Fordonsindustrin toppar industrins tillväxt

Transportmedelsindustrin, gruvor och stål, samt maskiner och metall går starkt. Kemi- och läkemedelsindustri samt plast- och gummiindustrin går svagare medan livsmedel visar nolltillväxt. Totalt ökar den svenska industrins produktion med 2,3 procent 2017. Det framgår av industrins nya gemensamma konjunkturbedömning.

– Teknikindustrin är tillsammans med gruvorna och stålet motorn i den svenska industrin idag. Fordonsindustrin spelar en stor roll är och det är viktigt att slå vakt om den svenska fordonsindustrins utvecklingsmöjligheter, säger Anders Rune, chefekonom Teknikföretagen.

Det är branschekonomerna för Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen, Jernkontoret samt Livsmedelsföretagen och IKEM som i sin nya bedömning av industrins läge och utsikter förutspår en bättre svensk industritillväxt i år. Detta efter ett sammantaget fjolår som blev svagare än väntat, med ett utfall som var 1,9 procent.

– Genom industrin har närmare en miljon människor sin försörjning i Sverige. Industrins varuexport motsvarar en tredjedel av BNP och tjänsteexporten är till stor del kopplad till industrin. Även om tillväxten ökar är den historiskt låg, och det krävs en förbättrad konkurrenskraft för att svensk industri ska ta fart igen, säger Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna.

Industrins branschekonomer gör också en global utsikt och beskriver att den globala BNP-tillväxten har växlat ned till en lägre ökningstakt åren efter finanskrisen jämfört med tillväxttakten åren innan krisen. En vikande produktivitets- och arbetskraftstillväxt slår mot tillväxttrenden, och denna avmattning har drabbat i stort sett alla ekonomier och i synnerhet de tidigare tillväxtekonomierna.

Detta till trots är den globala tillväxten bättre än i fjol, då industrin stagnerade. Utvecklingen i Kina betyder allt mer för tillväxten globalt. Europa, där Tyskland avgör tillväxttakten, går bättre än USA.

Exempel på branscher som industrins gemensamma konjunkturbedömning baserar sig på: