Forskning och innovation

Livsmedelsföretagen: Sverige behöver en livsmedelsminister!

I år har inte mindre än två ministrar med ansvar för landsbygdsfrågor avgått. Regeringen bör nu tillsätta en livsmedelsminister med helhetsansvar för den svenska livsmedelskedjan och försörjningsförmågan, menar Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Den svenska livsmedelsstrategin, beslutad av riksdagen 2017, inledde ett arbete med mer systematisk förbättring av hela livsmedelskedjans förutsättningar att producera hållbara livsmedel i Sverige. Under sommaren avgick landsbygdsministern Jennie Nilsson, och frågorna lades i näringsministern Ibrahim Baylans portfölj. Nu har även näringsministern aviserat sin avgång. Risken är uppenbar att de här frågorna faller mellan stolarna, något som Livsmedelsföretagen menar att Sverige inte har råd med.

− Livsmedelsföretagen har välkomnat livsmedelsstrategin från start, men för det fortsatta arbetet behövs ett sammanhållet och långsiktigt politiskt ansvar. Coronapandemin visade med all tydlighet hur viktigt det är att vi har en livsmedelskedja som håller även i en omfattande kris, och att se till att vi kan föda vår befolkning får inte vara ett sidouppdrag. En ny regering bör därför ta tillfället i akt och tillsätta en dedikerad livsmedelsminister med övergripande ansvar för livsmedels- och försörjningsfrågor inklusive jordbruk, förädling, handel, fiske och konsumentfrågor, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

Råvaror, innovation, kompetens, el och transporter är några av de viktigaste komponenterna som behövs för att producera mat och dryck. Därför behöver samhället fungera i alla dessa delar. Men det krävs fortsatt arbete hos myndigheter och beslutsfattare inom politiken för att göra den framtida svenska livsmedelskedjan konkurrenskraftig, framgångsrik och robust. Alla delarna behöver hänga ihop och gå i takt för att det som odlas på åkern skall nå konsumenternas tallrikar, såväl i fred som i kris.

I tidigare inspel till regeringens budget har Livsmedelsföretagen lyft fram fyra olika delar i Livsmedelsstrategin som behöver ytterligare satsningar. Detta är de punkter en ny minister – och då gärna en livsmedelsminister – behöver ta tag i omgående:

  • Export
  • Forskning och Innovation
  • Kompetensförsörjning
  • Folkhälsa

Export

En ökad svensk livsmedelsexport är avgörande för att svenska livsmedelsproducenter ska kunna skapa ytterligare arbetstillfällen i hela landet. Regeringen måste säkerställa satsningar på att öppna upp fler marknader att exportera till. Idag får svenska livsmedel exporteras till klart färre länder än våra konkurrerande grannländer. Samtidigt behöver vi fler livsmedelsattachéer och lantbruksråd på svårtillgängliga marknader med hög potential som USA, Ryssland, Indien och Japan. Irland, som är ungefär hälften så stort som Sverige, har 50 personer som jobbar heltid med att irländsk mat och dryck ska synas utomlands. Sverige har fem personer. På marknader som kännetecknas av protektionism behövs politisk uppbackning för att exporten ska kunna ta fart.

Forskning och Innovation

Inom Forskning och Innovation (FoI) står Livsmedelsföretagen bakom de fyra förslagen i Sweden Food Arenas inspel till budgetsatsningar i Livsmedelsstrategin 2022:

  • Ökat nyttiggörande av forskningsresultat i livsmedelsföretag
  • Satsning på regionalt innovationsstöd
  • Satsning på nationell samverkan kring FoI
  • Forskarskola som stärker konkurrenskraften i livsmedelsbranschen

Förslagen behövs för att satsningarna på livsmedelsområdet i den forskningspolitiska propositionen (dvs de 380 miljoner kronor till nationella forskningsprogrammet om livsmedel) ska ge nytta och ökad konkurrenskraft för svenska livsmedelsföretag.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen till livsmedelsföretag inom förädlingsledet är en av de viktigaste frågorna för att Livsmedelsstrategin ska kunna nå sitt mål.  Inom ramen för Livsmedelsstrategin har Tillväxtverket kartlagt kompetensbehovet inom livsmedelskedjan. I sin delrapport till regeringen har Tillväxtverket kunnat konstatera att utbildningsnivån inom förädlingsledet är den lägsta samt att nödvändiga utbildningar i dagsläget saknas inom flera för livsmedelsförädlingen viktiga områden. Tillväxtverket föreslår att en kompetensförsörjningsstrategi tas fram inom ramen för deras uppdrag. Livsmedelsföretagen är positiva till detta förslag, för ett kompetenslyft är nödvändigt.

Folkhälsa

I och med Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag (2020–21) att främja bättre matvanor och pågående diskussioner om en eventuell harmoniserad framsides-märkning på EU-nivå, behövs det nu ökade statliga satsningar på kostundersökningar och på forskning och innovation för att fokusera på de viktigaste faktorerna bakom hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Det behövs även en större satsning för att stärka Nyckelhålet som är ett enkelt och trovärdigt redskap för konsumenterna i arbetet med att nå bättre matvanor och folkhälsa.

− En dedikerad livsmedelsminister och budgetsatsningar inom våra fyra utpekade områden kommer att bidra till en fortsatt positiv utveckling av Sveriges livsmedelsstrategi. Vi vill också trycka på vikten av att regeringen framåt håller ihop de satsningar som görs för att vi skall få en än mer hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja och på så sätt nå målen i Livsmedelsstrategin, säger Björn Hellman.