”Skyll inte övervikten på godiset”

”Du har alldeles för lite på fötterna för att kunna dra slutsatsen att lösgodiset är den stora boven i dramat”, skriver Livsmedelsföretagens Elisabet Rytter på SVT Opinion.

Att svenskarna äter mer lösgodis idag än för 30 år sedan är orsaken till den ökande andelen feta och överviktiga i Sverige, påstår författaren André Persson på SVT Opinion.

Genom att blanda lite som man vill i statistikpåsen kan man finna stöd för de flesta teser.

Så låt mig lägga till lite viktig statistik och fakta kring socker och hälsa som debattören valt att inte ta hänsyn till.

1. Att vi i Sverige äter mer lösgodis än i andra länder innebär inte att vi får i oss mest socker. Det finns som bekant andra sockerkällor än lösgodis. Ser man till totalkonsumtionen av socker ligger Sverige ungefär på EU-snittet. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör inte mer än 10 procent av vårt samlade energiintag komma från tillsatt socker. Genomsnittsvensken ligger på den nivån idag.
2. Svenskarnas intag av socker har varit tämligen stabilt under flera decennier. Det visar såväl Livsmedelsverkets matvaneundersökningar som Jordbruksverkets statistik. Och då är även många nya sockervarianter som glukos- och fruktossirap medräknat.
3. Det godisfrossande Sverige ligger på plats 23 av 28 i EU:s överviktsliga, det vill säga ju lägre placering, desto lägre andel överviktiga och feta i befolkningen.Detta enligt WHO-siffror som publicerades i förra veckan.

Tyskland, vars befolkning får i sig förhållandevis mycket socker, ligger på plats 27 av 28 i överviktsligan.

Detta kan jämföras med Frankrike, vars befolkning konsumerar en mindre mängd socker än både Sverige och Tyskland, men som har en högre andel överviktiga (plats sju i överviktsligan).

Sambandet mellan sockerkonsumtion och övervikt är inte så entydigt som André Persson vill göra gällande.

Tyvärr blir det allt vanligare i debatten att peka ut socker som den i stort sett enda roten till våra matrelaterade hälsoproblem. Men sambanden mellan mat och hälsa är mer komplexa än så.

Och märkligt nog tycks det viktigaste av allt, den totala mängden kalorier vi äter, ”glömmas bort” i debatten om övervikt.

När de över 100 forskarna och experterna bakom de nordiska näringsrekommendationerna listar hur vi kan förbättra våra matvanor är det inte bara socker som står i fokus.

Det handlar också bland annat om val av fetter, hur mycket rött kött och chark vi bör äta, att äta mer fullkorn, fibrer och fisk och att dra ned på saltet.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna är det, förutom den förhöjda kariesrisken, framförallt viktigt att begränsa intaget av tillsatt socker för att vi ska få ett tillräckligt intag av vitaminer och mineraler utan att samtidigt få i oss mer kalorier än vi gör av med.

Detta är särskilt viktigt för barn och personer med lågt energiintag.

Det är inte helt otänkbart att den ökade lösgodisförsäljningen kan ha bidragit till att vi har fler överviktiga och feta i Sverige än vi annars hade haft.

Men författaren André Persson har alldeles för lite på fötterna för att kunna dra slutsatsen att lösgodiset är den stora boven i dramat.

Möjligen är det en intressant hypotes att be forskarna undersöka.