Henrik van Rijswijk: ”Industrifackens krav verklighetsfrämmande”
”Jag är allvarligt bekymrad över de verklighetsfrämmande kraven från facken inom industrin. Kraven utgör ett hot mot stabiliteten på den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och mot livsmedelsbranschen i synnerhet”, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk i en kommentar till lönekraven som facken inom industrin presenterade den 4 november.
Under måndagen gick de fem fackförbunden inom industrin ut med ett gemensamt krav på löneökningar på 3,0 % under nästa avtalsår. Kravet har mötts med stor förvåning och kritik av såväl oberoende experter och ekonomijournalister som av arbetsgivarsidan. Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk instämmer i kritiken.
– Det är anmärkningsvärt att krav på höjda löner med 3,0 % lämnas i det svåra och osäkra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i. Kravet är högre än i förra avtalsrörelsen för tre år sedan, då facken krävde 2,8 % men avtalet slutade på 2,2, % för det första avtalsåret. För tre år sedan gynnades svensk ekonomi av en tydlig högkonjunktur. I dag visar alla konjunktursignaler på en avmattning och stundande lågkonjunktur. Att i det läget komma med avtalskrav på ännu högre lönenivåer är i det närmaste ansvarslöst, säger Henrik van Rijswijk.
LÄS ÄVEN! Debattartikel: ”Facken nonchalerar strukturproblemen”. Den svaga produktivitetstillväxten i kombination med arbetskostnadernas ökning har försämrat Sveriges konkurrenskraft. Att under de omständigheterna kräva 3 procent i löneökningar är oansvarigt, skriver Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman på DI Debatt tillsammans med företrädare för industrins arbetsgivare.
De kommande avtalsförhandlingarna utgår från Industriavtalet som slöts 1997 mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med avtalet var att få kontroll över en skenande löneutveckling som hotade att förstöra den svenska industrins konkurrenskraft.
– En av grundpelarna inom Industriavtalet är att parterna tar gemensamt ansvar. Ett ansvar för landet, vår industri, konkurrenskraft och ytterst alla anställda på svensk arbetsmarknad. Det är bara att beklaga att facket inte förefaller vilja fullgöra detta ansvarstagande genom orealistiska avtalskrav. För livsmedelsbranschen vore en löneökningstakt i nivå med fackens krav fullständigt förödande. Det finns en uppenbar risk att sådana kostnadsökningar skulle kunna driva många företag mot konkurs eller nedläggning. Vi kommer därför i samverkan med övriga arbetsgivarförbund inom industrin att göra vårt yttersta för att nästa löneavtal ska hamna på en nivå som är realistisk utifrån svensk ekonomi och företagens förutsättningar, säger Henrik.
Utöver lönekraven meddelade facken inom industrin att man även vill ha fortsatt avsättning till deltidspension och flexpension samt särskilda åtgärder för att öka jämlikheten och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna.
– När det gäller avtalskraven i övrigt så konstaterar jag att vi parter enligt industriavtalet ska överlämna våra avtalskrav den 20 december. Jag vill inte föregripa det överenskomna datumet genom att kommentera de övriga avtalskraven. Avtalsförhandlingarna sköter vi i förhandlingsrummen. Jag vill dock betona att vi alltid har hela livsmedelsbranschens behov och önskemål som yttersta fokus när vi ger oss in i skarpt läge, avslutar Henrik van Rijswijk.
