”På senare tid har mat blivit religion för vissa”

Ett Facebook-inlägg kan delas tusentals gånger på några timmar och en enstaka forskningsstudie kan leda till braskande larmrubriker i kvällspressen. Hur gör man för att få ut fakta och vetenskaplig information i ett sådant klimat? Vi frågade Kerstin Wikmar hur Hjärta mjölk arbetar i tider av klickhets, faktaresistens och bristande källkritik.

Hej Kerstin Wikmar, projektledare för Hjärta mjölk! Vad är Hjärta mjölk egentligen?

Hjärta mjölk sprider faktabaserad information om mjölk kopplat till hälsa och miljö. Vi vänder oss till yrkespersoner som arbetar inom förskola, skola samt inom mat, hälsa och miljö. Bakom Hjärta mjölk står svenska mjölkbönder och mejeriföretag genom LRF (Lantbrukarnas riksförbund).

Hur många är ni som arbetar på Hjärta mjölk? Och vem är ni?

Vi är tre personer som jobbar på Hjärta mjölk. Anna Blomberg, mediestrateg och ansvarig för mediearbetet; Erica Björnström, nutritionist och ansvarig för kommunikation gentemot yrkesmålgrupperna och jag som är dietist och projektledare. Dessutom har vi inom LRF Mjölk experter i nutrition samt klimat och miljö som är kopplade till projektet.

Vilka är era viktigaste kommunikationskanaler?

Hjärta mjölk har valt att i största möjliga mån kommunicera via digitala och sociala medier. Det är ett snabbt, kostnadseffektivt och interaktivt sätt att sprida budskap och fakta och ger möjlighet att föra dialog med våra målgrupper. Nodet är www.hjärtamjölk.se. Och de viktigaste kanalerna att nå målgrupperna är Facebook och vårt nyhetsbrev Kalla fakta från Hjärta mjölk. Vi finns även på Instagram samt på twitter.

Hur många besökare har hjärtamjölk.se i månaden? Och hur är engagemanget i sociala medier?

Vi har 10 000 besökare per månad och de flesta kommer till oss via Google. De som gillar och följer oss på Facebook och Instagram har ett stort engagemang vilket är viktigare än att ha ett stort antal. Vi tror att engagemanget beror på att vi ger mervärde, är trovärdiga och sprider information som är användbart i deras yrkesroll.

Har behovet av informationsinsatser som Hjärta mjölk ökat de senaste åren?

Ja, det har det. På senare tid har mat blivit religion för vissa och förespråkarna bygger ofta sin argumentation på tyckande och myter istället för på fakta. Detta fenomen kallas ju faktaresistens och det gäller i hög grad mjölk. Myter sprids snabbt i sociala medier och många är idag självutnämnda experter. Därför behövs en aktör som sprider faktabaserad information om mjölkens positiva effekter på hälsa och miljö.

Vilka tips skulle du ge till andra branscher eller företag som vill göra något liknande Hjärta mjölk?

Arbeta långsiktigt utifrån en plan. Ha koll på målgruppen och deras behov. Bygg kommunikationen på fakta. Var ihärdig. Utvärdera kontinuerligt

Vilka är de tre vanligaste myterna eller missförstånden kring mjölk?

1. Mjölk är en miljöbov

Stämmer inte. Betande kor har många positiva effekter på vår miljö som t ex ett rikt växt- och djurliv och öppna landskap. Utan betande kor skulle två av Riksdagens uppsatta miljökvalitetsmål inte uppnås i Sverige. Dessutom äter kor gräs – som vi människor inte kan äta – och omvandlar det till näringsrik mjölk som vi människor däremot kan äta.

2. Mjölk är ohälsosamt

Stämmer inte. Forskning visar att mjölk och mjölkprodukter, tillsammans med annan nyttig mat, skyddar mot flera av våra vanligaste folksjukdomar.

3. Vi konsumerar allt mindre mjölkprodukter

Stämmer inte. Vi konsumerar lika mycket idag som för trettio år sedan. Men vi äter mer hårdost och syrade produkter men dricker mindre mjölk.

Avslutningsvis, vilken mejeriprodukt är din personliga favorit?

Mellanmjölk och lagrad Herrgård.