Hur ser hösten ut på EU-nivå?
Vad händer på EU-nivå? Hur fortlöper arbetet med Farm to Fork-strategin? Och hur har Ursula von der Leyens första år som kommissionens ordförande påverkats av coronakrisen? Vi ställde några snabba frågor inför hösten till EU-expert Nicklas Amelin.
Vilka är de största frågorna på EU-nivå i höst?
Just nu överskuggas det mesta av de heta diskussionerna kring återstarten efter coronakrisen och inte minst hur Unionens pengar ska fördelas. Det gäller dels de särskilda stödpengar som EU ska låna upp vid sidan av den vanliga budgeten, dels långtidsbudgeten som redan innan corona slog till var en het potatis i Bryssel. I båda delarna diskuteras hur pengarna ska fördelas mellan medlemsländerna och vad de ska gå till. Inom livsmedelsområdet kommer hösten att präglas av arbetet med den nya livsmedelsstrategin som kommissionen lade fram i maj, mitt under brinnande coronakris, under namnet Farm to fork.
Hur fortlöper arbetet med farm to fork?
Ministerrådet och Europaparlamentet har påbörjat diskussionerna om strategin och båda institutionerna kommer att lägga fram sina slutsatser under hösten. Förutom de övergripande slutsatserna om strategin i sin helhet, kommer rådet också att besluta om ståndpunkter om två av de initiativ som har påannonserats i Farm to fork. Det gäller dels djurvälfärdsmärkning, dels framsidesmärkning av näringsinnehåll, båda är frågor som prioriteras av Tyskland som är ordförande i ministerrådet under andra halvåret 2020. Parallellt med detta påbörjar kommissionen nu arbetet med att utarbeta alla de förslag och initiativ som man flaggat för i strategin. För Livsmedelsföretagen blir det därmed en intensiv höst för att nå ut med våra synpunkter i de här frågorna till svenska beslutsfattare i Bryssel och att delta som en aktiv svensk röst i samordningen som sker av branschens synpunkter inom FoodDrinkEurope, vår europeiska paraplyorganisation.
Hur påverkar coronakrisen EU:s institutioners arbete?
Det är förstås långt färre fysiska möten än vanligt och de som sker är omgärdade av coronasäkrande åtgärder. Detta blir ett stort avbräck framför allt på politisk nivå där det sällan går att nå kompromisser utan att träffas vid sidan av de formella sammanträdena. Över huvud taget är inte beslutsprocesserna och arbetsformerna i Bryssel särskilt väl anpassade till distansarbete så man kan nog också förvänta sig vissa förseningar och snårigare vägar till beslut.
Hur har Ursula von der Leyens första år som kommissionens ordförande varit?
Det var ingen lätt start hon fick! De tröga förhandlingarna med Storbritannien efter Brexit, upprivande budgetstrider, ökande svårigheter och konflikter i världshandeln – och så en coronakris ovanpå det. De här frågorna har naturligtvis dominerat agendan men von der Leyen har från starten haft en klart mer dynamisk profil än sin föregångare. Kommissionen har agerat resolut under coronakrisen och genom att lägga press på medlemsländerna på olika sätt lyckades man t ex få bort många av de gränshinder som uppstod i början av krisen. Von der Leyen har också hållit sitt löfte när det gäller att snabbt leverera vad som går under namnet European Green Deal, en bred hållbarhetsagenda för EU där Farm to fork-strategin är en viktig del. Hållbarhetsfrågorna fick stor uppmärksamhet när hon fick sitt uppdrag som ordförande och kommer garanterat att prägla hela kommissionens mandatperiod (tills 2024), inte minst för livsmedelsindustrins del.
