Feeder möter Andreas Håkansson, forskaren som vill avliva myterna om ”industrimaten”
Andreas Håkansson är bitr. professor i mat- och måltidsvetenskap och docent i livsmedelsteknik. Han är även författare till en nyutkommen bok med titeln ”Det ängsliga matsamhället – Det fina med färdigmaten”. Sveriges bästa livsmedelspodcast Feeder och Livsmedelsföretagens forskningsexpert Elisabet Rytter träffade nyligen Andreas och pratade om vem som kommer bli arg av att läsa hans bok, varför mat skapar ängslan och skam, om molekyler vet huruvida de befinner sig i ett kök eller i en fabrik, och mycket, mycket mer.
Här kan du lyssna på hela samtalet med Andreas Håkansson i Feeder.
Några citat ur Feeder
Andreas, hur definierar du begreppet industrimat?
”Begreppet industrimat är egentligen bara något som förekommer i kritiska texter och inget som vi livsmedelsforskare använder oss av. Därför vill jag använda det här begreppet för att ta tillbaka det och kunna diskutera den här kritiken. Så min definition på industrimat är helt enkelt den mat som varit inne och vänt på en fabrik. Och det är nästan all mat!”
Du skrev nyligen en debattartikel i DN med din forskarkollega Karolina Östbring. Vad handlar artikeln om?
”Vi skriver om de tre vanligaste myterna om industrimaten som vi tycker har fått alldeles för stor spridning. Myt nummer 1 är att fabriksmaten är giftig, myt nummer 2 är att fabrikerna förstör näringen och myt nummer 3 är att fabriksmaten är sämre för miljön. Vi kände att det var vår uppgift som livsmedelsforskare att avliva de här myterna en gång för alla.”
Vad handlar din bok ”Det ängsliga matsamhället” om?
”Boken handlar om gapet – att det finns två så väldigt olika sätt att se på industrimaten. Å ena sidan så har vi kritikerna (…) som tycks mena att den här maten är farlig för våra kroppar, för världen, för samhället, för familjen och allt möjligt. Å andra sidan finns det en grupp livsmedelsforskare – där jag kanske finns med – som menar att vi med hjälp av den här maten kan lösa en massa samhällsproblem. Det är så väldigt olika syn på den här maten och då vill jag gräva ner mig i ’Varför är det så?’”
Vem är det du vill påverka med boken? Vem tycker du ska läsa den?
”Alla som är intresserade av mat och samhälle! Men kanske speciellt de som skäms lite över att de ibland tar till industrimat. Jag tänker mig föräldrar som har lite ont om tid och istället för att göra sås från grunden så använder man pulversås, eller pulvermos, eller frysgrönsaker. Och skäms lite över det, för att man är rädd att man skadar sitt barn eller miljön eller vad det nu kan vara. Eller människor som har med sig frysmat till jobbet och skäms lite för att man inte har med sig ett långkok hemifrån.”
Andreas, är industrimaten farlig?
”Det korta svaret är nej. Det lite längre svaret är att den är i alla fall inte farligare än annan mat. All mat innehåller ju molekyler och om vi äter molekyler i tillräcklig koncentration så kan vi bli sjuka av dem. Men det är ju inte så att bara för att maten är gjord på en fabrik så innehåller den mer farliga molekyler.”
I boken skriver du att ”molekylerna vet inte om de befinner sig i ett kök eller i en industri.” Vad menar du med det?
”Jag tror att många känner sig lite ängsliga när de ser bilder inifrån en livsmedelsindustri. För det ser ju inte ut som hemma i köket. Det är bullrigt, det är väldigt kallt eller väldigt varmt, det är stora maskiner som ser ganska otrevliga ut helt enkelt. Och då tänker man gärna att ’det här kommer bryta ner näringen eller smaken för att det ser så våldsamt ut.’ Men om man är intresserad av vad som händer med maten måste vi titta på vad som händer med molekylerna, och det är inte säkert att molekylerna tar mer skada för att maskinerna ser större och bullrigare ut. I själva verket är det så att de här maskinerna är konstruerade för att vara så skonsamma som möjligt.”
”Det ängsliga matsamhället – Det fina med färdigmaten” är utgiven på Fri Tanke förlag.
Vill du höra mer om hur Andreas ser på forskarens roll i samhällsdebatten, vilken matmyt han stör sig mest på, hans kritik mot livsmedelsindustrin, vad han tycker om samarbete mellan forskare och företag, och mycket annat? Då kan du lyssna på hela intervjun i Feeder här.
