Ny rapport: Skattechock på snus ger fler rökare
Handelns Utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet räknat på konsekvenserna om punktskatten på snus ökar med 2 kronor per dosa. Slutsatsen, som presenteras i en ny rapport, är att en sådan höjning skulle leda till upp till 7 000 fler dagligrökare.
Läs även vår debattartikel på SvD Brännpunkt.
Snus beskattas redan i dag med i genomsnitt 9 kronor per dosa. Den samhällsekonomiskt optimala punktskatten på snus är enligt HUI:s beräkningar i rapporten endast en tiondel så hög, 90 öre per dosa, om konsumentnyttan och folkhälsan skulle vara mål för politiken.
Regeringen har aviserat en höjning av punktskatten på snus med cirka 2 kronor per dosa, vilket för konsumenten sannolikt skulle innebära prishöjningar på mellan 4 och 6 kronor per dosa. Givet Finansdepartementets egna antaganden om priselasticiteter på tobak samt HUI:s egna beräkningar skulle skattehöjningen kunna leda till upp till 7 000 fler dagligrökare i förhållande till vad som vore fallet utan höjningen.
– Vi kanske inte förväntar oss några skattesänkningar på snus i detta läge, men däremot förväntar vi oss en ordentlig konsekvensanalys innan man slår till med en så här stor skattehöjning. Hur folkhälsan, jobben och företagen påverkas, säger Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist.
De senaste uppgifterna talar om skattehöjningar på snus med över 20 procent, men bara tre procents höjning på cigaretter.
– Att regeringen vill beskatta det svenska snuset betydligt hårdare än de bevisligen betydligt skadligare cigaretterna är obegripligt, säger Marie Söderqvist.
Substitut till rökning
Då snus för många människor utgör ett effektivt substitut till rökning och samtidigt är betydligt mindre hälsofarligt än rökning, kan snuset mycket väl ge positiva externa nettoeffekter, konstateras det i HUI-rapporten.
Punktskatten på snus har höjts med över 200 procent sedan år 2006, eller med 17 procent per år. Höjningarna har genomförts utan beräkningar av samhällsekonomiska effekter.
Omkring 300 000 personer har slutat röka med hjälp av snus i Sverige. För varje rökare som övergår till att snusa tjänar folkhushållet 3 500 kronor, enligt rapporten. Omkring 30 procent av de som börjar snusa är rökare, vilket innebär att snuset lämnar positiva nettoeffekter till folkhushållet.
Med tanke detta vore det ur folkhälsosynpunkt motiverat att överväga en negativ skatt (en subvention) på snus. Som exempel skulle en subvention på 4 kronor per dosa motsvara snusets genomsnittliga positiva nettobidrag till samhällsekonomin, och kunna ge upp till 40 000 färre dagligrökare per år, enligt rapporten.
