Industriavtalet

Ett nytt Industriavtal är undertecknat av parterna: fem arbetstagarförbund och tolv arbetsgivarförbund. Avtalet trädde i kraft den 1 juli 2011 då det ersatte det befintliga Industriavtalet från 1997 som varit en hörnsten för lönebildningen i Sverige.

Det nya Industriavtalet förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna.

Avtalet har undertecknats av medlemmarna i Industrirådet som består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. Samarbetsavtalet handlar bl a om att öka partssamarbetet när det gäller att utveckla svensk industri. Ett Industrins utvecklingsråd bildas där frågor som utbildning, forskning, innovation och jämställdhet kommer att vara prioriterade. Parterna kommer också att verka för en ökad kunskap och insikt om industrins betydelse för Sveriges utveckling.

Det nya Industriavtalet utgår från att parterna även fortsättningsvis träffar avtal om löner och anställningsvillkor på förbundsnivå. Hur förhandlingsprocesson ska gå till regleras i det nya förhandlingsavtalet. Där tydliggör parterna den gemensamma uppfattningen att det kostnadsmärke som etablerats inom industrin ska vara en norm även för övriga arbetsmarknaden. Parterna förbinder sig också att verka för att så blir fallet.