Julbordet viktigare än julklappar – bara 7 procent planerar att spara in på julmaten
Svenskarna sparar hellre in på restaurangbesök, julklappar och resor än på julmaten. Det viktigaste i planeringen av julbordet är att maten är svenskproducerad och inte för dyr. Och äntligen har vi svaret på frågan om när det är ok att börja fira jul, i alla fall om svenska folket får bestämma. Allt detta och mycket mer framgår av Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning.
På uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har Demoskop frågat 1024 personer hur de kommer att äta, dricka och fira jul i år. På frågan om vad som är viktigast i planeringen av julbordet hamnar svarsalternativet ”att maten är svenskproducerad” i topp, tätt följt av fjolårets etta ”att maten inte är för dyr”. Det skiljer dock bara en halv procentenhet mellan alternativen, och i spåren av de ökade matpriserna är det uppenbart att pris har blivit en viktig faktor för konsumenterna. Jämfört med 2019 anger nästan fyra gånger fler att det viktigaste med julmaten är att den inte är för dyr. Ett tydligt trendbrott i årets undersökning är att svarsalternativet ”att maten håller extra hög kvalitet” ökar tydligt jämfört med 2022 och intar en ohotad tredjeplats. En utveckling som bör gynna svenska livsmedelsproducenter i och med att många konsumenter sätter likhetstecken mellan hög kvalitet och svenska livsmedel.
Här kan du läsa/ladda ner hela undersökningen
Här kan du ladda ner bilder från Livsmedelsföretagens julmatspressträff
Andra delar av Livsmedelsföretagens undersökning talar också för att konsumenterna kommer att fylla årets julbord med svenska livsmedel. På frågan om man planerar att spara in på något under årets julfirande så anger bara sju procent julmat och -dryck. 33 procent planerar att spara in på restaurang- och barbesök, 27 procent på julklappar och 25 procent på resor. Det enda som är viktigare är julmaten är faktiskt julgranen – den planerar bara 5 procent av svenskarna att spara in på.
– De senaste åren har varit svåra både för konsumenterna och för de svenska livsmedelsproducenterna. Våra medlemsföretag har nu haft fem raka kvartal av minskad försäljning och sju raka kvartal av minskad lönsamhet. Mycket talar tyvärr för att även 2024 kommer bli ett ekonomiskt turbulent år. I svåra tider som dessa är det extra viktigt med traditioner, gemenskap och samvaro, och det är just det som julmaten och julbordet erbjuder. Därför är det väldigt glädjande att se att svenskarna trots ökande priser fortsätter att prioritera svenskproducerat på julbordet och att kvalitet är så viktigt för dem, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Det är uppenbart att svenskarna är måna om julbordet och julmaten. Men det finns såklart sätt att minska kostnaderna utan att ge avkall på julens favoriträtter och drycker. Det vanligaste sättet att hålla nere kostnaderna är att ta bort rätter som inte är så populära, något som 21 procent av svenskarna kommer att göra den här julen. Att döma av en annan fråga i undersökningen – ”Vilken av följande rätter tycker du minst om?” – så blir det först och främst lutfisk, ål och sylta som stryks från inköpslistorna. 19 procent kommer att leta mer efter extrapriser än tidigare och 14 procent kommer att handla mer i lågprisbutiker.
Julskinkan julbordsfavorit för elfte året i rad
Vilken mat måste helt enkelt finnas på svenskarnas julbord? För elfte året i rad så är julskinkan den absoluta favoriten på julbordet enligt Livsmedelsföretagens julundersökning. Den oumbärliga skinkan tappar några procentenheter jämfört med 2022 men har fortfarande en betryggande ledning till tvåan Janssons frestelse. På tredje plats återfinns sill, följt av köttbullar och lax. På frågan ”Vilken typ av mat vill du ska dominera på julbordet?” svarar 69 procent ”kött- och charkprodukter”.
– Jag vet att många konsumenter har det tufft ekonomiskt, men jag hoppas att de ändå kan tänka sig att betala några kronor extra för den höga kvalitet som svenska kött- och charkprodukter håller och alla de goda värden som man får på köpet. Svenska producenter av kött och chark arbetar hårdare än någon annan med kvalitet, djurvälfärd och hållbarhetsfrågor, och det märks tydligt i slutprodukten, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Efter att julskinkan är uppäten, vad vill svenskarna ha till dessert? Än en gång hamnar klassikern Ris à la Malta i topp, även om den tappar fyra procentenheter jämfört med 2022. På andraplats hamnar desserten som har något för alla – chokladasken.
1 av 3 tycker att utbudet av juldrycker har blivit bättre
Och vad vill då svenskarna dricka till julmaten? Överlägsen vinnare även i årets undersökning är julmusten. Hela 78 procent anger den som sin favorit. På en avlägsen andraplats med 43 procent hamnar julölen. Vatten är den tredje mest populära drycken, snapsen tar fjärdeplatsen och femma är glögg.
Det händer väldigt mycket när det gäller utbudet av juldrycker, och det uppskattar svenskarna. 1 av 3 anser att utbudet av juldrycker har blivit bättre eller mycket bättre de senaste fem åren. Och det är inte bara utbudet av juldrycker som har förbättrats. På frågan om hur utbudet av alkoholfria alternativ, till exempel alkoholfri öl och alkoholfritt vin, har utvecklats svarar hela 62 procent att utbudet har blivit bättre eller mycket bättre.
– Det här är ett tydligt resultat av de svenska dryckestillverkarnas hårda arbete med att ta fram nya, högkvalitativa produkter som svarar mot konsumenternas ändrade preferenser. Det har blivit en självklarhet att man ska kunna njuta av en god alkoholfri öl eller till och med alkoholfri snaps. Bara för 10 år sedan kunde det vara svårt att hitta alkoholfria alternativ som var lika goda som varianterna med alkohol, men den tiden är lyckligtvis förbi, säger Björn Hellman.
Folket har talat – då är det ok att börja fira jul
En fråga som har skapat kontrovers genom åren är när det egentligen är ok att börja fira jul. I ena ändan av spektrumet återfinns julfantaster som Gustaf Reinfeldt som drar i gång julen redan i oktober, det så kallade ”julkvartalet”. I andra ändan återfinns julpuritaner som Edward Blom, som med bestämdhet hävdar att julen börjar först den 24 december. Men i och med årets undersökning kan Livsmedelsföretagen presentera det slutliga svaret – i alla fall om man med ”fira jul” menar spela julmusik och dricka juldrycker.
På frågan om när det är ok att börja spela julmusik svarar en överväldigande majoritet – 60 procent – att det är första advent som gäller. För 64 procent är första advent även rätt datum för att inta den första glöggen. Vad gäller julölen är svenskarna något mer konservativa: där är det bara 37 procent som knäcker sin första julöl första advent, medan 22 procent väntar till ”lilljulafton” den 23 december. Med julmusten är svenskarna betydligt mer liberala: 44 procent väntar till första advent, men 29 procent tar sin första julmust redan i oktober eller november.
– Vi på Livsmedelsföretagen är ständigt redo att svara på livets stora frågor. Varför ökar livsmedelspriserna? Hur blandar man den perfekta godispåsen? Varför behöver Sverige en livsmedelsminister? Och kanske viktigast av allt, när får man egentligen börja fira jul? Det ligger inte i vårt mandat att ta ställning i en sådan fråga, och därför vände vi oss direkt till svenska folket. Och folket, i all sin visdom, har meddelat att lagom är bäst. Julfirandet börjar första advent, och därmed basta. Nu kan vi lägga denna kontrovers bakom oss en gång för alla och bege oss till julbordet, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.
Andra frågor i undersökningen
• I vilken utsträckning ansvarar du för att ordna julmaten i år?
• Kommer du/den som ansvarar för ditt julbord att beställa maten från en restaurang, en cateringfirma eller ett matkasseföretag?
• Kommer du att äta julbord på restaurang i år (t ex med jobbet eller släkten)?
• Vilken rätt på julbordet tycker du är svårast att laga och få till precis som du vill ha den?
• Finns det på julbordet som du äter någon eller några mer oväntade rätter som man normalt inte annars brukar hitta på ett julbord?
Här kan du läsa/ladda ner hela undersökningen
För mer information
