”Det finns stora problem med den inre marknaden”

​Inför EU-valet den 26 maj har vår podcast Feeder träffat partiernas toppkandidater. Turen har kommit till Vänsterpartiets 3:e namn Deniz Butros som ger sin syn på EU:s inre marknad, GMO, nationella regler, om EU gör för mycket eller för lite, goldplating, snusförbudet och mer. Deniz medverkade även i EU-debatten på Matdagen den 9 maj.

Här kan du lyssna på hela intervjun med Deniz Butros (40 min)

Deniz Butros om…

Varför hon kandiderar

− Europa står inför en helt ny situation skulle jag säga. Rasisterna växer, det finns många fascister i regeringsposition i dagsläget. Vi har ett klimathot som ger oss tio år att lösa frågorna. Jag vill helt enkelt vara på plats och göra det.

Vänsterpartiets syn på EU

− EU är en viktig maktfaktor i hela den internationella politiken idag, och en faktor i Sverige som påverkar kommuner, företag och den lilla människan. För oss är det en viktig institution där vi i vänstern måste vara, precis som vi måste vara i kommunen och riksdagen också. Vi representerar ofta arbetarna, de fackliga intressena, vi är feministerna och klimataktivisterna, oavsett om vi sitter i kommunen eller i Bryssel.

Hur (V) vill förändra EU

− Vi vill förändra EU i grunden. Det har ju varit en stor debatt på vår syn på utträde, och nu har vi sagt att Europa befinner sig i en så pass prekär situation att vi måste vänta med vår utträdesdiskussion och satsa på politik. Det är här och nu det gäller, både vad gäller ökad rasism och klimatfrågan. Vi har ett antal förslag kring lobbyism, öppna böcker etc för att förändra EU i grunden.

EU gör för mycket eller för lite

− För mycket i vissa frågor, och för lite i andra. När det gäller klimatet upplever vi att EU gör för lite. Jämför man med Parisavtalets intentioner med en 1,5 graders temperaturökning så når inte EU-målen upp till de internationella åtagandena. Sen tycker vi att EU gör för mycket när det gäller bl.a. militarisering, flyktingpolitik och jordbrukspolitik.

Vilka utskott hon vill sitta i

− Eftersom jag är klimatstrateg är det självklart miljö- och klimatutskottet jag vill sitta i. Men också transportutskottet, eftersom transportsektorn står för en så stor del av utsläppen.

Hur hon ser på den inre marknaden

− Den brukar ofta framhållas som något av EU:s största bedrifter och en förutsättning för en fungerande handelsunion, men vi skulle också säga att det finns stora problem med den. Bara från det att Sverige gick med till 2008 har EU-domstolen dömt till marknadens fördel i 339 fall istället för när länder har velat prioritera folkhälsa eller miljö och klimat. Så där ser vi att det finns ett problem när företagen och den inre marknaden styr medlemsländernas lagstiftning. Och det problemet vill vi lösa politiskt, för det är ju inte så att vi kan plocka bort den inre marknaden. Men att ändå höja statusen för politisk lagstiftning. Det är något vi vill förändra och titta närmare på. Ett annat konkret exempel som jag sett som kommunpolitiker i Norrköping är att vi som kommun skulle vilja gynna våra östgötska bönder och upphandla närproducerad mat. Men det har vi inte möjlighet att göra eftersom man inte får konkurrera med geografi. Det är också ett problem.

Nationell vs europeisk lagstiftning

− På ett sätt vore det positivt om vi kunde ha en stor gemensam lagstiftning. Så att det blev så transparent som möjligt och lätt att förstå och implementera för kommuner, offentlig sektor och den privata sektorn. Men som det ser ut idag när vi har också många företag och lobbyister som vill stoppa ökad transparens, är det förståeligt att det finns medlemsländer som vill utföra egen lagstiftning. Jag skulle ändå säga att vi är positiva till att länder vill gå före, för det är så jag ser det.

− Jag tror att de svenska varumärkena är så pass starka ute i Europa och världen att vi har ett försprång. Skulle det vara svenskmärkt så vore det väldigt positivt. Om man vill ha produkter kommer man vilja köpa det svenska även om man har en ursprungsmärkning i andra länder, eftersom vi har så god kvalitet på våra varor.

Goldplating

− Jag skulle nog snarare säga att problemet är att andra EU-länder inte implementerar direktiven så hårt som vi i Sverige gör. Vi gör rätt, men våra företag straffas för att andra medlemsländer inte gör det lika väl. Sen ska man komma ihåg att EU har en skiljelinje mellan förordningar och direktiv. Och när det gäller direktiven så har medlemsländerna en möjlighet att anpassa lagstiftningen efter nationell lagstiftning. Och där skulle man kanske kunna göra mer för att skräddarsy efter befintlig svensk lagstiftning.

Snusexportförbudet

− Vi tycker att det är bra. Snus är en skadlig produkt, även om det klassas som livsmedel så är det en tobaksprodukt som har stor inverkan på folkhälsan. Så vi accepterar att andra EU-länder inte vill ha det i sina länder, men tycker det är bra att Sverige har undantaget.

GMO

− Jag tycker det är en jätteintressant fråga. Och där är det intressant att se hur debatten har svängt och förändrats genom åren. Från att ha varit en väldigt stor anti-GMO-rörelse till att trevande ha blivit en mer positiv. Det var positivt att Europa och Sverige länge höll fast i vår försiktighetsprincip och kollade hur det funkade när andra länder implementerade GMO. Det kan vara ett komplement i en framtid när vi tittar på livsmedelsförsörjning. Dels när vi tittar på ett förändrat klimat och vad det kommer innebära för både producenter och konsumenter. Där tror jag att vi i framtiden kommer att behöva någon typ av växtförädling. Men vi behöver fortfarande ha det på vissa platser i testbäddar, och gällande livsmedel måste det finnas ett bredare perspektiv på hur vi ska försörja en växande befolkning i ett förändrat klimat. Där är GMO bara ett verktyg av flera.

Intervjun med Deniz avslutas med analys och kommentar av Tove Larsson, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen med mångårig erfarenhet av att jobba i Bryssel och med EU-frågor. Här kan du lyssna på hela intervjun.