Farm to fork: Kommande lagstiftningsförslag om hållbart livsmedelssystem
EU-kommissionen har nyligen publicerat en s k färdplan inför ett lagförslag om hållbart livsmedelssystem som ska läggas fram under 2023. Förslaget kan få stora konsekvenser för livsmedelsindustrin, med bl.a. bindande regler för produkters hållbarhet. Vår EU-expert Nicklas Amelin förklarar.
EU-kommissionen har nyligen publicerat en s k färdplan inför ett lagförslag om hållbart livsmedelssystem som ska läggas fram under 2023. Det här förslaget är en bärande del i Farm to fork-strategin och kan få stora konsekvenser för livsmedelsindustrin, med bl a bindande regler för produkters hållbarhet (inkl hälsa) som ett villkor för att få säljas. I vart fall skapar man en rättslig grund för att EU ska kunna gå vidare med långtgående EU-regleringar inom både hållbarhet och hälsa.
– Det här kommer vara en central fråga de kommande åren för Livsmedelsföretagen och vår europeiska branschorganisation FoodDrinkEurope att arbeta med och ta ställning till, både medan lagförslaget nu förbereds av kommissionen och när det sedan ska förhandlas och beslutas av EU:s ministerråd och Europaparlamentet. I vanlig ordning kommer vi att ta aktiv del i FoodDrinkEuropes arbete, så att vi samordnar den svenska branschen med våra kollegor i övriga EU-länder och tillsammans gör industrins röst hörd i debatten, säger Nicklas Amelin, EU-expert på Livsmedelsföretagen.
Sammanfattning av innehållet i färdplanen
Målsättning
Förbättrad hållbarhet (i alla tre aspekter – miljö och klimat, hälsa och social hållbarhet, samt stärkt försörjningsförmåga och konkurrenskraft) för alla livsmedel inom EU.
Alternativ som ska utredas
- Business as usual – ingen ny lagstiftning
- Frivilliga lösningar istället för ny lagstiftning (skulle t ex kunna vara en vidarebyggnad på den nyligen lanserade uppförandekoden för livsmedelskedjan)
- Skärpningar av den befintliga lagstiftningen istället för ny lagstiftning
- Ny ramlagstiftning (det klart troligaste alternativet) som i sin tur blir grunden för specifik/detaljerad lagstiftning inom hållbarhet och hälsa
Oavsett vilken av dessa modeller som väljs, har kommissionen listat ett antal delar/målsättningar som ska finnas med:
- Definitioner av hållbarhet för att klargöra vad målet är
- Minimikrav på hållbarhet för livsmedel som säljs inom EU
- Definiera vilket ansvar som åligger olika aktörer inom livsmedelskedjan – här finns det tankar om att utvidga det nuvarande ansvaret som åligger producenten att livsmedel som säljs är säkra, till ett ansvar för produktens hållbarhet)
- Hållbarhetsanalyser för produkter som kräver förhandsgodkännanden (t ex tillsatser och novel foods), utöver de nuvarande riskanalyserna vad gäller livsmedelssäkerhet
- Hållbarhetskrav för importerade livsmedel
- Konsumentinformation/hållbarhetsmärkning
- Minimikrav på hållbarhet vid offentlig upphandling
- Samordning mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle
- Uppföljning och monitorering
– Var och en av punkterna ovan innebär stora utmaningar och rymmer en hel del kontroverser. Man kan därför räkna med att det blir kniviga diskussioner både inför att lagförslaget läggs fram och när det därefter ska förhandlas och beslutas, säger Nicklas.
Det finns också flera grundläggande frågeställningar som inte tas upp i färdplanen, men som också kommer behöva diskuteras och hanteras, såsom:
- På vilket vetenskapligt underlag ska man basera nya lagkrav på livsmedelsprodukter?
- Vem ska ta fram sådana underlag och med vilken metod?
- Hur ska man hantera avvägningar mellan olika hållbarhetsparametrar (t ex klimat- och hälsopåverkan)?
- Hur får vi ett företagsklimat som ger de bästa möjliga förutsättningarna för branschens eget arbete med hållbarhet och hälsa?
Har du frågor eller funderingar?
Hör i så fall av dig till vår EU-expert Nicklas Amelin, du hittar hans kontaktuppgifter här nedanför.
