Så säkrar politikerna livsmedelskontrollen
Riksdag, regering och kommunpolitiker runt om i landet, nu är det dags att åtgärda bristerna i livsmedelskontrollen. När får vi se handlingskraft i frågan?
Marie Söderqvist, Karin Brynell och Eva Östling i Dagens Samhälle:
Häromdagen framförde Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord en sanning – livsmedelskontrollen i Sverige fungerar inte som den borde. Orustfjords uppmaning till kommunerna var att ta större ansvar för kontrollerna. Han bjöd också in kommunerna till samarbete med Livsmedelsverket.
Stig Orustfjords sanning är inte okänd, utan något som tidigare framhållits av bland annat regeringen, Riksrevisionen och Statskontoret i tidigare granskningar.
Det är ingen nyhet att företag inte alltid får den kontroll de betalar för, att de inte konkurrerar på lika villkor, att olika kommuner inte gör samma bedömningar och att kontrollen inte blir likvärdig i hela landet – och därmed inte heller rättssäker.
Nyheten är snarare att Livsmedelsverket tar bladet från munnen samt uppmanar kommunerna att ta större ansvar för sina kontroller. Som företrädare för de verksamheter som blir kontrollerade av kommunerna, det vill säga livsmedelsbutiker, restauranger, caféer och anläggningar där livsmedel produceras välkomnar vi Livsmedelsverkets tydlighet.
Vi känner också hopp när Livsmedelsverket nu föreslår konkreta förslag på hur livsmedelskontrollen kan bli bättre och samtidigt bjuder in till samarbete med kommunerna.
Frågan vi ställer oss är dock om den politiska viljan finns hos landets kommunpolitiker. Många kommuner har länge haft problem att sköta livsmedelskontrollerna och vi har under åren mött inspektörer som känt sig otillräckliga i uppdraget, men ändå har de politiska initiativen för förändring helt uteblivit.
Livsmedelskontrollen i Sverige fungerar inte som den borde
Tillfället att agera nu är optimalt, när regeringen tar fram en nationell livsmedelsstrategi och en exportstrategi för att stärka svensk matkonsumtion och produktion.
Vi hoppas att Sveriges kommunalpolitiker tar vara på tillfället, lyssnar på Livsmedelsverkets uppmaning och inbjudan till samarbete. Vi vill gärna vara en dialogpartner och ger här några förslag till utvecklingsarbetet;
- Ökad regional samordning med bibehållet kommunalt självstyre. Livsmedelsbranschen tror också på ökad regional samordning mellan kommunerna. Vi kan lära av Finland som i dag har färre kontrollenheter genom samverkan mellan de små kommunerna. Inspektörerna är fortfarande anställda i en kommun men samarbetar i en tydligare överordnad struktur. Undersökningar från Finland (2010) vittnar om att 94 procent av de finska inspektörerna är positiva till den regionala samordningen.
- Ta vara på den erfarenhet som finns hos livsmedelsbranschen. Livsmedelsbranschen och enskilda företag har välutvecklade system för uppföljning av egenkontrollerna. Livsmedelsbranschen bistår gärna med kunskap och stöd när Livsmedelsverket och kommunerna utvecklar enhetliga system.
- Möjliggör efterhandsbetalning. I dag betalar vi för kontrollerna i början av året. Statskontoret har kritiserat detta och föreslagit att regeringen genom förordningsändring ska möjliggöra efterhandsbetalning. Vi tror att efterhandsbetalning kan vara ett viktigt verktyg för att få kommunerna att faktiskt genomföra kontrollerna.
Riksdag, regering och kommunpolitiker runt om i landet, nu är det dags att åtgärda era egendefinierade brister i livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket är redo och vi bidrar gärna. När får vi se handlingskraft från er?
Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Eva Östling, vd Visita
