Livsmedelsberedskap – mer än krig och kalorier
Pandemi, krig i Europa, extremväder, transportkaos, kostnadsökningar. De senaste årens kriser har påverkat alla delar av den svenska livsmedelskedjan – och satt Sveriges livsmedelsberedskap på prov. Trots svåra utmaningar har svenska livsmedelsföretag sett till att hålla butikshyllorna välfyllda. Men är vi rustade för ännu värre kriser?
I rapporten ”Recept för resiliens” reder vi ut vad svenska livsmedelsproducenter gör och behöver för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.
Pandemin påverkade allt från arbetskraft till logistik, medan Rysslands invasionskrig i Ukraina påverkade både tillgången till kritiska rå- och insatsvaror och internationella handelsleder. Parallellt med dessa kriser har klimatförändringarna lett till mer märkbara, frekventa och intensiva väderhändelser som torka och översvämningar, vilka hotar både lantbruk och infrastruktur.
En fungerande och resilient livsmedelsindustri är avgörande för att säkerställa tillgång till nödvändiga livsmedel även under svåra förhållanden. Det handlar inte bara om att överleva, utan om att upprätthålla livskvalitet. Dessutom är en stark livsmedelsberedskap en förutsättning för att samhället i stort ska fungera. Måhända en sliten klyscha men ändå sann: utan mat stannar Sverige.
Livsmedelsberedskap handlar om att säkerställa att vi har tillgång till mat och dryck under olika typer av kriser, och i yttersta fall krig. Beredskap behöver finnas både i hemmet och på nationell nivå. Men för att privatpersoner, restauranger och det offentliga ska kunna sätta mat på bordet behövs beredskap genom hela livsmedelskedjan – från lantbrukare, via livsmedelsindustrin, till dagligvaruhandel och därefter slutkonsument.
Under de senaste årens kriser har svenska livsmedelsföretag visat en imponerande anpassningsförmåga. Men vad händer när nästa kris kommer, och den efter det? Vad måste vi göra här och nu för att vi ska kunna upprätthålla en högkvalitativ matproduktion om vi skulle drabbas av den värsta krisen av dem alla, krig?
Vill du veta mer? Läs ”Recept för resiliens” – en rapport om svensk livsmedelsberedskap
Från väder till virus: Kriserna som hotar vår livsmedelsförsörjning
Ett omfattande utbrott av fågelinfluensa eller svinpest skulle få förödande konsekvenser för den svenska djurhållningen. För spannmålsbönder skulle en långvarig torka eller omfattande översvämning kunna leda till att skördar går förlorade. En storskalig cyberattack kan lamslå den förädlande industrins förmåga att producera och distribuera varor.
Varje typ av kris kräver specifika förberedelser och åtgärder för att minimera påverkan. Svenska livsmedelsföretag arbetar aktivt med att diversifiera leverantörskedjor, stärka lagerhållning och öka inhemsk produktion. Genom intervjuer med experter och representanter från flera av Sveriges största livsmedelsföretag listar vi de kriser som är mest sannolika att drabba industrin, och som svenska företag i störst utsträckning förbereder sig för.
Sju svåra år: Lärdomar från tidigare kriser
Pandemin blottade sårbarheter i globala leverantörskedjor, vilket fick företag att lägga om sina inköpsstrategier. Kriget i Ukraina fick livsmedelspriserna att rusa, och tvingade branschen att snabbt hitta nya och alternativa leverantörer. Samtidigt har alltmer återkommande extremväder i Sverige och Europa drivit på klimatanpassningar inom jordbruket
Med färsk erfarenhet av att hantera många och ibland parallella kriser har svenska livsmedelsföretag stärkt sin livsmedelsberedskap. Flexibla produktionssystem, diversifierade leverantörskedjor och ökad samverkan har gjort att branschen står bättre rustad när nästa kris kommer.
Recept för resiliens: Tre mål för bättre beredskap
Trots lärdomar och förbättringar kvarstår många utmaningar för att stärka den svenska livsmedelsberedskapen.
För att Sverige ska uppnå en robust och effektiv livsmedelsberedskap krävs en sammanhållen strategi. Denna strategi bör ta utgångspunkt i att öka svensk produktion av mat och dryck, skapa en tydlig rollfördelning mellan myndigheter och näringsliv, bygga upp strategiska lager av kritiska insatsvaror och säkerställa industrins tillgång till energi, vatten, drivmedel och transporter.
Sveriges importberoende av foder, gödsel och energi behöver minska genom investeringar i inhemsk produktion och innovation. Bristen på samordning mellan aktörer i livsmedelskedjan är en annan svag punkt. Dessutom finns en avsaknad av ansvarsfördelning mellan myndigheter och företag – vilken blir särskilt tydlig i frågan om strategisk lagerhållning. För även om viss lagerhållning i dag utförs av livsmedelskedjans företag, är det snarare ett nationellt intresse som det offentliga behöver ansvara för.
För att bygga en mer resilient livsmedelsförsörjning krävs tydligare ansvarsfördelning vid kriser och långsiktiga incitament för företag att stärka sin beredskap. En gemensam strategi där både näringsliv och myndigheter bidrar är nyckeln till en hållbar och trygg livsmedelssektor.
Patrik är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden. Patrik är också Generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, då snus är ett livsmedel som omgärdas av särskilda regleringar. Patrik har tidigare arbetat som PA-konsult, chefredaktör och anlitas även som skribent och föreläsare.