Rapport från Ekogalan 2019

Årets Ekogalan ägde rum den 31 januari på Grand Hotel i Stockholm. Galan, upplagd som en ”dialogdag” kring ekologisk odling och produkter, leddes med säker hand av Svante Kaijser som presenterade sig som bonde från Trollhättan. Under dagen behandlades många aspekter på eko och vår näringspolitiska expert Marie Rydén antecknade och fotade flitigt.

Marie Rydéns anteckningar:

Första talare var Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen (NSF). Lexén sa att det är viktigt att lyfta upp dessa frågor när vi står inför enorma miljöutmaningar. Klimatutmaningen är enorm men den biologiska mångfalden är lika viktig. Ekologiskt är en viktig grundbult för detta och ekoodling hjälper oss framåt även om det inte är hela lösningen. Hotet mot biologisk mångfald är ohållbar skogsavverkning och igenväxning av hagar. Naturbeteskött är därför viktigt för ökad biologisk mångfald.

Karin ställde ett antal frågor: Varför håller vi på med ekoodling? Vilket samhälle vill vi ha? Är vi beredda att ändra våra vanor? Är vi beredda att betala för miljönytta?  Ekoodling är viktig för många faktorer, inklusive att minska spridningen av kemikalier i miljön, t ex glyfosat i grundvattnet. Enligt Karin är ekologiskt även bra för djurhållningen, i och med att djuren får gå ute och kan använda sina naturliga beteenden som att pickla och beta. Det finns även speciella regler för utrymmen i djurstallar och burar som vi skall vara beredda att betala för och marknadsföra.

Klimat vs eko?

Karin Lexén tog upp att det finns forskning som säger att eko kräver mer mark och att det därmed skulle vara dåligt i och med att skogen behövs till kolinlagring. Karin och NSF tycker dock att det är fel slutsats för det leder till att marken behöver odlas intensivt. NSF funderar över hur jorden mår både i och kring intensiv odling. Sverige har inte ont om skog eller mark att odla på. Ekoodling ger bättre kolinlagring så ur klimatperspektiv är det bra med ekoodling. Ett annat argument som framförs mot eko är att det leder till högre drivmedelanvändning, men LRF:s rapport visar att det inte är så. Tillverkning av konstgödsel bidrar också till koldioxidutsläpp. Kvaliteten på vatten är också en viktig fråga, och den diskussionen kommer sannolikt att öka. Sverige har bra förutsättningar även inom detta område för att odla eko.

Vegetariskt vs ekologiskt?

Häromdagen i morgonstudion i SVT. Fick Karin frågan om det finns någon motsättning mellan ekologiskt och vegetariskt.  Hon svarade då att vi behöver dra ned på köttet men inte sluta helt. Om köttet är hållbart producerat så behöver det inte finnas någon motsättning.

Enligt Karin minskar ekoodling klimatbelastningen, ökar motståndskraften (”resilience”), ger bättre markanvändning, och bidrar till bättre hälsa och liv för bönder som ej behöver hantera kemikalier – om vi är beredda att betala för miljönyttor som den ger. NSF lyfte fram ekologiskt i riksdagsvalet och de flesta partier tyckte att det var viktigt. NSF kommer göra samma sak i samband med EU-valet där jordbrukspolitiken är en väldigt viktig fråga.

Efter Karin Lexéns anförande följde ett eftertänksamt samtal med Magnus Carlsson, sångare i Weeping Willows, om hans engagemang i miljöfrågan. I sitt sommarprat i P1 pratade han om detta och intervjuade också flera personer för att söka fakta om vad man som konsument kan och bör göra. Han har också aktiv deltagit i NSF:s kampanj om bihotell för att motverka minskningen av vilda bin.

Producenternas perspektiv

Göran Karlsson och Klas Johansson från Lantmännen visade en tabell över hur torkan hade påverkat spannmålsskörden i Europa och det var Sverige som hade drabbats hårdast: skörden 2018 var –43 %, dvs nästan en halvering, jämfört med 2017.

Ekologisk odling drabbades hårdare för att det har högre andel vårsådd. En flaskhals i värdekedjan är utsädet. För att spannmål skall vara lämpligt för brödtillverkning behöver det innehålla en viss mängd protein och då behövs växtnäringstillförsel vilket är en utmaning då det saknas tillgång på godkända råvaror för ekoodling. Lantmännen ser redan i år att man har haft en större höstsådd av eko. Trots tillbakagången av ekospannmål tror Lantmännen att det finns goda förutsättningar att nå målet på 200 000 ton år 2020.

Karlsson och Johansson pratade om hur viktigt det är att tänka på lantbrukaren när det gäller att hålla intresset för eko uppe hos konsumenten. Det tar en sekund för en konsument att byta från eko till konventionellt när de är och handlar i butiken, men det tar 1 år eller mer för bonden att ställa om från konventionell till ekoodling. För närvarande är ca 20% av arealen i Sverige ekologisk, och enligt Lantmännen ska vi inte vara rädda för att producera ett överskott av ekoprodukter i och med att det finns en stor utländsk marknad för svenska ekoprodukter.

Patrik Hansson, vd på Arla Foods i Sverige, höll ett brandtal för ekologisk mjölk. I Sverige är mjölk ett ifrågasatt livsmedel i klimatperspektivet men så är det inte utomlands. Enligt Hansson måste mejeribranschen framtidsäkras vår bransch och i stället för att vara en del av problemet bli en del av lösningen. Arla har minskat CO2 utsläppen per liter mjölk med 24%, men framtidens konsument kommer ställa ännu högre krav.

Hansson berättade att av mjölkens CO2 utsläpp så sker 94 % på gården, 2 % är råvaror, 1% från anläggningarna, och 3% kommer från transport. Utsläppet av CO2 per liter mjölk är dock lägre i Sverige än i omgivande länder, ca 1,04 kilo, främst pga att vi har mer naturbetesmarker. I Tyskland är motsvarande siffra 1,39 kilo. Arla arbetar med sina ägare mjölkbönderna för att hitta en lösning, men det är viktigt att bönderna får ”cred” för den kolinlagring som de redan nu bidrar till. Arla har nu 100% fossilfria transporter och eko är en spjutspets i deras hållbarhetsstrategi.  Ekomjölken har idag 52% marknadsandel men siffran går neråt. Det är uppenbart att eko inte har samma prioritet som tidigare hos den svenske konsumenten, men utomlands växer efterfrågan.

Palle Borgström, ordförande för LRF, framförde att det är för stor polarisering mellan konventionell odling och ekoodling. Hur kan vi förändra svenskt lantbruk för att möta klimatutmaningarna? Om inte lantbrukarna blir mer ambitiösa så blir de sedda som en bromskloss. Enligt Palle måste man minska utsläppen och arbeta med att binda mer CO2 i marken. KRAV-märkningen kommer från en vilja att minska kemikalieanvändningen vilket skulle leda till större biologisk mångfald, men konsumenten gör inte nödvändigtvis kopplingen att eko är en del av lösningen för klimatet. 80 procent av utsläppen binds av skogen men bönderna kan göra mer genom att välja alternativa odlingsmetoder.

Handelns syn på tillväxten inom eko

Under rubriken ”Vad händer i butikshyllan med eko?” anordnades ett panelsamtal med företrädare för Axfood, ICA, COOP och Lidl. Alla upplevde att det är en stagnation i försäljningen av ekologiska produkter men det var olika delar av sortimentet som mattas inom de olika kedjorna. Vad avmattningen beror på hade de inte några klara svar på, men att svenskt ursprung hade blivit viktigare för konsumenterna och att fler väljer växtbaserat kunde man se.

ICA sa att eko inte svarar upp mot det konsumenten är orolig för just nu och att det kan vara en del av förklaringen. ICA trodde också att konsumenterna vill göra mer och tittar även på andra områden som transporter och plastförpackningar när de gör sina val. Det är därför viktigt att ekologiskt krokar arm med det bredare hållbarhetsperspektivet. Intrycket är dock att kedjorna vill se en ökning i det ekologiska sortimentet i och med att det är ett mervärdessortiment. ICA tänker guida konsumenterna bättre i butiken medan Lidl har eko och svenskt i fokus. COOP har en fortsatt satsning på sitt Änglamarkssortiment och ser över både ursprung och förpackningar. Axfood har en gjort en SIFO-undersökning där 25% säger att de skall handla mer eko under 2019.

Räcker den svenska eko-råvaran till?

Cecilia Ryegård från Agrovektor berättade att den svenska ekoarealen ökar stabilt och nådde 20% under 2018, och det är ju här mervärdet startar. Två länder i världen, Kazakstan och Bhutan, har sagt att all deras jordbruksareal skall bli ekologisk till 2030. I Sverige ser vi dock att animalieproduktionen minskar och det blir färre producenter, något som kommer märkas speciellt inom grisproduktion. Inom spannmål ökar antalet producenter så det ser positivt ut framöver. Just nu ser det ut som eko-råvaran räcker för att täcka efterfrågan eftersom större volymer har kommit fram. Fler exportkanaler hade behövts då det inom mejeri t.o.m. finns en viss överproduktion.

Enligt Cecilia förbigås ekologiskt ofta i klimat- och hållbarhetsdebatten. Eko har hitintills sålt sig själv och inte krävt så stora informations- och kommunikationsinsatser. Det finns enligt Cecilia initiativ som visar att en ökning av ekologiska livsmedel är möjlig, t ex är andelen ekologiskt i offentlig sektor nu på ca 35% eko, till viss del p.g.a. att man har satt upp mål. I Danmark har eko en marknadsandel på 14,4% men där har man haft en hårdare och mer polariserad debatt. Sverige har ett gott rykte inom ekologisk odling och ett bra certifieringssystem, så grundförutsättningarna för mer ekologisk odling finns. Cecilia avslutade med att säga att hälsa och hållbarhet är två megatrender i världen och där borde ekologiskt ha en självklar plats.

Och Garants Ekostjärna gick till…

Tre av Livsmedelsföretagen medlemmar var nominerade till priset Garants Ekostjärna: Polarbröd, Löfbergs och Frebaco Kvarn. Alla tre var välförtjänta vinnare men till slut blev det Löfbergs som fick åka hem med priset. Stort grattis till Löfbergs och väl kämpat alla övriga!