Rytter ryter: Släng inte ut nutritionsbarnet med klimatvattnet!
Vår nutritions- och forskningsexpert Elisabet Rytter ställer sig frågan ”Är vi hälsosamt hållbara?”. Hon oroas av att nutritionen ofta glöms bort i hållbarhetsarbetet, och att behovet av snabb action utan ordentlig kunskap kan leda till oönskade effekter.
Elisabet Rytter:
Häromveckan gästade jag Livsmedelsdagarna i Tylösand, denna trevliga årliga tillställning där vi som brinner för livsmedel möts. Jag hade förmånen att få hålla en presentation under titeln Är vi hälsosamt hållbara? En superviktig fråga att ställa nu när alla har fullt fokus på klimatet.
I arbetet för hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor krävs djup kunskap om både miljö och nutrition. Vi kan ju inte vara klimatsmarta och miljövänliga och samtidigt orsaka allvarliga näringsbrister. Eller hur? Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och arbeta på ett smart sätt med både hälsa och miljö.
Glöm inte bort nutritionen
Tyvärr ser jag en tendens till att nutrition ofta kommer i andra hand och ibland till och med glöms bort. Flera nutritionskunniga forskare flaggar för att det finns risk att vi i vår strävan efter hållbar livsmedelskonsumtion orsakar näringsbrist – om vi inte ser till att ta med nutritionen.
Så ett tips till er som sysslar med hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor: inkludera Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) i ert arbete, en blytung kunskapssammanställning med mer än 2300 referenser. Med den som verktyg kan ni känna er trygga med att nutritionen kommer med. Glädjande är att en ny reviderad version av NNR är på ingång, förhoppningsvis under nästa år och med en aktuell kunskapssammanställning av området där miljömässig hållbarhet integreras i kostråd.
Mer kunskap och nya produkter
Kombinationen miljö och hälsa är ett relativt nytt forskningsområde och eftersom nya områden inte hunnit beforskas så länge finns en hel del kunskapsluckor – helt naturligt. Det måste vi ha ödmjukhet inför och ta hänsyn till, till exempel när vi börjar diskutera åtgärder för att nå mer miljömässigt hållbara och hälsosamma matvanor.
Tack och lov finns det många pågående forskningsprojekt och program som tar sig an uppgiften att ta fram ny kunskap och fylla luckorna, till exempel Mistra Food Futures och PAN Sweden (klicka på länkarna och läs mer om vad de gör, mycket intressant!). Minst lika viktigt är alla de nya produkter som nu tas fram av svenska livsmedelsföretag i allt snabbare takt. Produkter som underlättar för konsumenten att välja hållbart och hälsosamt, till exempel förra årets vinnare av Livsmedelspriset, HavreRis från Frebaco kvarn.
Det handlar om mer än bara protein
Något jag och fler med mig funderat över är varför vi har så stort fokus på proteiner när vi talar om att äta mer vegetabilier i vår strävan att bli mer hållbara och hälsosamma. Ja, visst är det så att kött är proteinrikt och om vi äter mindre av den varan kan proteinintaget minska (om vi inte byter ut mot något annat med protein vill säga). Men det som tappas bort är att vi redan äter rätt mycket proteiner. Tittar man på Livsmedelsverkets senaste kostundersökning (Riksmaten Ungdom 2016–2017) står proteinerna för runt 18 procent av energiintaget hos våra ungdomar. Enligt rekommendationerna ska siffran ligga mellan 10–20 procent, med andra ord finns det en ordentlig marginal att ta av.
Om vi utan eftertanke byter animaliska livsmedel mot vegetabiliska finns det betydligt större risk att vi får i oss för lite av vissa mineraler och vitaminer än av protein. Till exempel riskerar unga kvinnor som går över till vegetarisk kost och utesluter kött att få järnbrist. Och tyvärr är det oftast unga kvinnor som helt eller delvis utesluter kött. De som borde se över sin köttkonsumtion är snarare männen.
Att av klimatskäl gå över till mer vegetabilisk kost handlar om så mycket mer än proteiner och kött. Ta en titt på Livsmedelsverkets alla kostråd, inte bara den om kött (visste ni att de råden var först i världen med att tänka både på dig och på planeten). Att äta mer frukt och grönt och att proppa menyn full med fullkorn är också att bidra till mer miljömässigt hållbara matvanor samtidigt som man äter hälsosamt.
Fakta, fakta, fakta
Vi måste givetvis ta både konsumenternas oro för hälsan och miljön på allvar liksom forskarnas och myndigheternas varningar om försämrat klimat och folkhälsa. Ja, det krävs åtgärder av olika slag. Men här vill jag ryta till; åtgärderna måste vara faktabaserade. Jag förstår att det krävs snabb ”action”, att det finns behov av att göra något nu. Men åtgärder som inte är baserade på tillräcklig kunskap riskerar att leda till oönskade effekter. Det finns risk för fort och fel och att vi kör i diket.
Jag är övertygad om att med dagens kunskap som bas, med de tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässiga, sociala och ekonomiska) i fokus och med hänsyn tagen till kunskapsluckorna, kan rätt steg tas. Ibland blir stegen små (men desto fler) och ibland har vi möjlighet att ta större kliv. Som slutkläm vill jag skicka med följande kloka ord, som jag fått från en av mina kollegor på Livsmedelsföretagen:
”En åtgärd kan ej motiveras av hur allvarligt läget är – det måste leda till rätt förändring”.
