Sverige måste bli bättre på att samråda med näringslivet inför EU-beslut

Över 95% av all livsmedelslagstiftning beslutas på EU-nivå. Sverige har varit med i EU i 25 år och har byggt upp en omfattande EU-kompetens. Trots detta finns det fortfarande stora brister i hur regeringen och myndigheterna förankrar sitt EU-arbete med berörda företag och branschorganisationer. Vår EU-expert Nicklas Amelin förklarar.

Nicklas Amelin:

Eftersom den allra största delen av livsmedelslagstiftningen beslutas på EU-nivå är det en prioriterad fråga för Livsmedelsföretagen att den svenska branschens intressen och förutsättningar tillgodoses när EU:s lagstiftning/policy beslutas och tillämpas. Förutom den stora mängden EU-lagstiftning i sig, finns ytterligare två faktorer som gör det oerhört viktigt att livsmedelsbranschen involveras i det svenska arbetet på EU-nivå:

Livsmedelslagstiftningen består numera till den allra största delen av EU-förordningar som blir direkt gällande rätt i Sverige och alla andra medlemsländer. Till skillnad från den andra formen av EU-lagstiftning (s k direktiv) krävs inte att förordningar först införlivas i svensk lagstiftning innan de börjar gälla här. Detta innebär att den sedvanliga svenska ordningen med offentliga utredningar och remisser inte finns som en kanal för dialog och konsekvensutvärderingar innan lagstiftningen träder i kraft, utan detta arbete måste ske redan under beslutsprocessen på EU-nivå.
Den största delen av livsmedelslagstiftningen är detaljerade regler som beslutas av EU-kommissionen efter diskussioner med medlemsländerna i mer tekniska kommittéer. Det här innebär att frågorna inte alltid uppmärksammas på samma sätt som de större politiska besluten som tas av ministerrådet och Europaparlamentet. Samtidigt innebär de här detaljerade regelverken en stor och direkt påverkan på förutsättningarna för svenska livsmedelsföretag att bedriva sin verksamhet och det är därför helt nödvändigt att även branschen involveras även inför sådana beslut.

En allt mer uppmärksammad fråga

Den senaste tiden har den här frågan uppmärksammats i flera olika sammanhang:

Svenskt Näringsliv släppte i förra veckan en rapport, ”Stärkt position i EU genom ökad delaktighet”, med fem konkreta förslag till regeringen för att involvera näringslivet på ett bättre sätt än idag i det svenska EU-arbetet. Livsmedelsföretagen har deltagit aktivt i författandet av rapporten och deltar i de uppföljande diskussionerna med regeringskansliet som nu har påbörjats. Se även en debattartikel på Altinget här.
Ett par veckor dessförinnan kom en studie från statsvetaren Maria Strömvik vid Centrum för Europaforskning på Lunds universitet: Hur väl förankras Sveriges EU-politik? Rapporten konstaterar att förankring och delaktighet av svenska EU-positioner lider av stora brister och att detta innebär ett demokratiskt underskott som är negativt för både beslutsfattarna själva och alla andra samhällsaktörer. Maria Strömvik låg också bakom den statliga offentliga utredningen EU på hemmaplan för ett par år sedan, vars förslag delvis har plockats upp i Svenskt Näringslivs rapport ovan.
Flera medier kommenterade rapporten från Lund, t ex Expressen och Vetenskapsradion.
Statskontoret publicerade en rapport till regeringen i juni 2019 där man på regeringens uppdrag hade granskat myndigheternas och indirekt även regeringskansliets förankring av EU-arbetet. I rapporten föreslås åtgärder för att förbättra både information om aktuella EU-frågor och samrådet med berörda intressen. Både Livsmedelsverket och Jordbruksverket tillhörde de tolv myndigheter som granskades och bland underlagen till rapporten fanns såväl en intervju med Livsmedelsföretagen som våra skriftliga synpunkter.
I regeringens nya styrdokument för den nationella Livsmedelsstrategin understryks vikten av bättre samverkan med branschen och ansvariga myndigheter ges ett särskilt ansvar för detta.

Trycket ökar därmed på att få förbättringar till stånd. Förhoppningsvis kan allt detta leda fram mot ett ökat politiskt ansvarstagande för hur beredning av EU-lagstiftning och EU-policy ska gå till i Sverige.

Så arbetar Livsmedelsföretagen

Livsmedelsföretagen jobbar på många olika sätt med detta, i första hand genom att söka samarbete och dialog med svenska företrädare inom livsmedelsområdet längs hela beslutskedjan från lagförslag till tillämpning. Vi samarbetar också med livsmedelsbranschen runtom i Europa genom paraplyorganisationen FoodDrinkEurope. En annan del är att på ett mer övergripande plan samverka med andra aktörer i samhället som har samma utmaningar som vi när det gäller delaktighet, för att försöka förbättra insyn och delaktighet i aktuella EU-beslutsprocesser.

Mer specifikt har Livsmedelsföretagen under en längre tid diskuterat med Livsmedelsverket hur vi kan etablera en mer strukturerad samverkan kring EU-lagstiftning, både inför ny lagstiftning och tillämpning/tolkning av befintliga regler. Sommaren 2019 lämnade Livsmedelsföretagen in ett konkret förslag om hur en sådan samverkansstruktur kan utformas, helt i linje med de förslag som finns i bl a den ovannämnda rapporten från Svenskt Näringsliv. Livsmedelsverket har varit försiktigt positiva till förslaget men vi har fortfarande inte fått något konkret svar och kommer därför ta upp saken igen vid nästa planerade möte med verkets ledning i början av april.