Rytter ryter: Ut med konspirationsteorierna, in med seriösa forskare

Den 27 november hade TV4 Nyhetsmorgon ett långt inslag om begreppet ”ultraprocessad” mat. De två gästerna fick gott om utrymme att sprida missförstånd, felaktigheter och konspirationsteorier om livsmedelsindustrin och livsmedelsforskning. Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, bemöter här några av dem.

Det i seriösa forskningskretsar kontroversiella begreppet ”ultraprocessad mat” eller UPF (Ultra processed foods) har fått mycket utrymme i svensk media de senaste åren. Tyvärr måste jag konstatera att media till stor del har valt att inte problematisera begreppet. Tvärtom har man ofta svalt det med hull och hår utan att ställa några kritiska frågor. Man har dessutom en tendens att anlita personer utan relevant vetenskaplig bakgrund för att förklara både vad begreppet innebär och det komplicerade sambandet mat-hälsa.

Det 15 minuter långa inslaget med rubriken ”Har ultraprocessad mat en roll i Sveriges viktökning?” som sändes i TV4 Nyhetsmorgon den 27 november är inget undantag. Inslaget, som gästades av hälsocoachen Johannes Cullberg och journalisten Henrik Ennart, är fyllt med missförstånd, vilseledande påståenden och rena konspirationsteorier. Jag kommer här att citera och bemöta några av de mest uppenbara felaktigheterna som framfördes av Cullberg och Ennart. Jag har sedan tidigare skrivit en hel del om begreppet ultraprocessat, bland annat här och här. Jag kommer därför att lägga tonvikten vid Cullbergs och Ennarts utsagor om livsmedelsindustrin och livsmedelsforskning.

(Vissa citat har redigerats för längd och tydlighet)

Påstående: Livsmedelsproducenter försöker göra konsumenterna beroende

Cullberg: ”Det är produkter som du inte kan laga hemma i köket, designade för att du ska vilja äta så mycket som möjligt. Billigt, gott och beroendeframkallande.”

Cullberg: ”De är extremt noga designade för att du ska vilja äta så mycket som möjligt så ofta som möjligt. ”

Cullberg: ”Det finns en plan med det, för det är en kombination som verkligen stimulerar vårt belöningscentrum i hjärnan. Det ligger väldigt mycket forskning bakom hur ska vi optimera den här innehållsförteckningen och ingredienserna så att vi verkligen blir beroende av produkterna.”

Rytter rättar

Det här är självklart en ren och skär konspirationsteori, och det bekymrar mig djupt att en så pass seriös kanal som TV4 hjälper till att sprida den. Lyssnar man på Cullberg prata om livsmedelsproduktion får man nästan en bild i huvudet av hånskrattande superskurkar som sitter i sina hemliga laboratorium och smider ondskefulla planer. Det är så oseriöst att det inte går att ta på allvar. Men konsekvenserna av att den här sortens teorier sprids är givetvis väldigt allvarliga, och i värsta fall även skadliga.

På ett sätt är vi absolut beroende av livsmedel: de ger oss livsnödvändig energi och näringsämnen. Men tittar vi på den vetenskapliga aspekten så kan vi slå fast att man blir inte beroende av livsmedel på samma sätt som man kan bli av droger. Man kan gilla vissa livsmedel väldigt mycket och ha matvanor som inte är hälsosamma, men det är inte likställt med drogberoende. Så där faller Cullbergs teori.

Självklart vill livsmedelsproducenter att deras produkter ska smaka gott, det vore ju väldigt konstigt annars. Om man gör produkter som ingen gillar så blir man inte långlivad i butikshyllan. Producenterna jobbar därför mycket med att utveckla en produkts sensorik, dvs dess smak, lukt och munkänsla/konsistens. Men att från detta dra slutsatsen att producenterna försöker skapa ett drogliknande beroende – vilket alltså inte ens är möjligt – är givetvis befängt.

Påstående: NNR skulle egentligen haft med rekommendationer om ultraprocessat

Ennart: ”Ett antal forskare som fick i uppdrag att gå igenom alla studier [..] det finns så entydiga bevis på att det här är farligt så att man ville att man skulle begränsa (ultraprocessat) i rekommendationerna. Sen gjorde man inte det för det var en beslutande kommitté som avslog det förslaget helt enkelt.”

Ennart: ”(NNR) Kommittén håller helt med om att ultraprocessat som en totalitet är farligt, det är liksom alla överens om. Det man inte är överens om är hur man egentligen ska man reglera det här”

Rytter rättar

Ja, NNR-kommittén konstaterade att det finns ett samband mellan UPF och ohälsa. Men läser man noga i deras rekommendationer (Nordic Nutrition Recommendations 2023) står där att sambandet kommer från ett begränsat antal observationsstudier. Sådana studier bevisar inte att det finns ett orsakssamband (s k kausala samband). Än så länge finns alltså bara hypoteser och inga entydiga bevis. I och med att begreppet UPF inte är tillräckligt vetenskapligt kvalitetssäkrat och tydligt definierat är det, som Livsmedelsverket skriver i sitt underlag till de kommande kostråden, en utmaning att dra slutsatser från befintliga studier.   

Som framgår av rapporten Processade livsmedel från nutritionsfakta.se finns många oklarheter om vad som ingår i begreppet UPF. Ett bra exempel är att fabrikstillverkat bröd som är packat i påse klassas som ultraprocessat. Detta kan alltså inkludera fullkornsbröd som är något av det nyttigaste vi kan äta. Livsmedelsverket använder istället begreppet energität/näringsfattiga livsmedel. Det är mycket tydligare och enklare att förstå. 

Med andra ord finns bara hypoteser och inga entydiga bevis om UPF. Och eftersom NNR ska bygga på den bästa samlade forskningen, vore det utifrån det nuvarande kunskapsläget fel att inkludera rekommendationer kring UPF.

Läs mer: Svenska livsmedelsforskare: Använd inte begreppet ultraprocessat

Läs mer: Forskare: klassificeringen av ultraprocessad mat är felaktig

Påstående: Företagssponsrad forskning går inte att lita på

Ennart: ”En väldigt stor del av alla nyheter som kommer ut från studier är sponsrade av industrin. Det behöver inte betyda att det blir fel men i nio fall av tio så talar resultaten till förmån för sponsorns produkter. Det gör ju att man måste vara väldigt försiktig med att dra för stora slutsatser utifrån den typen av studier.”

Rytter rättar

Det stämmer att en förhållandevis stor andel företagssponsrade studier kommer fram till resultat som talar ”till förmån för sponsorns produkter”. Är man inte insatt i hur forskning faktiskt fungerar så kan man (uppenbarligen) dra fel slutsatser av detta. Företagssponsrade studier beforskar huvudsakligen områden där man har kommit längre i kunskapsuppbyggnaden. Därmed är det mer sannolikt att man får det resultat som man satte upp som hypotes, dvs det som man väntade sig. Det handlar alltså inte om att man manipulerar resultat, som Ennart verkar försöka antyda. Grundforskning, där resultaten är betydligt mer osäkra, finansieras huvudsakligen via offentliga medel.

Att högskola och industri samverkar är helt naturligt inom de flesta industrigrenar. Ingen ifrågasätter att Volvo tar fram säkrare bilar tillsammans med forskare på Chalmers. Men när det gäller mat blir det inte lika självklart. Min motfråga är då; Ska bilindustrin sluta samverka med forskare för att ta fram bättre, säkrare och miljösmartare bilar? Borde vi alla vägra att använda trepunktsbältet för att det utvecklades på Volvo? Svaret är givetvis nej.

Varför tycker då vissa att det är fel att livsmedelsindustrin samverkar med forskare för att på ett kunskapsbaserat sätt utveckla nya hälsosammare och hållbarare produkter? En del av svaret ligger säkert i att mat är något som känslomässigt engagerar oss och ligger oss väldigt nära. Men det är inte en giltig anledning till att automatiskt avfärda forskningssamarbete.

Givetvis måste samverkan mellan forskare och företag ske på ett sätt så att den vetenskapliga kvalitén inte riskeras. Här finns redan idag kvalitetssäkrade processer vid publicering av forskningsresultat (peer review), riktlinjer och uppförandekoder. Min uppmaning till alla forskare och företag som känner sig ifrågasatta när ni samverkar; lyft upp och prata om dessa verktyg, tydliggör hur forskning går till och stå på er.

Läs mer: Ny WHO-rapport polariserar och vilseleder

Ut med konspirationsteorierna, in med seriösa forskare

I inslaget spekuleras det även om varför fetma och diabetes har ökat de senaste decennierna. Jag kan bara konstatera att Cullbergs förklaring – att ökningen ”sammanfaller med en ökad konsumtion av ultraprocessad mat” – är långt ifrån tillräcklig. De seriösa forskarna i detta ämne är överens om att utvecklingen är både komplicerad och ”multifaktoriell” som det heter i vetenskapliga sammanhang. Dvs det är flera faktorer som antas ligga bakom, varav maten självklart är en. Men stirrar vi oss blinda på en enda faktor så kommer vi inte att kunna vända trenden.

Det kommer alltid finnas människor som av olika skäl utger sig för att vara experter inom vissa områden, trots att de egentligen saknar både kunskap och kvalifikationer. De kanske har ett genuint intresse för ämnet, eller så har de sett en möjlighet att tjäna pengar på att prata om det, sälja böcker och synas i sociala medier. Det har de givetvis all rätt att göra. Men min uppmaning till svenska medier är att istället ta in personer som verkligen kan och förstår vetenskapen och forskningen. Det kanske inte blir lika sensationella eller klickvänliga rubriker, men det blir i alla fall rätt. Vad säger ni om det TV4, skulle inte det kunna vara nåt?