Kommer sommaren rädda Sveriges småskaliga livsmedelsproducenter?

För många mindre livsmedelsföretag är sommaren årets viktigaste säsong och på grund av corona kommer miljontals svenskar ”hemestra”. Trots detta räknar nästan 70 procent av företagen med en sämre försäljning än förra sommaren, visar Livsmedelsföretagens undersökning.

Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal

Ur ett ekonomi- och företagsperspektiv kan coronapandemin jämföras med en neutronbomb. För en betydande del av det svenska näringslivet utraderades hela eller stora delar av försäljningen, mer eller mindre över en natt. När krisen nu har pågått i snart fyra månader är det förståeligt om man som företag letar efter tecken som tyder på att återhämtningen har börjat och att den värsta ekonomiska utförslöpan skulle vara över.

– Det finns ett ljus i mörkret, och vi ser att hastigheten i utförsåkningen har planat ut. Men den ekonomiska aktiviteten i Sverige och resten av världen är fortfarande kvar på långt lägre nivåer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Även vid ett gynnsamt så kallat V-format konjunkturscenario, vilket många sätter sitt hopp till just nu, kommer det ta flera år att komma tillbaka till nivåerna före coronakrisen, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Läs även: Tre åtgärder som kan rädda Sveriges småskaliga livsmedelsproducenter

Har livsmedelsföretagens kunder återvänt?

I Sverige finns det tusentals små livsmedelsproducenter som till stora delar är beroende av den lokala marknaden, ofta med egna butiker och som levererar till närliggande livsmedelsbutiker, hotell och restauranger. Märker de här företagen av de ljusningar som börjat skönjas i ekonomin?

– Vår förra rapport över tillståndet för de mindre livsmedelsproducenterna från april månad visade att läget var mycket besvärligt. Företagens svar på samma frågor i maj blev inte heller någon upplyftande läsning. En knapp tredjedel av företagen såg ett försäljningstapp överstigande 30 procent, och en fjärdedel av företagen upplevde försäljningstapp i intervallet 15–29 procent. Det är mycket tunga siffror, säger Carl Eckerdal.

Fråga: Hur såg efterfrågan på företagets produkter ut under maj månad (volym, årstakt)?
Källa: Livsmedelsföretagen

Minskade väldigt kraftigt (>30%) 33 %
Minskade kraftigt (>15–29%) 25 %
Minskade 14 %
Var oförändrad 9 %
Ökade 9 %
Ökade kraftigt (>15–29%) 7 %
Ökade väldigt kraftigt (>30%) 2 %

Den stora huvudvärken för företagen är den kraftigt minskade efterfrågan. Men en del företag plågas också av brutna värdekedjor där beställda rå/insatsvaror inte når fram i tid, eller inte alls. En andel om 27 procent anger inga som helst problem på insatssidan medan 61 procent anger vissa störningar. 12 procent har stora eller mycket stora problem på insatssidan. Utöver uteblivna råvaror nämner många företag förseningar och problem med olika förpackningsmaterial och etiketter.

Läs även: Trogna kunder räddning i pressad bransch (SvD Premium)

Men sommaren kommer väl rädda upp läget?

Överlag är företagens förväntningar för sommaren lågt ställda, en tid som för många av företagen annars är årets allra bästa och viktigaste. Inte minst gäller detta de företag som verkar på orter eller i regioner som vanligtvis har stora inflöden av sommargäster och turister. Typiska exempel på småföretagare vars helårsbudget står och faller med en god sommarförsäljning är gotländska matproducenter. Nu när reserestriktionerna för svenskarna lättats samtidigt som möjligheterna till utlandssemester är begränsade kanske hoppet kan tändas något bland de småskaliga mat- och dryckesproducenterna?

– Tyvärr är mycket av det som lockar med sommarsverige fortfarande stängt eller inställt eftersom sammankomster med över 50 deltagare fortfarande är förbjudet. Det handlar till exempel om nöjesparker, konserter och festivaler runtom i hela landet. I brist på attraktiva resmål minskar därmed både inhemska turistströmmar och den rena upplevelse- och nöjesrelaterade konsumtionen. Därutöver ser det mörkt ut vad gäller den lukrativa utländska turismen. Såväl penningstinna kryssningsturister liksom tyska, danska och norska husvagnscampare tros välja andra ”säkra” destinationer, säger Carl Eckerdal.

I prognosen som företagen lämnar inför sommaren är det därför svårt att utläsa någon överväldigande optimism. Knappt 70 procent av företagen räknar med en vikande försäljning juni-augusti. En fjärdedel räknar dessutom med försäljningsminskningar över 30 procent. Det är nog en fullt rimlig bedömning av företagen att sommaren 2020 kommer bli en besvikelse, trots att 10 miljoner svenskar ”tvingas” till semester på hemmaplan.

Fråga: I förhållande till motsvarande period förra året, hur bedömer ni att efterfrågan på företagets produkter utvecklas under sommaren juni-augusti?
Källa: Livsmedelsföretagen

Minskar väldigt kraftigt (>30%) 25 %
Minskar kraftigt (>15–29%) 27 %
Minskar 16 %
Är oförändrad 10 %
Ökar 20 %
Ökar kraftigt (>15–29%) 2 %
Ökar väldigt kraftigt (>30%) 0 %

Korttidspermitteringar räddar arbeten

Stora försäljningstapp kräver stora kostnadsminskningar. Inte minst för de mer hantverksorienterade mindre livsmedelsproducenterna är personalen den största kostnadsposten, och för ett lokalt bageri är det inte ovanligt med en personalkostnadsandel på 50 procent av omsättningen. Att korttidspermitteringarna är många bland företagen i denna undersökning är därför föga förvånande. Knappt två tredjedelar av företagen hade permitterat hela eller delar av sin personal. Totalt var 40 procent av personalen bland de deltagande företagen korttidspermitterade vid inledningen av juni månad. Långt färre, bara fem procent, blev uppsagda under maj månad. Statens målsättning med finansieringen av korttidspermitteringar, att rädda arbetstillfällen igenom krisen, kan därmed till stor del sägas vara uppfylld. Åtminstone så här långt in i krisen och bland livsmedelsproducerande företag.

Konsten att överleva en kris

Stora försäljningsbortfall påverkar naturligtvis likviditeten. I juni månad rapporterade 60 procent av företagen i undersökningen att de hade en försämrad likviditet. Ändå lyckas de flesta i stor utsträckning parera detta genom snabba kostnadsbesparande åtgärder, till exempel korttidspermitteringar. En majoritet av företagen (66 procent) med en försämrad likviditet såg inte något brådskande behov av att skaffa fram nya krediter. En dryg fjärdedel räknade med att på sikt (om läget inte förbättras på marknaden) behöva skaffa nya krediter. Några företag ser däremot omedelbara finansieringsbehov. Förhoppningsvis hanterar bankerna företagens kreditansökningar skyndsamt.

– Coronakrisen har snart pågått i fyra månader, och bilden överlag är att företagen trots stora umbäranden klarat sig så här långt. För somliga har det gått vägen genom mer eller mindre dygnslånga arbetsdagar, för andra genom att hitta helt nya sätt att driva försäljningen. Företagen har hittat nya försäljningskanaler, erbjuder hemleverans, arbetar målmedvetet med sociala medier, öppnar upp för fabriksförsäljning, ser till att få in sina produkter i de lokala livsmedelsmedelsbutikerna, med mera. Nöden är uppfinningarnas moder, och det är djupt imponerande att se hur företagen kämpar sig igenom den här krisen, säger Carl Eckerdal.

Hälften säkra på att överleva coronakrisen

Heroiska arbetsinsatser och uppfinningsrikedom i all ära. Det alla naturligtvis väntar på är att en dag få vakna upp till en verklighet när coronaviruset släppt greppet om samhället och kundströmmarna återvänder. Hur ser de små livsmedelsproducerande företagen på sina chanser att hålla ut tills allt är som vanligt igen? Knappt hälften av företagen tvekar inte det minsta – de rider ut coronakrisen. En nästan lika stor andel är inte lika tvärsäkra när de rankar företagets möjligheter att klara sig igenom krisen. De ger en neutral bedömning på den 10-gradiga sannolikhetsskalan (4–7). Fem procent har inga stora förhoppningar alls om att lyckas hålla verksamheten rullande. Efter den här brutala våren går det inte att klandra dem för deras pessimism.

Fråga: Hur bedömer ni företagets förmåga att rida ut coronakrisen?
Källa: Livsmedelsföretagen