Rapporter från Almedalen
Här publicerar vi löpande nyheter och kommentarer från de seminarier vi själva ordnar i Almedalen eller där vi deltar i paneldebatter. Här finner du också de rapporter och undersökningar vi presenterar under veckan.
Under Almedalsveckan har vi hittills publicerat en rapport om punktskatter på mat, en undersökning om matens betydelse för väljarna och en enkät om matpolitik med riksdagspartierna.
2/7 kl 8-9 Debatt om jämställdheten i industrin
Landets industrier är fortfarande ofta arbetsplatser med hög manlig dominans. Men allt fler företag blrjar arbeta proaktivt med jämställdhetsfrågor av konkurrensskäl, för att på sikt locka till sig rätt kompetens. Det var ett av budskapen på Industrirådets seminarium Alternativet till kvotering – industrin har lösningen.
Företag som AstraZeneca och Boliden presenterade sina modeller för hur företag inom industrin aktivt kan jobba med jämställdhet – i samarbete med facken.
Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist presenterade ny siffror om föräldraförsäkringen som visade att de oförklarade löneskillnaderna är större bland tjänstemän än bland arbetare. Men siffrorna visar också att jämställdheten i föräldraförsäkringsuttag är större bland tjänstemän.
Jämställdhetsminister Maria Arnholm hänvisade till en IFAU-studie för som visar att för varje månad som en kvinna är föräldraledig minskar hennes lön, medan för varje månad som hennes man är ledig ökar mannens lön.
Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer, berättade att det bland ingenjörer skiljer 750 kronor i ingångslön mellan nyutexaminerade manliga respektive kvinnliga ingenjörer.
Niklas Hjert från Unionen tyckte att det var viktigt att gå igenom lönerna på företagen varje år för att se att inte männens löner sticker iväg.
Henrik Östberg från Boliden berättade om hur de, allt annat lika, prioriterar kvinnor vid rekrytering och befordran, och dessutom har satt upp ett mål om 20 procent kvinnor i bolaget till 2018.
Pekka Säikkälä, IF Metall, sa att han ett tydligt samband med arbetsplatser med lönesystem som fack och företag kommit överens om, och sådana utan. Om lönesysten finns blir skillnadena i lön mycket mindre.
[avsnittsrubrik]1/7 kl 13-14 Skattedebatt blev till sockerdebatt[/avsnittsrubrik]
Vi lever allt längre, matvanorna förbättras och svenskarna har mindre problem med övervikt och fetma i många andra länder. Och punktskatter på vissa utvalda ingredienser och/eller livsmedel, ex sockerskatt, är ett trubbigt instrument att förbättra matvanor och folhälsa. Det var budskapet när vår chefskonom Carl Eckerdal och vår forsknings- och nutritionschef Elisabet Rytter presenterade rapporten Smalare med skatt – En rapport om effekterna av punktskatter på mat på ett seminarium på tisdagen.
Enligt de båda kan inget av de länder som infört punktskatter påvisa några märkbara effekter på folkhälsan. Tvärtom kan skatterna var rent kontraproduktiva.
I den efterföljande debatten fick de båda mothugg av Charlotte Erlansson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. Enligt henne är socker den stora, i princip enda, boven bakom matrelaterade hälsoproblem, inklusive övervikt och hälsa. Professorn menade att finska barn är smalare än svenska tack vare att Finland haft en sötskatt i många år. Några siffror på detta hade hon dock inte med sig. När det gäller finska män är dock statistiken tydligast. De är fetast i Norden, sötskatt till trots.
Elisabet Rytter kritiserade Charlotte Erlansson-Albertsson för att ha en allt för enkelspårig syn på sambandet mellan kost och hälsa.
– Det handlar inte bara om en ingrediens (socker), sambanden är mycket mer komplexa än så. Dessutom har inte sockerkonsumtionen ökat de senaste decennierna så det måste finans andra orsaker till att vi är fler som är överviktiga.
Att debatten kom att handla om socker snarare än skatter kanske inte är så konstigt. Samtliga riksdagspartier säger blankt nej till att införa en sockerskatt i Sverige. Frågan är således inte så politiskt het.
1/7 kl 11-12 Debatt om skolans roll för kompetensförsörjningen
På tisdagen deltog Karin Thapper, chef för utbildning och kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen, i en paneldebatt tillsammans med Bertil Östberg, statssekreterare utbildningsdepartementet (fp), Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson (s), Peter Jeppsson, vd, Transportgruppen, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
”Redo för jobbet? Skolans roll för företagens kompetensförsörjning”, det var frågan som debatterades.
Samtliga i panelen kunde relatera till det faktum att eleverna idag saknar den kompetens som framtidens arbetsmarknad kräver. Näringslivet hittar inte rätt kompetenser vid rekrytering. Utbildningssystemet måste motsvara de behov som företagen söker i kompetenskraft. Det är ett stort bekymmer att så inte är fallet i dagsläget.
Livsmedelsföretagen fick gehör
Karin Thapper lyfte fram hur viktigt det är att skapa vägar för dem som senare i livet vill sadla om till ett annat yrke. Där behövs flexibla yrkesutbildningar med möjligheter för olika branscher, och som faktiskt leder till jobb. Karin lyfte också fram college-modellen som lösning. Där behöver politiken och yrkesutbildningarna hitta system med höga krav på eleverna, och samtidigt ge pedagogiska möjligheter för att klara dessa krav. Ibrahim Baylan instämde med Karins förslag och menade att college-modellen bör användas som förebild.
30/6 kl 17-19 Almedalens godaste mingel lockade stor publik
Solen sken när Livsmedelsföretagen bjöd på Almedalens godaste mingel. På plats fanns bland annat Landsbygdsministern Eskil Erlandsson, Miljöministern Lena Ek och Handelsminister Ewa Björling. Se bilderna här.
Stort tack till våra sponsorer; Orkla, Klädesholmen, Polarbröd, Scan, Kavli, Stafva Gård, Spendrups och Gudinge Produkter.
30/6 Kl 15-16 Tacos fick matpolitiskt debatt att hetta till
Det saknades inte bredd när Livsmedelsföretagen anordnande matpolitisk debatt på måndagen. Alltifrån ansvaret för livsmedelskontrollen till om tacos är bra fredagsmys ventilerades.
Eskil Erlandsson (C) Landsbygdsminister; Matilda Ernkrans; (S) Miljö- och jordbruksutskottets ordförande i riksdagen; Ulf Berg, ledamot i skatteutskottet och matpolitisk talesperson (M); Gunhild A Stordalen, initiativtagare EAT och ordförande i Stordalen Foundation. Moderatorer: Marie Söderqvist, VD Livsmedelsföretagen och Richard Tellström matexpert och mathistoriker.
Så såg scenuppställningen ut på vår matpolitiska debatt på måndagseftermiddagen. Debattörerna var oense om en del, men också överens om mycket: Sverige ska inte införa några punktskatter (ex sockerskatt) på mat; Livsmedelskontrollen bör inte förstatligas/centraliseras helt; Sverige har stora möjligheter att öka exporten av mat och dryck ännu snabbare.
Eskil Erlandsson vill fortsätta utveckla matlandetsatsningen, Matilda Ernkrans vill skapa ett Svensk Mat AB (där bland annat Livsmedelsföretagen ska inbjudas att bli delägare), medan Ulf Berg ville hålla politiken borta och skapa enklare spelregler för livsmedelsindustrin att verka i.
Diskussionen blev hetast när matkvalitet och hälsa kom på tal. Gunhild A Stordalen var förfärad över att hennes norska landsmän ägnar fredagskvällarna åt tacomys. Varför just tacoskal fyllda med exempelvis grönsaker skulle vara en så stor hälsofara blev hängande i luften..
Richars Tellström gav det större historiska perspektivet och tyckte att vi borde prata om export av måltider i stället för export av livsmedel, för att betona att mat och dryck inte är vilka varor som helst.
– Det är själva livet, sa Tellström.
På en publikfråga om vi borde äta mindre kött svarade de flesta i panelen att det borde vi nog, men att det är upp till konsumenterna att avgöra. Någon köttskatt tycks således inte finnas på kartan.
En sak är dock tydlig: Mat blir en allt viktigare politisk fråga. Om det kommer vi återkomma på denna sida.
30/6 kl 10.45-11.45 Livsmedelsföretagen i debatt om medialarm
Det blir allt fler medielarm om mat, men är rapporteringen är korrekt och kan man lita på det som står i tidningen?
47 procent av alla som läser om matrapporter i tidningar säger sig påverkas negativt eller positivt av nyheten. De siffrona presenterade Cissi Askwall från den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet på seminariet ”Larmrapporter är en del av vår vardag – men kan man lita på det som står i tidningarna?” Men på frågan om man tycker att nyheter om forskning presenteras på ett tillförligt sätt är svaret snarare ett nja. Endast 17 procent instämmer helt i det påståendet.
– Mat säljer bättre på löpet än sex och mord. Nyheten måste paketeras intressant och det blir det lite för hårddraget ibland. Alla forskare är inte medvetna om hur journalister tolkar rapporter och hur deras verklighet ser ut, konstaterade Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist på seminariet.
Larmminnet är kort
Att konsumenten blir påverkad av matlarm i medier råder det ingen tvekan om. Men larmminnet är kort.
– Direkt efter akrylamidlarmet i chips så såldes inte en chipspåse på två veckor, men sedan återgick försäljningen till det normala igen, konstaterade Marie Söderqvist.
Huruvida journalister bör vara snabba med att rapportera om forskningsrapporter eller inte hade panelen delade meningar om.
Helena Leander från Miljöpartiet tyckte ändå att snabb rapportering är att föredra när det gäller matlarm.
– Hellre än en gång för mycket än för lite, borde vara journalisternas devis.
Dåliga på att dementera
Moderaternas Maria Abrahamsson menade att ett medföljande problem med felaktig rapportering är att myndigheter riskerar att förlora förtroende, inte minst då tidningar inte är lika snabba på att dementera felaktig rapportering.
Charlotta Friborg, chefredaktör på Östgöta Correspondenten, menade dock att ett stort problem är att det är få journalister som har tillgång till den grundläggande källan och att viktig information faller bort när reportrar endast kopierar andras artiklar.
Sammantaget tyckte de flesta i panelen att en hel del mediala matlarm de senaste åren varit överdrivna, men det gavs också exempel på frågor där de snarare larmats för lite.
– Jag tycker att det larmas för lite om den omfattande antibiotikaanvändningen i köttproduktionen i vissa länder. Konsumenterna borde ta ett större ansvar att inte köpa sådant kött. Och kan kommunicera till företag genom inte handla, sa Maria Abrahamsson.
Direkt efter seminariet intervjuades Marie Söderqvist av Sveriges Radio
[avsnittsrubrik]30/6 kl 9.00-12.00 Marathon i lönebildning[/avsnittsrubrik]
Under måndagsförmiddagen besökte Livsmedelsföretagens vice vd och förhandlingschef Anna Nordin inte mindre än 3 seminarier om lönebildning.
LO höll ett seminarium på temat ”Kan löneskillnaderna minska med rådande lönebildningsregim?”. Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth sa att det under senare år gjorts rätt så stora förändringar av relativlönerna, dvs att kvinnodominerade låglönegrupper höjs, utan att andra yrkesgrupper har krävt kompensation för det.
LO klargjorde dock att det inte skett i tillräckligt stor utsträckning. Christer Ågren på Svenskt Näringliv kontrade då med att sådana löneökningar förutsätter att förbunden inom LO enas om vilka grupper det är som ska prioriteras; alla som ligger under snittlön kan inte få mer än normen, då havererar hela modellen.
LO-förbundet Kommunal tycker att ”löneutrymmet” ska omfördelas till grupper som inte har hjälp av ett marknadstryck när det gäller lönerna. Ågren poängterade då att löneläget i Sverige är extremt sammanpressat och att de höga lönerna i kollektivavtalen skapar ett utanförskap, det blir helt enkelt för dyrt att anställa fler för enklare jobb.
Lönebildning i verkligheten
Lönediskussionerna fortsatte sedan hos Ratio på temat ”Lönebildning i verkligheten”. En forskare från Stockholms Universitet berättade att de i undersökningar funnit ett negativt samband mellan centralisering i lönemodellen (dvs. styrande lönetariffer, individgarantier mm) och företagens produktivitet och indirekt också lönsamhet. Ratios Nils Karlsson konstaterade att de företag som inte jobbar med strategisk lönesättning anser att transaktionskostnaderna är för höga och att de höga avtalslönerna gör det svårt att skapa en tillräcklig differentiering av lönerna. Pekka Säikkälä från IF Metall framhöll dock att det för acceptansen av individuell lönesättning är viktigt företaget är tydligt med vad som prioriteras i lönesättningen så att medarbetarna inte bara ser det som att chefen bestämmer på ett obegripligt sätt.
Även Almega hade sedan ett seminarium där lönebildningen diskuterades med Sveriges Ingenjörer. Enigheten framstod som total om att lönesättningen för tjänstemän i framtiden kommer att vara mer företagsnära och individuell. Fokus blir på dialogen mellan chefen och medarbetarna och de centrala parterna får en mer stödjande roll.
[avsnittsrubrik]30/6 Morgonrapport: Hälsa är hett, men mat är hetare[/avsnittsrubrik]
Hälsa har seglat upp en som en de hetaste frågorna i Almedalen. I sitt tal på söndagen pekade Stefan Löfven ut kampen mot hälsoklyftorna i Sverige som en av socialdemokratins tre stora prioriteringar framöver. S-ledaren hade sitt huvudfokus på sambandet mellan arbetsliv/arbetsmiljö och hälsa, samt vårdfrågor.
Idag måndag är det KD-ledaren Göran Hägglunds tur att äntra talarstolen. Även han kommer att prata hälsofrågor. Aftonbladet skriver idag att Hägglund kommer föreslå att landets skolelever ska ha idrott på schemat varje dag.
Smalare med skatt?
Att den svenska skolan ligger i Europabotten när det gäller idrottstimmar i skolan är något vi tar upp i rapporten Smalare med skatt? som vi presenterar på ett seminarium här i Almedalen imorgon tisdag. I rapporten redovisar vi hur mat- och motionsvanorna ser ut i Sverige och hur det egentligen står till med folkhälsan.
Några länder i vår omvärld har infört punktskatter på vissa livsmedel/ingredienser som ett sätt att försöka komma till rätta med de växande problemen med övervikt och fetma. Som vi visar i rapporten är dock särskilda sockerskatter och andra punktskatter ett mycket trubbigt instrument att försöka påverka matvanor med, och de länder som infört skatter kan inte redovisa några märkbara förbättringar av folkhälsan. Tvärtom har punktskatter i vissa fall varit kontraproduktiva. Glädjande nog är inget av riksdagspartierna för införandet av en sockerskatt i Sverige, visar vår färska matfrågeenkät med partierna.
Riksdagsvalet ett matval?
Om hälsa är en het fråga i Almedalen, är matfrågor glödhett. Närmare 100 seminarier i Almedalen handlar om mat på ett eller annat sätt. Sju av åtta partier har eller tänker ta fram en särskild livsmedelsstrategi visar vår matfrågeenkät. Och som vi visar i en undersökning som presenteras på tisdagen är maten en viktig valfråga för många väljare.
Almedalens godaste mingel
I kväll klockan 17 har vi vårt stora mingel på det gemensamma industriområdet här i Almedalen. Närmare 400 personer är anmälda och äntligen skiner solen över Visby. Det kommer att bli trångt och hett.
