Avgift för ansökan om skyddad beteckning slopas: ”Äntligen”

Livsmedelsverket tar bort avgiften för att ansöka om skyddad beteckning för ett livsmedel, en fråga som Livsmedelsföretagen har drivit sedan avgiften infördes 2021. Förhoppningsvis kan detta återuppväcka de svenska livsmedelsproducenternas intresse för skyddad beteckning, säger Rasmus Bäckström, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Inom EU är det möjligt att registrera beteckningar för vissa speciella livsmedel. Beteckningarna heter skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterad traditionell specialitet. Jordbruksverket upphandlade sommaren och hösten 2020 en stödfunktion för att underlätta och snabba på framtagandet av svenska ansökningar till skyddad beteckning. Med stödet på plats väcktes intresset och en positiv utveckling såg ut att vara på väg.

2021 började dock Livsmedelsverket ta ut en granskningsavgift på de inlämnade ansökningarna. Denna avgift kunde vara så stor som 100 000 kr per ansökan. Den extra kostnaden raderade effektivt intresset för nya ansökningar. Detta även delvis för att fördelarna med skyddet är ganska okända i Sverige. Livsmedelsverkets avgift motverkade hela syftet om ökad produktion i den nationella livsmedelsstrategin. Nu meddelar Livsmedelsverket att avgiften tas bort från och med den 1 januari 2025.

– Vi på Livsmedelsföretagen har länge påtalat att denna avgift aldrig borde införts och nu tas den äntligen bort. Det har alldeles för länge varit en smått bisarr situation där Jordbruksverket har arbetat för att fler ansökningar ska komma in samtidigt som Livsmedelsverket effektivt satt stopp för dom. Förhoppningsvis får vi nu fler svenska produkter att omfattas av dessa system som bidrar till en prispremie på exportmarknaden och ger tillgång till EU:s stora främjandemaskineri för livsmedel till länder utanför unionen, säger Rasmus Bäckström, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Kan bidra till ökad livsmedelsproduktion

Europas mat och dryck speglar kontinentens kulturella mångfald och bördiga jordar. EU har därför ett system med skyddade beteckningar för att skydda unika kunskaper, traditioner och miljö- och jordbruksförhållanden. Systemet omfattar skyddade geografiska beteckningar (SGB) och skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) som skyddar namnet på en produkt som kommer från en viss region och framställs med särskilda traditionella metoder.

För skyddade ursprungsbeteckningar måste råvaran komma från ursprungsregionen och alla produktionssteg måste äga rum där. För skyddade geografiska beteckningar räcker det med att produkten åtminstone delvis är framställd i området.

– I södra Europa används EU-systemet flitigt och är även viktigt för den matrelaterade besöksnäringen. I norra Europa finns en stor potential att göra detsamma. Att få in fler svenska produkter i dessa system skulle bidra till att uppnå målen om ökad svensk livsmedelsproduktion i den nationella livsmedelsstrategin och bidra till förenklad export av svenska produkter, säger Rasmus Bäckström.

Skyddet i sig handlar inte specifikt om kvalitet, men ett beviljat skydd bidrar till ett kvalitetsarbete för den sökande organisationen och en stolthet för de unika produkter, kulturtraditioner och smaker som den svenska myllan bjuder.