Forskning och innovation i budgetpropositionen för 2021
Livsmedelsföretagens Elisabet Rytter analyserar budgetpropositionen för 2021 utifrån ett forsknings och innovations-perspektiv. Överlag innehåller propositionen ökade anslag för forskning och innovation, vilket är positivt. Viktigast för livsmedelssektorn är dock att höstensforskningspolitiska proposition tydligt inkluderar Sveriges tredje största industrigren, livsmedelsindustrin.
Regeringen skriver i budgetpropositionen att satsningar på forskning och innovation behöver öka för att stärka konkurrenskraften, speciellt efter coronapandemin då de privata investeringarna i forskning och innovation tillfälligt minskat. Stora investeringar görs i början av perioden för propositionen vilket skiljer mot tidigare propositioner. Regeringens totala satsning på forskning och innovation föreslås för 2021 bli 3,4 miljarder kronor med en föreslagen nivåhöjning till 3,75 miljarder kronor 2024.
Förstärkta anslag till forskningsinstitut
I propositionen föreslås att Vinnova ska få en förstärkning av anslag på 545 miljoner kr avseende år 2021, för att genomföra innovationssatsningar av systemkaraktär. Totalt föreslås att Vinnova får 3 548 255 000 under 2021, ett anslag som sedan minskar fram till år 2023 (3 520 255 000 kronor år 2022, 3 387 255 000 kronor år 2023).
Regeringen ser även att industriforskningsinstituten (Rise) har en viktig roll för nyttiggörande och kommersialisering av forskning där fokus ligger på att utveckla hållbara lösningar. Man föreslår därför en förstärkning på 95 miljoner kr under 2021 för att genomföra satsningar som bidrar till systemlösningar där många aktörer samverkar.
Särskilt om livsmedelsforskning
Inom utgiftsområde 23 som innefattar livsmedelskedjan lyfter regeringen att forskning och innovation är grundläggande för att åstadkomma en hållbar och konkurrenskraftig samhällsomställning samt att nationella kunskapssystemet inom livsmedelssektorn är viktigt. Man poängterar att det krävs en långsiktigt stabil finansiering, exempelvis till program som drivs inom Formas, för att ge full utdelning. Man ser även behov av samverkan mellan finansiärer avseende innovationssatsningar. Regeringen föreslår en ökning av Formas anslag med anledning av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Formas får totalt 695 664 000 kronor år 2021, ett anslag som ökar fram till år 2023 (2022 med 713 664 000 kronor respektive 738 664 000 kronor år 2023).
Förstärkt FoU-avdrag
Regeringen vill förstärka det s k FoU-avdraget genom att arbetstidsvillkoren sänks och taket för nedsättning höjs för personer som arbetar med forskning och utveckling i ett företag. Genom att förstärka avdraget vill regeringen ytterligare förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling i Sverige som kan leda till nya produkter och tjänster och stärka vår konkurrenskraft. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Viktigt att livsmedelsindustrin inkluderas i höstens forsknings- och innovationsproposition
Specifika satsningar för de ökade anslagen presenteras i den forsknings- och innovationspropositionen som kommer senare i höst. Där kommer finnas satsningar på forskning och innovation för att möta upp samhällets utmaningar, till exempel inom områdena klimat, hälsa, digitalisering, kompetensförsörjning och säkra samhällen.
Ovan nämnda satsningar visar att det i den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen finns utrymme för satsningar som stärker livsmedelsindustrin och livsmedelsvärdekedjan. Här ryms fortsatt satsning på det nationella forskningsprogrammet för livsmedel hos Formas likväl som mer industrinära forskning och innovation hos Vinnova och Rise. Här lyfts också att de ökade satsningarna ska bidra till systemlösningar och samverkan mellan många aktörer, något vi ser ett stort behov av och något som lyfts i både Livsmedelsföretagens och Sweden Food Arenas inspel till kommande proposition.
Nu återstår att se om den forsknings- och innovationspolitiska propositionen på ett tydligt sätt kommer att inkludera livsmedelsindustrin, Sveriges tredje största industribransch och en industri som tillsammans med övriga aktörer i livsmedelsvärdekedjan har en stor potential att bidra till både ökad hållbarhet och konkurrenskraft.
