det svenska ursprunget är en framgångsfaktor i livsmedelsexporten. Vad är det då som gör svenska livsmedel intressanta för utländska köpare? Enligt medlemsföretagen är det främst fem mervärden som lockar: hög kvalitet på råvaror, en generellt positiv Sverigebild, matsäkerhet, djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning.

Stämmer påståendet ”hälften importerat”?

I konjunkturbrevet har Livsmedelsföretagens medlemmar ombetts uppskatta graden av konkurrens inom sina respektive produktkategorier från importerade alternativ (som också kan inkludera EMV-produkter). En vanligt förekommande uppgift i dessa sammanhang är att cirka 50 procent (räknat i värde) av de livsmedel vi köper är importerade. Men är det en nivå som svenska livsmedelsproducenter känner igen sig i? Svaret på frågan är ett tydligt nej. Den vägda andelen importerade alternativ som företagen uppskattar att de möter på butikshyllorna uppgår till knappt 30 procent, dvs långt ifrån den gängse siffran om 50 procent.

”Utan svenskproducerade livsmedel finns det inte mycket kvar för handeln att locka in kunderna i butikerna med”
Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen

– Även om denna framräkning till stora delar bygger på företagens uppskattningar finns det anledning att ifrågasätta uppfattningen om att halva varukorgen som svenska konsumenter tar med sig hem är importerad. Förhoppningsvis kan detta ge de svenska producenterna mer råg i ryggen när de möter inköparna inom svensk dagligvaruhandel. Utan svenskproducerade livsmedel finns det inte mycket kvar för handeln att locka in kunderna i butikerna med, säger Carl Eckerdal.

AI-tjänster utbredda inom livsmedelsindustrin

Den knivskarpa konkurrensen inom den svenska livsmedelsproduktionen kräver ständiga effektiviseringsåtgärder på företagsnivå. Det kan handla om allt från ökad automatisering och fintrimmade transport- och logistikkedjor till emballageminimering. Under de senaste åren har utnyttjandet av olika AI-tjänster inom industrin som ett sätt att effektivisera olika delar i verksamheten blivit allt vanligare. I princip samtliga av Livsmedelsföretagens medlemsföretag har på ett eller annat sätt börjat använda sig av olika AI-tjänster i sin verksamhet, endast fyra procent svarar att de ännu inte gör det.

– För de allra flesta livsmedelsföretag är AI-utnyttjandet ganska begränsat ännu så länge. Men det är bara en tidsfråga innan graden av AI-utnyttjande ökar brett, säger Carl Eckerdal.