fbpx
Hoppa till innehåll

Avtal 2025

Här samlar vi nyheter och viktig information om avtalsrörelsen 2025.

Vi företräder den svenska livsmedels­industrin

Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrigren. Våra medlemsföretag sysselsätter 45 000 anställda, omsätter över 200 miljarder kronor och exporterar för 80 miljarder kronor varje år.

Livsmedelsföretagen är ett av de sex industriförbund som bestämmer Märket i avtalsförhandlingarna och således skapar förutsättningarna för hela det svenska näringslivet under kommande avtalsperiod. Vi gör detta tillsammans med exempelvis Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, som också är stora industriförbund. Förhandlingarna sker med fackförbunden samlade inom Facken inom Industrin, exempelvis LO-förbunden IF Metall och Livs samt tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

Här nedanför publicerar vi de senaste uppdateringarna kring avtalsrörelsen i kronologisk ordning. Längre ner på sidan hittar du en förklaring av hur avtalsrörelsen går till.

Avtal 2025: Lönsamhet i fokus för livsmedels­industrins avtalskrav

Den 19 december träffade Livsmedelsföretagen sina fackliga motparter Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) och tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer för att växla avtalskrav. För den svenska livsmedelsindustrin, som enligt SCB gjorde förlust både 2022 och 2023, är rimliga och realistiska löneökningar en förutsättning för att kunna uppnå lönsamhet igen.

− Om verklighetsfrämmande lönehöjningar skulle bli verklighet finns det en uppenbar risk att många livsmedelsföretag med verksamhet i Sverige lägger ner sin verksamhet, flyttar till ett annat land eller helt enkelt går i konkurs. Rimliga och realistiska löneökningar är avgörande för att komma tillbaka till lönsamhet och kunna behålla livsmedelsindustrins konkurrenskraft och arbetstillfällen, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.

Läs mer

Avtalsrörelsen – steg för steg

Industriavtalet stadgar att parterna ska påbörja avtalsförhandlingarna tre månader innan avtalet löper ut. För pågående avtalsrörelse innebär det att förhandlingarna kommer att inledas direkt efter årsskiftet och sedan pågå fram till den 31 mars 2025, då förhoppningsvis nya avtal ska vara på plats före midnatt. De så kallade avtalskraven – alltså vad varje avtalspart vill eller yrkar – överlämnas på Livsmedelsföretagen torsdagen den 19 december 2024.

(Klicka på bilden för att förstora)

Under januari och februari kommer direkta och konkreta förhandlingar att löpande ske mellan oss på Livsmedelsföretagen och de fackliga motparterna. Livsmedelsarbetareförbundet förhandlar för sig själva med oss medan tjänstemannafacken Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer till stor del förväntas vilja samförhandla.

Enligt reglerna i Industriavtalet har Medlingsinstitutet utnämnt sex så kallade Opartiska Ordföranden (OpO) som ska bistå parterna inom industrin under förhandlingarna. OpO är mycket erfarna förhandlare inom arbetsmarknaden, numera pensionerade, som hjälper till att på ett värdefullt sätt driva förhandlingsarbetet framåt. Under den sista förhandlingsmånaden – mars månad – övertar dessutom OpO huvudansvaret för förhandlingarna och medlar mellan parterna med syfte att nå överenskommelser och slutligen sätta Märket.

Eftersom nuvarande avtal löper ut den 31 mars 2025 måste nya avtal vara på plats och undertecknade senast vid midnatt mot den 1 april. I annat fall utbryter avtalslöst tillstånd. Det innebär att facken kan varsla om konflikt, exempelvis övertidsblockad eller strejk. Skulle vi gå in i avtalslöst tillstånd kommer självfallet förhandlingar att ske i stort sett konstant för att snabbt försöka få till stånd avtal.

Så skapades Industriavtalet

Ända sedan 1930-talet, då det så kallade Saltsjöbadsavtalet ingicks mellan arbetsgivare och etablerade fackföreningar i Sverige, har lönebildning och villkor på svensk arbetsmarknad hanterats av parterna. I Sverige har vi inte några lagstadgade minimilöner eller lagreglerade kollektivavtal, vilket förekommer i många andra länder. En av anledningarna till att svensk industri och näringslivet i övrigt varit så framgångsrika under en lång rad år beror just på att parterna själva har tagit ansvar för arbetsmarknaden och vilka regler som ska gälla.

År 1997 gick parterna inom den svenska industrin samman och bildade det så kallade Industriavtalet. Det är ett avtal som reglerar hur kollektivavtalsförhandlingarna ska hanteras och hur det så kallade Märket skapas. Märket (eller avtalsvärdet) ska sedan vara vägledande för hela den övriga arbetsmarknaden.

Industriavtalets huvudsakliga syfte var – och är – att skapa ordning och reda och att ta ansvar. Ansvar för Sverige, ansvar för näringslivet, för industrin, företag och för de anställda. Meningen med Industriavtalet är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska gå först och sätta Märket eftersom det är just den sektorn – det vill säga industrin – som har bäst förutsättningar att ingå avtal som bidrar till förstärkt internationell konkurrenskraft.

Vår roll i förhandlingarna

Livsmedelsföretagens avtalskrav i avtalsrörelsen bestäms ytterst av förbundets styrelse med delegation till Livsmedelsföretagens förhandlingsråd. Rådet består av representanter från alla delbranscher och har till syfte att företräda hela livsmedelsbranschen. Under hösten 2024 har Rådet sammanträtt vid ett antal tillfällen för att planera kommande avtalsrörelse och fastställa avtalskraven.

Avtalsförhandlingarna för Livsmedelsföretagens del leds av förhandlingschef Henrik van Rijswijk biträdd av arbetsrättsjuristerna Linnéa Eriksson och Alexander Iliev vad avser avtalen med Livsmedelsarbetareförbundet. Arbetsrättsjuristerna Jonatan Boman, Linnéa Ceréus och Nina Lannsjö kommer att vara särskilt ansvariga för förhandlingarna med tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer. Alexander Iliev och Hanna Bergström kommer att vara särskilt ansvariga för förhandlingarna avseende avtalen med Handelsanställdas förbund och Hotell- och Restaurangfacket.

Vill du veta mer? Har du frågor?

Under avtalsrörelsen lämnas information löpande via vår hemsida. Har du ytterligare frågor eller synpunkter kontakta gärna förhandlingschef Henrik van Rijswijk.

Kontakta oss

Henrik van Rijswijk

Förhandlingschef
Skicka e-post till Henrik
08-762 65 40, 076-822 65 40

Henrik är förhandlingschef vid Livsmedelsföretagen. Han ansvarar för avdelningen Arbetsgivarservice som bland annat arbetar med juridisk rådgivning och frågor rörande arbetsrätt, förhandlingar, processer i domstol, kollektivavtal, arbetsmiljö och utbildning. Henrik har varit verksam vid Livsmedelsföretagen sedan år 2007 och dessförinnan var han verksam vid andra arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv under flera år. Henrik avlade sin juristexamen vid Stockholms Universitet år 1993 och innehade under ett antal år befattningar som bl. a. universitetsadjunkt i allmän rättslära och lektor i rättsvetenskap, särskilt handelsrätt, vid Juridiska fakulteten. Henrik har också varit verksam vid byrå i Stockholm. På Livsmedelsföretagen företräder Henrik tillsammans med sina medarbetare våra medlemsföretag vid förhandlingar och tvister. Han håller utbildningar inom arbetsrätt och har en ständig dialog med företagen för att på bästa sätt kunna hjälpa dem i deras roll som arbetsgivare och livsmedelsproducenter. Henrik leder riksavtalsförhandlingarna om tecknande av nya kollektivavtal för arbetare och tjänstemän som fastställer det så kallade lönenormerande ”Märket” och håller en tät kontakt med övriga arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.