
Från väder till virus: Kriserna som hotar vår livsmedelsförsörjning
En kris är en större händelse som påverkar hela eller delar av samhället negativt, inklusive livsmedelsindustrins förmåga att fortsätta producera och distribuera. Varje typ av kris kräver specifika förberedelser och åtgärder för att minimera påverkan. Genom intervjuer med experter och representanter från flera av Sveriges största livsmedelsföretag har vi sammanställt de kriser som är mest sannolika att drabba industrin, och som svenska företag i störst utsträckning förbereder sig för.
Extrema väderförhållanden
Klimatförändringarna har gjort extrema väderhändelser som torka och översvämningar allt vanligare och mer intensiva. Dessa förändringar har direkta och allvarliga konsekvenser för livsmedelsproduktionen. Torka kan leda till minskade skördar och vattenbrist, vilket påverkar både växtodling och djurhållning – med andra ord primärproduktionen. Översvämningar kan förstöra grödor, förorena vattenresurser och orsaka långvariga skador på jordbruksmark.
”Klimatförändringarna är en kris som påverkar livsmedelsberedskapen här och nu – tre av de senaste sju skördarna har haft kraftiga avvikelser. Det tar vi på största allvar.”
Patrik Myrelid, strategichef, Lantmännen
Infrastrukturkollaps
Transport och energi är hörnstenar för en fungerande produktion och distribution av livsmedel. En kollaps i infrastrukturen, såsom stängda hamnar, trasiga vägar eller strömavbrott, kan komma att påverka konsumenternas tillgång till livsmedel. Utan fungerande transportvägar blir det svårt att få ut mat från producenter till konsumenter, och elbrist kan stoppa produktionen i fabriker och leda till att stora mängder mat förstörs.
”Vi är, som alla förädlande företag, helt beroende av energi och transport, både i produktion och distribution. Utan energi står produktionen helt still, fryst mat behöver el för att kylas och det färska behöver pålitliga transporter.”
Jörgen Bergqvist, vd, Korshags
Digital infrastrukturkollaps
Livsmedelsindustrin är beroende av digital teknologi för att hantera allt från produktion till distribution. Cyberattacker eller tekniska fel kan slå ut dessa system, vilket gör det svårt att hålla i gång leverantörskedjorna. En digital infrastrukturkollaps kan leda till kaos i logistik och lagerhantering, men också till helstopp i produktionen.
”Vi ser ju redan i dag skillnad i hur vanligt förekommande cyberhot och attacker är. Och det kommer sannolikt bara att bli ännu mer frekvent, så vi investerar för att stå starka mot den typen av hot.”
Mattias Lindgren, strategidirektör, Spendrups
Geopolitiska kriser
Internationella konflikter och handelssanktioner kan allvarligt påverka import och export av viktiga varor. När gränser stängs eller handel begränsas, påverkas både tillgången på råvaror och färdiga livsmedelsprodukter. Detta kan leda till höjda priser och brist på vissa varor.
”Geopolitik och livsmedel är tätt sammanflätade. De flesta företag är beroende av någon form av utländsk leverantör, råvara eller insatsvara. Ryssland som är världens största exportör av spannmål och mineralgödsel använder det som ett instrument för geopolitisk påverkan, vilket får konsekvenser för svenska företag.”
Patrik Myrelid, strategichef, Lantmännen
Epizooti
Djursjukdomar har potential att slå ut stora delar av djurbeståndet, vilket kan leda till mycket stora brister i livsmedelskedjan. Utbrott av sjukdomar som fågelinfluensa eller svinpest kan drastiskt minska tillgången på kött och andra animaliska produkter.
”Skulle en större djursjukdom, som afrikansk svinpest, bryta ut i Skåne där nästan hälften av den svenska grisproduktionen finns skulle det kunna innebära att en halv miljon grisar försvinner ur flödet till slakterierna.”
Lars Appelqvist, vd, Scan Sverige
Pandemi
Större hälsokriser, som pandemier, påverkar arbetskraft och logistik i hela livsmedelssektorn. Sjukdomsutbrott kan leda till personalbrist, vilket i sin tur påverkar produktionen och distributionen av mat. Logistiken kan också drabbas av restriktioner och förseningar.
”En pandemi påverkar ju inte bara personal i en fabrik utan hela flödet, inte minst alla transporter som sker både inom och mellan länder.”
Anders Högberg, utvecklings- och partnerskapsansvarig, Orkla Foods Sverige
