Frågor och svar om Livsmedelsverkets rapport om salt i lunchen

Det räcker med en stor lunchportion från en restaurang eller snabbmatsställe för att få i sig för mycket salt. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som även har undersökt salthalten i färdigrätter. Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, förklarar rapportens resultat och hur livsmedelsindustrin arbetar med att minska saltet.

Livsmedelsverkets rapport ”Så mycket salt innehåller lunchen” släpptes den 16 oktober och har fått stor medial uppmärksamhet. Samma dag som rapporten släpptes medverkade Elisabet Rytter i SVT Rapport och berättade om livsmedelsindustrins arbete med att sänka salthalten. Vi passade på och ställde fem frågor till Elisabet om rapporten.

Elisabet, vad säger den här rapporten egentligen?

– Rapporten sammanfattar den undersökning som Livsmedelsverket gjort om salthalten i olika lunchrätter från lunch- och snabbmatsrestauranger samt livsmedelsbutiker. Analysen visar att innehållet av salt ofta är alltför högt i förhållande till det högsta dagliga intag som rekommenderas (6 gram).

Skiljer sig salthalten åt mellan restaurangluncher, snabbmat och färdigrätter?

– Ja. Lunchrätter inhandlade i butik (både kylda och frysta) hade i genomsnitt ett lägre innehåll av salt än luncher från restauranger och snabbmatsställen. Det gällde både om man tittade på saltinnehållet per 100 gram och per portion. En portion inköpt på snabbmatsrestaurang innehåller över 5 gram salt vilket är nästan hela den mängd salt som man maximalt bör äta under en hel dag.

Men är det inte bara att ta bort saltet? Varför är det så svårt?

– Det är långtifrån enkelt att sänka salthalten i ett livsmedel. Salt tillsätts inte bara för smakens skull utan är även viktigt för bland annat livsmedelssäkerhet och för livsmedlets konsistens. Tar man bort saltet är det ofta mycket mer än bara smaken som ändras.

– En annan viktig aspekt när man minskar saltinnehållet är att förändringen måste accepteras av konsumenten, annars vill ingen äta produkten och då är saltsänkningen förgäves. WHO förordar att saltsänkning i livsmedel sker stegvis över tid så att konsumenterna anpassar sig till smaken och inte byter till produkter med högre salthalt.

Hur arbetar vi och våra medlemsföretag med att minska saltet?

– Livsmedelsindustrin har jobbat med saltsänkning i många år och vi är väl medvetna om hur viktigt det är. Alla led har ett ansvar att sänka salthalten i livsmedel. Konsumenten när de väljer sina inköp i butiken, restaurangerna som serverar måltider utanför hemmet, livsmedelsindustrin som producerar och levererar produkter till handeln samt givetvis även handeln själv.

– Sedan 2015 deltar Livsmedelsföretagen och flera livsmedelsproducenter tillsammans med Livsmedelsverket, Svensk Dagligvaruhandel, Kött- och charkföretagen, Sveriges Bagare och Konditorer, Hjärt-Lungfonden, Konsumentföreningen Stockholm samt Folkhälsomyndigheten i det Vinnovafinansierade projektet ReduSalt. Projektet koordineras av Rise, och syftet är att utveckla tekniker för att kunna sänka salthalten med bibehållen smak och kvalitet. Vi försöker underlätta för företagen att sänka saltet genom att hitta metoder för hur detta rent praktiskt kan gå till.

– Livsmedelsindustrin jobbar även i nära dialog med Livsmedelsverket för att ta fram en branschöverenskommelse om att sänka saltet i många olika livsmedel. Det är viktigt att jobba brett då det inte är saltet i ett enskilt livsmedel som är avgörande, utan den totala saltmängden i alla de livsmedel man äter under en längre period. Därför jobbar livsmedelsindustrin med att få ner salthalt i många livsmedel, inte bara färdigrätter.

Slutligen, varför är saltfrågan så viktig?

– Att äta för mycket salt, mer än den rekommenderade mängden 6 g/dag, ökar risken för högt blodtryck. Högt blodtryck är en stor riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och därför finns det all anledning att ta saltfrågan på allvar.