Nanomaterial måste märkas

Märkning av nanomaterial i livsmedel riskerar att missförstås av konsumenterna som en varning för att ingredienserna skulle vara hälsofarliga. Detta vore en olycklig konskekvens av Europaparlamentets beslut eftersom det aldrig har varit syftet med märkningen.

Den 12 mars röstade en majoritet i Europaparlamentet igenom ett förslag från bland andra Carl Schlyter (MP) och Åsa Westlund (S) att stoppa EU-kommissionen från att utfärda en förordning om märkning av nanomaterial i livsmedel. Parlamentets beslut innebär att en rad livsmedelsingredienser kommer att behöva märkas med ordet ”nano” i ingrediensförteckningen från och med den 13 december 2014.

EU-kommissionens förordning syftade bland annat till att undanta redan etablerade och godkända livsmedelstillsatser från regeln att ingredienser i form av avsiktligt konstruerat nanomaterial ska märkas ut särskilt i ingrediensförteckningen. Regeln träder i kraft den 13 december 2014 och är en del av EU:s nya märkningslagstiftning som beslutades 2011.

Förvirrande för konsumenterna

Kommissionen har befarat att en sådan ny märkning av vedertagna tillsatser skulle vara förvirrande för konsumenterna eftersom det kan uppfattas som att det rör sig om helt nya ingredienser, trots att de alltså är godkända och i många fall har använts i årtionden. Majoriteten i parlamentet underkände det argumentet och hävdade att EU:s lagstiftning kräver märkning av alla ingredienser i form av kosntruerat nanomaterial, utan att göra någon skillnad mellan befintliga och nya ingredienser.

Parlamentets omröstning innebär att förordningen stoppas och att kommissionen ombeds lägga fram en ny förordning som sedan åter ska granskas av parlamentet och ministerrådet. Valet till Europaparlamentet i vår och tillsättandet av en ny EU-kommission i höst innebär dock en längre paus i EU:s lagstiftningsarbete och man kommer därför inte att hinna med detta innan den 13 december.

Berörda produkter

Därmed får livsmedelsproducenter nu ställa in sig på att märka ut ingredienser med nanomaterial på sina förpackningar.

Produkter som kan komma att beröras är, enligt tillgängliga uppgifter, bland annat:

  • Emulgerade livsmedel, som majonnäs och vinägrett
  • Malda livsmedel, som mannagryn, kaffe, te, kryddor, fruktpuré och tomatpuré
  • Homogeniserade livsmedel, som mjölk, fruktjuicer, såser och sojaproteinbaserade drycker
  • Torkad mat, som pulvermjölk, pulversoppor och pulversåser

Europarlamentet säger också att syftet med nanomärkningsregeln är att skydda konsumenternas hälsa. Nicklas Amelin, EU-expert på Livsmedelsföretagen, anser att detta är något motsägelsefullt eftersom man samtidigt kritiserar kommissionen för att blanda samman säkerhetsfrågor med märkningskrav.

– Det finns en risk för att den nya märkningen av nanomaterial kommer att missförstås av konsumenterna som en varning för att ingredienserna skulle vara hälsofarliga. Detta vore olyckligt eftersom det aldrig har varit syftet med märkningen och parlamentets resonemang i den här frågan bidrar inte till att bringa klarhet på denna punkt, säger Nicklas Amelin.


Nicklas Amelin, EU-expert på Livsmedelsföretagen

Miss från Kommissionen

En faktor som kan ha påverkat majoritetens ställningstagande i parlamentet är att kommissionen av misstag lät publicera förordningen i EU:s officiella tidning i december 2013 som om den vore slutgiltig lagstiftning. Eftersom kommissionen hade missat att dessförinnan ge parlamentet och ministerrådet tid att yttra sig, som EU:s regelverk kräver, fick man lov att backa och ogiltigförklarade förordningen dagen efter. Detta felsteg kan ha irriterat vissa ledamöter i parlamentet, där man noga bevakar sina befogenheter. Möjligheten för parlamentet att stoppa detta slags förordningar från kommissionen tillkom genom Lissabonfördraget 2009, den senaste uppdateringen av EU:s grundläggande regelverk.