Företagens behov ska i högre grad styra utbildningsutbudet
Den 8 juni lämnade regeringens utredare Lars Stjernkvist över utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola till regeringen. Livsmedelsföretagen välkomnar att förslagets inriktning syftar till att väga samman elevernas önskemål med företagens behov.
Utredningens uppdrag var att föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. Här kan du läsa utredningen i sin helhet.
– Livsmedelsföretagen har under en lång tid drivit frågan om att företagens behov i högre utsträckning måste styra gymnasieskola och komvux. Vi ser att förslaget är ett steg i rätt riktning genom att elevernas önskemål och företagens behov ska vägas samman. Kompetensförsörjning är mycket viktig för företagens konkurrenskraft och i dagsläget saknas i stort sett helt utbildningar för livsmedelsföretags behov. Istället måste företagen själva utbilda sin personal. Det är inte rimligt, menar Karin Thapper, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Livsmedelsföretagen.
Utredaren Lars Stjernkvist skriver på SvD Debatt: ”Staten behöver ta ökat ansvar för gymnasiet”
Livsmedelsföretagen vill understryka att yrkesutbildning måste vara ett attraktivt val för individen. Alla elever även inom yrkesprogram bör därför ges reell möjlighet att om de så önskar läsa in grundläggande behörighet för högre studier dvs 2800 poäng istället för 2500 poäng. Eleven ska inte behöva välja till 300 poäng extra utan istället kunna välja bort dem.
Livsmedelsföretagen hoppas att utredningens förslag om ett större statligt ansvar för att livsmedelsutbildningar blir av ska leda till att t ex fler unga vuxna ges möjlighet att byta karriär och utbilda sig inom bageri/konditori inom komvux. Vår förhoppning är även att vår förädlingsindustri ska kunna få tillgång till processoperatörer inom gymnasieskolan samt att utbildningar inom kött och chark kan räddas kvar. Detta är nödvändigt om målen i livsmedelsstrategin ska kunna nås.
– Det är en omfattande utredning och vi har ännu inte hunnit läsa in oss på alla delarna, men inriktningen är rätt. Vi har under alldeles för många år sett hur utbildningar som matchar livsmedelsföretagens behov prioriteras ner av kommunerna och det behöver verkligen ske en förändring. Utbudet behöver kombineras med krav på kvalitet och då behöver kommunerna samarbeta. Det såg vi redan när vi startade industrins samarbete inom Teknikcollege 2006 och det är minst lika aktuellt idag, resurserna behöver användas effektivt. Inom Teknikcollege ska minst tre kommuner samverka och det är även utredarens förslag, säger Karin Thapper.
