Konjunkturbrev Q4 2021: Från kris till krig
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2021 släpps i den mörka skuggan av kriget i Ukraina. I brevet summerar vår chefekonom Carl Eckerdal ett år som för den svenska livsmedelsindustrin präglats av coronapandemin och extrema kostnadsökningar. Allt pekar på att 2022 blir ännu mer utmanande och konsumenterna bör förbereda sig på betydligt högre matpriser.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för det fjärde kvartalet brukar fokusera på två frågor: ”Hur gick det för livsmedelsindustrin föregående år?” och ”Vilka konsumenttrender påverkar produktionen mest?”. Den ryska invasionen av Ukraina har gjort att frågor som bara för några veckor sedan kändes som angelägna nu kan upplevas som irrelevanta. Vi tror dock att det kan vara nyttigt att veta från vilket utgångsläge den svenska livsmedelsindustrin nu går in i en extremt utmanande och osäker tid.
Medlemsenkäten som konjunkturbrevet bygger på gjordes i slutet av januari 2022, dvs innan invasionen.
Här kan du läsa Konjunkturbrevet i sin helhet
God försäljning under ökande press
Fjärde kvartalet 2021, årets enskilt viktigaste för de flesta livsmedelsproducerande företag, innebar en tydlig volymtillväxt på den avgörande svenska hemmamarknaden. Även exporten uppvisade volymtillväxt efter att ha utvecklats svagt under två års tid. Bokslutet vad gäller försäljningsvolymerna för 2021 kan beskrivas som gott, med en accelererande volymtillväxt mot slutet av året.
Samtidigt präglades 2021 av ett stort antal utmaningar för de svenska livsmedelsföretagen, inte minst i form av de största kostnadsökningarna i modern tid. Alltsedan våren 2020 har pandemieffekter resulterat i globala flaskhalsar där efterfrågan på alla typer av insatsvaror kraftigt överträffar utbudet. Ovanpå detta har dessutom torka och översvämningar påverkat skördarna globalt, och ett världsomspännande fraktkaos har ytterligare förvärrat läget.
Denna perfekta storm av utmaningar har för de svenska livsmedelsföretagen inneburit kraftigt ökade kostnader och omfattande leveransstörningar. Under Q4 2021 rapporterade 8 av 10 företag att de påverkats av dessa flaskhalsar och utbudsproblem. En lika stor andel av företagen räknar med att också Q1 2022 färgas av detta. Livsmedelsföretagen har rapporterat mer utförligt om kostnadsläget i en extrainsatt kostnadsrapport som släpptes den 2 februari 2022.
Sedan denna prognos levererades av företagen i januari 2022 har sakernas tillstånd försämrats på de flesta punkter, där kriget i Ukraina förstås spelar huvudrollen. Kostnads- och tillgångsproblematiken inom svensk livsmedelsproduktion förvärras således från ett redan extremt ansträngt läge.
Livsmedelskorgen upp fyra procent i februari
Nu börjar leverantörsledets kostnadsökningar att märkas också i konsumentled. I februari ökade priset på livsmedelskorgen enligt SCB med 4 procent, upp från 1,9 procent i januari (årstakt). Utvecklingen är en återspegling av leverantörernas snabbt stigande kostnader under andra halvåret 2021 och kommer förmodligen att tillta under de kommande månaderna.
– När man tittar på utvecklingen av konsumentpriserna ska man vara medveten om att krigseffekterna på energi- och råvarusidan ännu inte avspeglas i prisbilden i butik. Förhoppningsvis ökar förståelsen i hela livsmedelskedjan för att situationen är extraordinär. Den nuvarande affärsmodellen, med stor grad av inbyggd tröghet och eftersläpningseffekter, är anpassad för mer ”normala” tider och måste tillfälligt kastas över bord. Det viktiga nu är att signalen går fram till Sveriges bönder att hela branschen ser den kostnadschock de möter och snabbt släpper igenom nödvändiga prisökningar, säger Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen.
Rekordhöga elpriser pressar företagen
Elpriserna i södra Sverige (elområde 3 och 4) påverkas stort av ökade gaspriser på den europeiska kontinenten. Under januari 2022 var spotpriserna i elområde tre och fyra 112–120 procent över 2021 års nivå, och i februari var priserna 45–55 procent högre. Under mars månad har spotpriserna fortsatt att slå rekord på rekord.
Under enskilda pristoppar under Q4 2021 innebar det för ett antal företag (6 procent) att det fanns mer att vinna på att tillfälligt stoppa produktionen än att hålla i gång den. Att företagen överväger att stoppa produktionen på grund av höga elpriser har i praktiken aldrig hänt i Sverige.
Råvarupriserna högre än råvarukrisen 2008
Priserna på centrala livsmedelsråvaror fortsätter att öka – en ökning som förstärks av den ryska invasionen av Ukraina. Priserna hittills i år är nu 30–40 procent högre än vid motsvarande period under 2021. Att Ryssland och Ukraina är några av världens mest betydelsefulla spannmålsexportörer, inte minst av vete, spelar naturligtvis en avgörande roll. Situationen förvärras av att även energipriserna stegras och de fördyringar som detta innebär för jordbruket (drivmedel och konstgödsel)
Blågult, hållbart och hälsosamt i trendtoppen
Samtidigt som utmaningarna staplats på hög för producenterna vad gäller kostnader och tillgång på insatsvaror pågår en ständig rörelse i konsumentledet. Det enda undantaget är den översta pallplatsen bland konsumenttrender som påverkar produktionen mest just nu – där återfinns för sjunde året i följd svenska/lokalproducerade livsmedel. Utan tvekan har pandemin ökat det redan stora intresset för det svenskproducerade.
Att världen står inför flera olika utmaningar har inte undgått svenska konsumenter. Företagen pekar ut ”produkter med lågt klimatavtryck” som den näst viktigaste konsumenttrenden, upp från fjärde plats 2020. Tveklöst har de senaste årens ökande uppmärksamhet kring den globala livsmedelsproduktionens klimatavtryck påverkat svenska konsumenter. Det finns dessutom en hel del som tyder på att konsumenterna i allt högre grad likställer ”svenskproducerat” med ”lågt klimatavtryck”.
