Sju svåra år: Lärdomar från tidigare kriser

Med färsk erfarenhet av krishantering har svenska livsmedelsföretag dragit ett antal viktiga lärdomar och vidtagit åtgärder som förstärker såväl deras egen som landets krisberedskap. Här berättar företagen om vilka lärdomar de dragit från torkan 2018, pandemin och krigsutbrottet i Ukraina.

Lärdom 1: Investeringar i diversifierade leverantörskedjor minskar sårbarhet

Leverantörskedjor kan försvagas och i värsta fall brytas, något som blev påtagligt under pandemin och efter krigsutbrottet i Ukraina. Avlägsna händelser eller störningar får ringar på vattnet och sprider sig snabbt över världen, vilket får stor påverkan även på den svenska livsmedelsindustrin.

”Inget företag är oberoende av handel med resten av världen. Att förstå och hantera sårbarheter i systemen är kritiskt, och företagen har blivit mer medvetna om vikten av att diversifiera sina leverantörskedjor. Vartenda företag funderar på hur man kan diversifiera, både internationellt och nationellt, med flera olika leverantörer för att minimera risken för avbrott,” säger Johan Sjöberg, säkerhetspolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Så hur har den här förändringen tagit sig uttryck?

I den svenska livsmedelsindustrin är multipla leverantörer från olika regioner regel snarare än undantag. Svenska företag var redan innan kriserna medvetna om riskerna med alltför koncentrerade leverantörskedjor, men under de senaste åren har investeringarna i syfte att diversifiera kedjorna ökat. Företagen följer den geopolitiska utvecklingen runtom i världen och omdirigerar transporter eller skalar upp och ner inköp med avsevärt större riskmedvetenhet än för bara ett antal år sedan.

”Det blev ett uppvaknande när kriget bröt ut 2022. Det fick oss att inse sårbarheten med att bara ha en leverantör för vissa insatsvaror. Det handlar om att ha multipla lösningar – en huvudleverantör men också ha en backup där du snabbt kan skala upp inköp i en krissituation,” Anders Högberg, utvecklings- och partnerskapsansvarig, Orkla Foods Sverige

”Vi måste se en större bild när vi köper in råvaror. Efter pandemin och krigsutbrottet i Ukraina tar vi ännu större hänsyn till att diversifiera och använda fler leverantörer eller till och med köpa hem större volymer. Detta är avgörande för att minska riskerna i kedjan, så att vi kan säkra vår produktion,” säger Ola Larsson, ansvarig verksamhetsutveckling, Dafgårds.

Lärdom 2: Strategisk lagerhållning ökar krisberedskapen

För att svensk livsmedelsförsörjning ska fungera i händelse av kris krävs att leveranser fortsätter att anlända och att vägarna hålls öppna. Detta inte enbart för att trygga svensk matimport utan även för att den svenska livsmedelskedjan är beroende av insatsvaror från andra länder, som gödsel och bränsle. Även om storskalig lagerhållning av livsmedel är praktiskt svårt och ineffektivt ur ett beredskapsperspektiv, så är strategisk lagerhållning av kritiska insatsvaror inte det.

I dag är svensk livsmedelsproduktion helt importberoende av två avgörande insatsvaror: drivmedel och mineralgödsel. Sverige och Danmark är de enda länderna i EU som saknar inhemsk mineralgödselproduktion, och till skillnad från Danmark, som har större fläskproduktion, har Sverige även en begränsad produktion av naturlig gödsel.

”I väntan på att inhemsk produktion av gödsel kommer i gång ser vi gärna att lantbruksföretagen i stor utsträckning har de här insatsvarorna hemma, helt enkelt för att öka sin redundans. Detta kan inte finansieras av marknaden,” säger Patrik Myrelid, strategichef, Lantmännen.

Som en konsekvens av de senaste årens kriser har många företag i livsmedelsindustrin på eget initiativ byggt upp säkerhetslager med för dem kritiska produkter. Något som kommer med kostnader och ökad kapitalbindning, men som anses nödvändigt för att säkerställa fortsatta leveranser även i händelse av kris.

Det är positivt att många företag nu bygger upp egna lager av kritiska insatsvaror för att kunna klara av kortare störningar och tillfälliga avbrott i leverantörskedjan. Men ansvaret för den svenska beredskapen ligger inte på företagen utan på det offentliga. Uppbyggnaden av nationella, strategiska omsättningslager av till exempel drivmedel, spannmål och mineralgödsel är avgörande för Sveriges livsmedelsberedskap. Ansvaret för detta, inklusive finansiering, faller ytterst på staten.

Lärdom 3: Förstärkt och frekvent kommunikation ger bättre krishantering

Efter de senaste årens kriser har många företag nya system på plats för att hantera oväntade händelser. Och inom företagen har den interna kommunikationen förstärkts för att skapa motståndskraft. För företag som handlar råvaror direkt av lantbruket innebär detta upprättande av direktkommunikation mellan gårdar, förädlingsanläggningar, fabriker och huvudkontor för snabba lägesrapporter och smidigt samarbete vid störningar.

”Den torra sommaren 2018 har lärt oss att vi måste vara förberedda och ha inställningen att nya och tidigare ’omöjliga’ utmaningar kan uppstå. För att möta denna nya verklighet tränar vi att på olika sätt simulera olika krisscenarier och hur vi hanterar dem, så vi kan reagera effektivt om något inträffar,” säger Patrik Myrelid, strategichef, Lantmännen.

”Pandemin, kriget i Ukraina och torkan 2018 skapade långvariga effekter i värdekedjan. Vid pandemin och genom kriget märker vi hur mycket vi lärt oss från 2018 och framåt, om informationsvägar och behovet att snabbt kunna hålla varandra uppdaterade,” säger Helena Markstedt, ansvarig för samhällsrelationer, Arla Foods Sverige.

Lärdom 4: Tydliga ansvarsroller och flexibla regler ökar handlingskraft och resurseffektivitet

Effektivt samarbete mellan företag och myndigheter har varit en viktig faktor för att hantera tidigare kriser. I detta är vikten av en rollfördelning mellan näringsliv och det offentliga en central lärdom, för att företagen ska ges möjlighet att fokusera sina resurser och sin kompetens där de behövs som mest under en kris.

”Från Pågens sida finns en stor vilja att ställa upp i kristider, både från ägare, ledning och anställda. Men vi är helt beroende av en större nationell beredskapsplan och där har vi i dagsläget ingen insyn. Får vi tydlighet och tydliga direktiv så kommer vi förhålla oss till det,” säger Helena Havglim, kvalitets- och miljöchef, Pågen.

I en krissituation krävs att regelverk kan justeras snabbt utifrån skiftande förutsättningar, vilket kräver en flexibel inställning från myndigheterna – något som varit en framgångsfaktor vid hanteringen av tidigare kriser. Även om det ibland tagit tid.

”Under krisen med afrikansk svinpest, särskilt under dess mest intensiva skede, arbetade vi mer integrerat med politiker och myndigheter för att säkerställa att hanteringen skedde gemensamt,” säger Lars Appelqvist, vd, Scan Sverige.

Många livsmedelsföretag vittnar om att myndigheterna under kriserna visat flexibilitet och agerat mer främjande, men man konstaterar också att den inställningen har varit kortvarig.

”Vår erfarenhet är att myndigheter skulle behöva en bättre intern process för när och hur enskilda tjänstemän ska övergå från kontroll och efterlevnad till problemlösning – för allas skull. Det tar alldeles för lång tid att komma dit,” säger Paula Eriksson, kommunikationschef, The Absolut Group.

Lärdom 5: Investeringar i klimatanpassning tryggar framtidens livsmedelsproduktion

Klimatförändringarna innebär en stor utmaning för svensk livsmedelsproduktion, både i form av tillfälliga perioder av extremväder och långsiktiga förändringar som påverkar grunderna för jordbruk och djurhållning. För att möta utmaningarna har flera företag börjat investera i olika former av klimatanpassning, bland annat genom att utveckla grödor som är mer motståndskraftiga mot extrema väderförhållanden och gör att vi kan fortsätta odla olika spannmål på svenska jordbruk. Klimatanpassning är avgörande för att säkerställa en stabil och hållbar produktion långsiktigt.

”Vi har haft samarbete med bland annat SLU i Umeå, som har försöksgårdar för att testa andra grödor. Dessutom har haft vi ett utbyte med Washington State University, som testar odling av alternativa grödor som ska klara klimatförändringarna bättre. Universitetet ligger i samma klimatzon som Älvsbyn och har därför liknande förutsättningar,” säger Anders E Johansson, vd, Polarbröd.

För att hantera framtida utmaningar pågår även flera projekt för effektivare vattenanvändning. Genom att optimera vattenresurserna kan företag säkerställa att produktionen fortsätter utan avbrott, vilket är kritiskt framför allt i regioner med förhöjd risk att drabbas av torka eller översvämningar.