Industrins parter, arbetsgivare och fackförbund, har enats om ett nytt löneavtal om 29 månader, i och med ett samlat avtalsvärde om 5,4 %, fördelat över två avtalsperioder. Vidare har Livsmedelsföretagen ingått nya kollektivavtal med både Livsmedelsarbetareförbundet, vår motpart på arbetarsidan, och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, våra motparter på tjänstemannasidan.
Industrins parter, arbetsgivare och fackförbund, har enats om ett nytt löneavtal om 29 månader, i och med ett samlat avtalsvärde om 5,4 %, fördelat över två avtalsperioder. Sammanfattning av detta löneavtal kan läsas här. Detta avtal utgör det som brukar beskrivas som industrins lönemärke och fungerar normerande för övrig arbetsmarknad.
Vidare ingick Livsmedelsföretagen den 31 oktober nya kollektivavtal med både Livsmedelsarbetareförbundet, vår motpart på arbetarsidan, och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, våra motparter på tjänstemannasidan. För att förklara avtalens innehåll och de förändringar de innebär har Livsmedelsföretagens förhandlingschef skrivit sammanfattande cirkulär, som kan läsas här.
Nedan följer fortsatt en sammanfattning av avtalsrörelsen.
Henrik van Rijswijk:
Den 31 mars 2020 skulle huvuddelen av kollektivavtalen i Sverige ha löpt ut efter en treårig avtalsperiod. Detta påbörjades men pausades, med prolongerade avtal till följd, med anledning av coronakrisen.
Omkring 650 kollektivavtal har behövt omförhandlas av de cirka 110 avtalsparterna, av vilka 50 är arbetsgivarförbund och 60 fackliga organisationer. Totalt berör dessa förhandlingar omkring 2,8 miljoner löntagare. Detta har inneburit en stor utmaning för alla inblandade. Med merparten av avtalen färdiga hoppas jag nu att även de sista avtalen kan falla på plats. Konfliktåtgärder, som strejk, i det här läget riskerar att vara förödande för svensk ekonomi och välfärd.
Avtalsrörelsen är en del av den så kallade svenska modellen. Den innebär att det är arbetsmarknadens parter – arbetsgivarorganisationer och fackförbund – som skapar förutsättningar och modeller för vilka regler som ska gälla för arbetsgivare och anställda i Sverige.
Vad har hänt i förhandlingarna hittills?
Den 20 december 2019 träffades ledningarna för Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för att växla avtalskrav. I vår Avtal 2020-rapport kan du läsa mer om förutsättningarna inför avtalsrörelsen och Livsmedelsföretagens avtalsmål.
Från vänster: Henrik van Rijswijk, förhandlingschef Livsmedelsföretagen, Solweig Larsson, tredje ordförande Livs, Jolan Wennberg, andre ordförande Livs, Eva Guovelin, förbundsordförande Livs, Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Den 7 februari la industrins arbetsgivare fram ett gemensamt bud till facken inom industrin. Budet är på 1,4 procent i årlig löneökningstakt, och arbetsgivarna ser också gärna ett flerårigt avtal.
Från vänster: Per Hidesten, Industriarbetsgivarna, Lena-Liisa Tengblad, Gröna arbetsgivare, Jonas Hagelqvist, IKEM, Klas Wåhlberg, Teknikföretagen, Björn Hellman, Livsmedelsföretagen, David Johnsson, TMF
Tisdagen den 10 mars lämnade Livsmedelsföretagen svar till industrins Opartiska Ordföranden (OpO) på den skiss som överlämnats till parterna inom industrin dagen innan. OpO:s skiss föreslår ett treårigt märkessättande avtal med avtalsvärdet angivet i procent.
På grund av coronakrisen enades industrins parter den 20 mars om att om att ajournera förhandlingarna och att förlänga kollektivavtalens giltighetstid inom industrin till den 31 oktober 2020. Läs mer här.
I oktober återupptogs avtalsförhandlingarna under ledning av de opartiska ordförandena (OpO). Dessa har lämnat förslag (så kallade avtalsskisser) om både avtalslängd och lönenivåer.
Avseende avtalslängd föreslog OpO ett 29 månader långt avtal, något både fack och arbetsgivare ställde sig positiva till (Livsmedelsföretagens uttalande kan läsas här).
Slutligen landade industrins parter, arbetsgivare och fackförbund, i ett avtal om 29 månader, i enlighet med OpO:s förslag. Detta med ett samlat avtalsvärde om 5,4 %, fördelat över två avtalsperioder. Sammanfattning av detta löneavtal kan läsas här. Detta avtal utgör det som brukar beskrivas som industrins lönemärke och fungerar normerande för övrig arbetsmarknad.
Livsmedelsföretagen ingick 31 oktober nya kollektivavtal med både Livsmedelsarbetareförbundet, vår motpart på arbetarsidan, och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, våra motparter på tjänstemannasidan. För att förklara avtalens innehåll och de förändringar de innebär har Livsmedelsföretagens förhandlingschef skrivit sammanfattande cirkulär, som kan läsas här.
Vi företräder den svenska livsmedelsindustrin
Livsmedelsbranschen är Sveriges tredje största industrigren. Vi sysselsätter 50 000 anställda, har 195 miljarder kronor i omsättning och exporterar för över 50 miljarder kronor varje år. Livsmedelsföretagen är ett av de sex industriförbund som bestämmer Märket i avtalsförhandlingarna och således skapar förutsättningarna för hela det svenska näringslivet under kommande avtalsperiod. Vi gör detta tillsammans med exempelvis Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, som också är stora industriförbund. Förhandlingarna sker med fackförbunden samlade inom Facken inom Industrin, exempelvis LO-förbunden IF-Metall och Livs samt tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.
Avtalsrörelsen – steg för steg
Industriavtalet stadgar att parterna ska påbörja avtalsförhandlingarna tre månader innan avtalet löper ut. För pågående avtalsrörelse innebär det att förhandlingarna kommer att inledas vid årsskiftet och sedan intensivt pågå fram till den 1 april 2020, då förhoppningsvis nya avtal ska vara på plats före midnatt. Parterna är överens om att de så kallade avtalskraven – alltså vad varje avtalspart vill eller yrkar – ska överlämnas fredagen den 20 december 2019. Den dagen kommer således jag och mina kollegor på Livsmedelsföretagen att ta emot facken och utbyta avtalskrav. Vi inleder sedan de konkreta förhandlingarna direkt efter nyårshelgen.
(Klicka på bilden för att förstora)
Under januari och februari kommer direkta och konkreta förhandlingar att löpande ske mellan oss på Livsmedelsföretagen och de fackliga motparterna. Livsmedelsarbetareförbundet förhandlar för sig själva med oss medan tjänstemannafacken Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer till stor del förväntas vilja samförhandla.
Enligt reglerna i Industriavtalet har Medlingsinstitutet utnämnt sex så kallade Opartiska Ordföranden (OpO) som ska bistå parterna inom industrin under förhandlingarna. OpO är mycket erfarna förhandlare inom arbetsmarknaden, numera pensionerade, som hjälper till att på ett värdefullt sätt driva förhandlingsarbetet framåt. Under den sista förhandlingsmånaden – mars månad – övertar dessutom OpO huvudansvaret för förhandlingarna och medlar mellan parterna med syfte att nå överenskommelser och slutligen sätta Märket.
Eftersom nuvarande avtal löper ut den 31 mars 2020 måste nya avtal vara på plats och undertecknade senast vid midnatt mot den 1 april. I annat fall utbryter avtalslöst tillstånd. Det innebär att facken kan varsla om konflikt, exempelvis övertidsblockad eller strejk. Skulle vi gå in i avtalslöst tillstånd kommer självfallet förhandlingar att ske i stort sett konstant för att snabbt försöka få till stånd avtal.
Så skapades Industriavtalet
Ända sedan 1930-talet, då det så kallade Saltsjöbadsavtalet ingicks mellan arbetsgivare och etablerade fackföreningar i Sverige, har lönebildning och villkor på svensk arbetsmarknad hanterats av parterna. I Sverige har vi inte några lagstadgade minimilöner eller lagreglerade kollektivavtal, vilket förekommer i många andra länder. En av anledningarna till att svensk industri och näringslivet i övrigt varit så framgångsrika under en lång rad år beror just på att parterna själva har tagit ansvar för arbetsmarknaden och vilka regler som ska gälla.
År 1997 gick parterna inom den svenska industrin samman och bildade det så kallade Industriavtalet. Det är ett avtal som reglerar hur kollektivavtalsförhandlingarna ska hanteras och hur det så kallade Märket skapas. Märket (eller avtalsvärdet) ska sedan vara vägledande för hela den övriga arbetsmarknaden.
Industriavtalets huvudsakliga syfte var – och är – att skapa ordning och reda och att ta ansvar. Ansvar för Sverige, ansvar för näringslivet, för industrin, företag och för de anställda. Meningen med Industriavtalet är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska gå först och sätta Märket eftersom det är just den sektorn – det vill säga industrin – som har bäst förutsättningar att ingå avtal som bidrar till förstärkt internationell konkurrenskraft.
Vår roll i förhandlingarna
Livsmedelsföretagens avtalskrav i avtalsrörelsen bestäms ytterst av förbundets styrelse med delegation till Livsmedelsföretagens förhandlingsråd. Rådet består av representanter från alla delbranscher och har till syfte att företräda hela livsmedelsbranschen. Under hösten 2019 har Rådet sammanträtt ett antal tillfällen för att planera kommande avtalsrörelse och fastställa avtalskraven.
Avtalsförhandlingarna för Livsmedelsföretagens del leds av Henrik van Rijswijk biträdd av arbetsrättsjuristerna Linda Widestedt och Linnéa Eriksson. Arbetsrättsjurist Alexander Iliev kommer att vara särskilt ansvarig för de delar som specifikt gäller bageriavtalet samt avtalen med Handelsanställdas förbund och Hotell- och Restaurangfacket.
Vill du veta mer? Har du frågor?
Under avtalsrörelsen lämnas information löpande via vår hemsida. Kontakta gärna mig eller mina medarbetare vid frågor eller synpunkter.
Henrik är förhandlingschef vid Livsmedelsföretagen. Han ansvarar för avdelningen Arbetsgivarservice som bland annat arbetar med juridisk rådgivning och frågor rörande arbetsrätt, förhandlingar, processer i domstol, kollektivavtal, arbetsmiljö och utbildning. Henrik har varit verksam vid Livsmedelsföretagen sedan år 2007 och dessförinnan var han verksam vid andra arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv under flera år. Henrik avlade sin juristexamen vid Stockholms Universitet år 1993 och innehade under ett antal år befattningar som bl. a. universitetsadjunkt i allmän rättslära och lektor i rättsvetenskap, särskilt handelsrätt, vid Juridiska fakulteten. Henrik har också varit verksam vid byrå i Stockholm. På Livsmedelsföretagen företräder Henrik tillsammans med sina medarbetare våra medlemsföretag vid förhandlingar och tvister. Han håller utbildningar inom arbetsrätt och har en ständig dialog med företagen för att på bästa sätt kunna hjälpa dem i deras roll som arbetsgivare och livsmedelsproducenter. Henrik leder riksavtalsförhandlingarna om tecknande av nya kollektivavtal för arbetare och tjänstemän som fastställer det så kallade lönenormerande ”Märket” och håller en tät kontakt med övriga arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.
Linnéa är förhandlare och arbetsrättsjurist. Linnéa jobbar bland annat med rådgivning i arbetsgivarfrågor, företräder medlemsföretagen i arbetsrättsliga förhandlingar, håller utbildning inom arbetsrätt och kollektivavtal och deltar i branschens kollektivavtalsförhandlingar. Linnéa är utbildad jurist med speciell inriktning på arbetsrätt. Linnéa har tidigare jobbat på advokatbyrå, även där med fokus främst på arbetsrättsfrågor.
Linnéa ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende chokladindustrin och äggproduktindustrin samt kollektivavtalet avseende kafferosterier och kryddfabriker.
Alexander arbetar med arbetsrättsliga frågor. Detta innefattar bland annat rådgivning i arbetsgivarfrågor, att företräda medlemmar i olika typer av förhandlingar, att hålla utbildningar eller att förhandla nya kollektivavtal under en avtalsrörelse. Alexander avlade en jur. kand vid Uppsala Universitet 2012 , och innan han kom till Livsmedelsföretagen arbetade han med motsvarande arbetsuppgifter inom byggsektorn.
Alexander ansvarar för tilläggsavtalen till Livsmedelsavtalet avseende bageriföretag, kvarnindustrin och Barilla-OLW samt Serveringsavtalet, Butiksavtalet och kollektivavtalet för äggförsäljningsfirmor.
För första gången sedan 2021 minskar prisets betydelse när svenskarna ska välja mat och dryck till julbordet, samtidigt som allt fler vill att det ska gå snabbt och enkelt att förbereda. De mångåriga julbordsfavoriterna skinkan och Ris à la Malta utmanas alltmer av Janssons frestelse och lussebullar. Allt detta och mycket mer framgår av Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning som i år djupdyker i våra julgodistraditioner, varav en kan spåras ända tillbaka till 1600-talet.
Hårt prövade svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska i Q3, men om deras prognoser för Q4 slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, och det finns anledning att ifrågasätta påståendet att 50 procent av vad vi äter är importerat. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.
Den 1 januari 2025 börjar Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur att gälla. Här har vi samlat länkar till mer information om den nya strukturen och vad den innebär.
