Kronan, höga kostnader för arbetskraft och myndighetskrångel hämmar svenska livsmedelsföretag

Enligt den svenska livsmedelsindustrin är Sveriges styrkor jämfört med våra konkurrentländer rättssäkerhet, politisk stabilitet och trendkänsliga konsumenter. De största svagheterna är att vi står utanför euron, höga arbetskraftskostnader och besvärlig myndighetsbyråkrati. Det visar Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev som även redovisar hur det gick för livsmedelsindustrin första kvartalet 2019.

Här kan du läsa hela Konjunkturbrevet för Q1 2019

För svensk livsmedelsproduktion började 2019 försiktigt med en mer eller mindre oförändrad försäljning på hemma- respektive exportmarknaden. Däremot fortsatte företagens kostnader för insatsvaror att öka, och som vi rapporterat om i tidigare Konjunkturbrev kommer den svåra sommartorkans inverkan på utbud och kvalité att bita sig fast i minst ett år. Kostnadsmässigt tyngs företagen även av den svaga svenska kronan som sedan årsskiftet har försvagats med 6 procent mot EUR och med 7 procent mot USD.

− Sammantaget innebär detta tyvärr att företagens inköpskostnader kommer att fortsätta öka de kommande månaderna. På den positiva sidan kan man se att producenternas kostnadsökningar efter fjolårets torka har börjat nå ut till livsmedelsbutikerna, dvs producenterna har börjat få mer betalt för sina produkter. Den vikande lönsamhetsutvecklingen under Q3 och Q4 2018 har till Q1 2019 bytts ut mot en svag ökning i lönsamheten, även om vi fortfarande är långt ifrån en långsiktigt hållbar lönsamhet för industrin som helhet, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Sveriges största styrkor och svagheter som industriland

Livsmedelsindustrin är en av de mest konkurrensutsatta industrigrenarna i Sverige. På de 24 år som gått sedan Sverige gick med i EU har den svenska marknadsandelen sjunkit från 80 till 50 procent. Utöver konkurrensen från de stora EU-ekonomierna – Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien – tävlar svenska livsmedelsproducenter nu även mot företag från lågkostnadsländer som Polen och de tre baltiska länderna. Ingen annan industrigren möter en lika intensiv konkurrens på både hemma- och exportmarknaden.

− Att vågskålen med svenska styrkor väger tyngre än vågskålen med svenska svagheter är avgörande för att vi ska överleva som industriland. Den nya globala produktionskarta som Sverige är en del av tar inte hänsyn till känslor och nostalgi, utan bygger i huvudsak på rationella överväganden. Skall Sverige tävla om en position som ledande livsmedelsnation kräver det positionsförflyttningar på ett antal centrala områden. Det är alls ingen omöjlighet att vi lyckas, men det kommer att krävas mer vilja, ansträngning och fokus än vad som är fallet idag, säger Carl Eckerdal.

Livsmedelsföretagen har bett medlemsföretagen att gradera Sveriges internationella position utifrån 13 olika variabler. Enligt företagen är Sveriges fem största styrkor följande (procentsiffran anger hur många som svarat att variabeln är en styrka jämfört med konkurrentländerna):

Rättssäkerhet (76%)
Politisk stabilitet (74%)
Trendkänsliga konsumenter (59%)
Välutbildad personal (37%)
Fungerande arbetsmarknad (34%)

− Rättssäkerhet och politisk stabilitet är grundläggande förutsättningar för att driva företag och en stor del av förklaringen bakom Sveriges framgångar de senaste 100 åren. Det är faktorer som är lätta för oss i Sverige att ta för givet, men många av våra medlemmar är verksamma i länder med mer eller mindre godtycklig lagtillämpning och det är extremt utmanande. En annan framgångsfaktor är att vi svenskar är trendkänsliga, vilket både gör Sverige till en bra testmarknad och tvingar företagen att utveckla nya, spännande produkter som resten av världen förhoppningsvis vill ha i framtiden, säger Carl Eckerdal.

Sveriges fem största svagheter är enligt företagen följande (procentsiffran anger hur många som svarat att variabeln är en svaghet jämfört med konkurrentländerna):

Att Sverige står utanför euron (68%)
Arbetskraftskostnader (63%)
Sveriges geografiska läge (49%)
Tillståndsprocesser (40%)
Regeltillämpning (39%)

− Ska man ha höga arbetskraftskostnader och stora löneökningar måste de matchas av ökningar i produktivitet. Tyvärr ser vi sedan ett antal år tillbaka att produktivitetsökningen avtar, och i kombination med hård konkurrens från låglöneländer blir detta en giftig cocktail för industrin. Om man dessutom behöver kämpa med övernitisk myndighetsutövning och oförutsägbara tillståndsprocesser så kommer man av förklarliga skäl frestas att lägga sin produktion i länder med bättre förutsättningar. Och givet den rekordsvaga kronan är det inte konstigt att så många önskar att man hade samma valuta som sina största handelspartners, säger Carl Eckerdal.

Här kan du läsa hela Konjunkturbrevet för Q1 2019

Om Konjunkturbrevet

Fyra gånger om året skickar vår chefekonom Carl Eckerdal ut en enkät till Livsmedelsföretagens medlemsföretag som får svara på frågor om försäljning, export, anställningsläge, råvarukostnader, lönsamhet och investeringar. Medverkande företag står för cirka 50 procent av branschens omsättning. Alla svar är viktade efter företagets omsättningsstorlek.