Statskontorets analys av offentliga styrmedel för bättre matvanor
Förra veckan publicerade Statskontoret en rapport där man analyserar effekter och konsekvenser av ett antal offentliga styrmedel med syfte att uppnå bättre matvanor. Vår forskningsexpert Elisabet Rytter har gjort en kort sammanfattning av vad Statskontoret kommer fram till.
Här kan du läsa rapporten ”En analys av några offentliga styrmedel för bättre matvanor”.
Elisabet Rytter:
Statskontoret har samlat in och analyserat den internationella forskning som finns om ekonomiska styrmedel (skatter och subventioner) samt begränsningar i marknadsföring till barn. Myndigheten konstaterar att det finns betydande skillnader mellan olika länders problembilder, konsumtionsmönster och skattesystem. Detta innebär att de resultat man ser i studierna som ingår i analysen inte direkt kan översättas till svenska förhållanden. För att kunna analysera storleken på effekter på konsumtion och hälsa samt belastningen på myndigheter och företag behövs det därför ytterligare precisering av åtgärderna. Livsmedelsföretagen har bidragit med expertkunskap till analysen och vi anser att Statskontorets rapport visar på de utmaningar som ekonomiska styrmedel inom livsmedelsområdet innebär.
Ett axplock av de för- och nackdelar som Statskontoret kommer fram till i sin analys:
- Punktskatt på dryck med tillsatt socker är det vanligaste ekonomiska styrmedlet. Produktkategorin står för en liten del av befolkningens totala kaloriintag vilket begränsar hälsoeffekten av en sådan punktskatt.
- Det finns få verkliga studier av effekterna av en dylik punktskatt på hälsan. Statskontoret lyfter fram behovet av ökad kunskap om substitutionseffekten, dvs ett oönskat utbyte av produkter.
- Statskontorets juridiska analys, baserad på införandet av en liknande punktskatt i Irland, hålls fram som ett exempel på att det är förenligt med EU-rätten att införa en liknande skatt baserat på hälsoskäl.
- En bredare skatt som omfattar fler sockerhaltiga livsmedel skulle kunna öka hälsoeffekten men har betydande avgränsningsproblem.
- Kunskapen om en sänkt mervärdesskatt på frukt och grönsaker är begränsad.
- Lagstiftning kring marknadsföring ger generellt sett bäst effekt. Det finns dock flera fördelar med förbud som branschen själv beslutar om, inklusive att de är relativt enkla att utforma, administrera och kontrollera.
