Sjunde raka kvartalet av minskad lönsamhet för svenska livsmedelsproducenter
Inte ens 1 av 10 svenska livsmedelsproducenter uppnår kostnadsökningstäckning. Råvarukostnaderna fortsätter att öka och försäljningen minskar för femte kvartalet i rad, samtidigt som förutsättningarna för att producera livsmedel i Sverige blir allt sämre. 9 av 10 företag anser att Sverigebilden skadats av den brutala gängkriminaliteten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2023.
Snålblåsten för de svenska livsmedelsproducenterna fortsatte under årets tredje kvartal. För 6 av 10 av Livsmedelsföretagens medlemmar blev det faktiska utfallet i Q3 till och med sämre än de pessimistiska prognoserna från Q2. För femte kvartalet i rad fortsatte företagens försäljningsvolymer nedåt på den avgörande svenska hemmamarknaden. En så lång sammanhängande period av volymminskningar har livsmedelsindustrin inte varit i närheten av under konjunkturbrevets 14-åriga historia.
Läs/ladda ner hela konjunkturbrevet (pdf)
Samtidigt fortsatte företagens rörliga produktionskostnader att öka under perioden. I och med Q3-resultatet har de svenska livsmedelsproducenterna nu haft snabbt stigande råvarukostnader i tre år. Råvaruinköpen är den största kostnadsposten med en andel om 40–50 procent av producenternas totala produktionskostnader. Den svenska kronans negativa värdeutveckling har avsevärt förvärrat kostnadskrisen för svensk livsmedelsproduktion.
Det är inte bara företagens försäljning som slår ett nytt negativt rekord. Livsmedelsindustrins lönsamhet i Q3 landar på index 30 vilket är långt under den neutrala utvecklingen på index 50. Sju raka kvartal av vikande rörelsemarginaler är alarmerande för en industrigren som även i goda tider brukar ha en genomsnittlig rörelsemarginal på blygsamma 3–4 procent.
Att lönsamheten i livsmedelsindustrin är hårt pressad visar också företagens svar på frågan om lönsamheten på sista sålda varan. Inte ens 1 av 10 företag (6 procent) angav att de lyckats kompensera sig för de senaste årens stora kostnadsökningar på sista sålda varan i slutet av september. Det är en försämring sedan juni då 2 av 10 företag hade uppnått kostnadsökningstäckning.
– Så sent som i våras efterlyste ledande politiker ökad press på de svenska livsmedelsproducenterna. Nu har vi hundratals företag som knappt har några ekonomiska marginaler att prata om, samtidigt som vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det enda som gör mig mer bedrövad än det tuffa läget för producenterna är den närmast totala avsaknaden av politiskt ansvarstagande. När företagen som mest behövde hjälp av politiken fick de i stället misstänkliggörande och svartmålning. Under alla de år jag bevakat förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion utgör det senaste årets populism kring matpriserna ett riktigt lågvattenmärke, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Oroväckande försämringar av svensk konkurrenskraft och attraktivitet
Livsmedelsföretagen har vid flera tillfällen frågat medlemsföretagen hur de utifrån ett stort antal produktionsvillkor ser på Sverige jämfört med motsvarande villkor i de viktigaste konkurrentländerna. Att kunna bedriva konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige förutsätter att summan av de olika produktionsvillkor vårt land erbjuder inte hamnar på minus. Exempel på sådana villkor är skattetryck, rättssäkerhet och konfliktnivån på arbetsmarknaden. Uppvisar Sverige ”en relativ svensk styrka”, ett ”neutralt konkurrensförhållande” eller ”en relativ svensk svaghet” inom respektive villkor?
Årets undersökning visar att det finns oroväckande få produktionsvillkor där Sverige, enligt företagsledarna inom svensk livsmedelsindustri, ser tydliga svenska komparativa fördelar jämfört med konkurrentländerna. Faktum är att det endast väger över till Sveriges fördel inom två av fjorton produktionsvillkor. Av de 10 produktionsvillkor som var med även i undersökningen 2019, har Sverige rört sig i fel riktning inom åtta, och i rätt riktning inom två.
”Elförsörjningens stabilitet”, ”myndigheters regeltillämpning”, ”tillståndsprocesser” och ”arbetskraftskostnader” är de produktionsvillkor där de konkurrerande länderna erbjuder tydligt bättre villkor än i Sverige. Det är villkor som, i likhet med de allra flesta övriga, ligger utanför företagens kontroll. Ofta är det statliga beslut och åtgärder som krävs för att förflytta Sverige i rätt riktning inom dessa villkor, också vad gäller arbetskraftskostnaderna som ju till en tredjedel består av arbetsgivaravgifter. Att Sverige inom en historisk paradgren som ”elförsörjningens stabilitet” numera placerar sig på en jumboplats är ett gissel för hela den svenska industrin.
– Den här utvecklingen är ett dystert besked för ett land som under nästan ett sekel varit en av de främsta industrinationerna i världen. Företagsledarnas betyg på de svenska produktionsvillkoren spelar en helt avgörande roll. Hur de ser på svenska styrkor och svagheter, rätt eller fel, kan vara skillnaden mellan om en investering hamnar i Sverige eller i någon annan del av världen. Av resultaten i undersökningen att döma kan det bli allt svårare framöver att övertyga företagen att satsa på Sverige, säger Carl Eckerdal.
Läs/ladda ner hela konjunkturbrevet (pdf)
Brutala gängvåldet gör allt större avtryck
Gängkriminaliteten har under en lång rad år eskalerat till extrema nivåer. Redan 2019 ställde Livsmedelsföretagen frågor till sina medlemsföretag om hur de hade påverkats av det allt grövre våldet. Med de svaren som referens går det att konstatera att gängkriminaliteten gör allt tydligare avtryck i också i livsmedelsföretagens, och deras anställdas, vardag.
Den ökade vålds- och brutalitetsnivån märks bland annat i personalens trygghetsupplevelse till och från arbetet på produktionsanläggningarna. Knappt hälften av företagen pekar på att det i mindre eller större omfattning är något som dryftas av personalen på företaget, en ökning med 10 procentenheter sedan 2019. Som ett svar på våldsutvecklingen har 31 procent av företagen vidtagit säkerhetshöjande åtgärder i och omkring företaget. Motsvarande andel 2019 låg på 13 procent. När företagsledarna lyfter blicken från den egna verksamheten ser de med oro på brottsutvecklingens påverkan på det lokala näringslivet. 64 procent anger att de tror att den har stor eller mycket stor negativ påverkan, upp från 42 procent 2019.
9 av 10 livsmedelsföretag: Sverigebilden skadad
Väsentliga delar av svensk livsmedelsindustri är beroende av utländsk kompetens, och en negativ Sverigebild verkar som en bromskloss i rekryteringssammanhang. Nio av tio företag anser att Sverigebilden fått sig en törn av den våldsamma gängkriminaliteteten, jämfört med 64 procent 2019. Framtida investeringar i Sverige kan försvåras eller till och med omöjliggöras om utländsk arbetskraft drar sig för att komma till Sverige på grund av den ökande otryggheten.
– Det må vara en kliché men inte desto mindre sann: en kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk. Och för tillfället består Sveriges kedja av allt fler svaga länkar. Det mest akuta problemet för staten att hantera nu är att återta våldsmonopolet och återställa tryggheten i människors vardag. Den grova brottsligheten har redan haft stora konsekvenser för näringslivet. Det får inte tillåtas att bli värre, säger Carl Eckerdal.
