Buller

Buller är ett vanligt förekommande arbetsmiljöproblem på många arbetsplatser. Det kan leda till hörselproblem, det kan störa koncentrationen och vara både irriterande och tröttande. Här har vi samlat information om buller och hur du som arbetsgivare kan arbeta för att förebygga både hörselskadligt och störande buller.

Vilka regler gäller?

Det är i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:16 om buller som reglerna står.  En enkel och överskådlig sammanställning över insats- och gränsvärden samt ordförklaringar finns i broschyren Bort med bullret – en bra ljudmiljö lönar sig. Vid arbete med bullerfrågor kan även andra föreskrifter behöva beaktas, såsom AFS 2020:1 om arbetsplatsens utformning, AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning samt AFS 2007:5 om gravida och ammande arbetstagare.

Vad är buller?

Buller omfattar både hörselskadligt och störande ljud och definieras som icke önskvärt ljud. Starkt buller kan skada hörseln tillfälligt eller permanent samt orsaka tinnitus och ljudöverkänslighet. Kombinationen av buller och ototoxiska ämnen, exempelvis vissa lösningsmedel, eller kombinationen av buller och vibrationer, kan förstärka den hörselskadliga effekten. Buller kan även påverka den gravida kvinnans foster negativt. Man kan vara olika känslig för buller, och det som inte stör en person med normal hörsel kan vara mycket störande för någon som har nedsatt hörsel. Läs mer om buller hos Arbetsmiljöverket.

Varför ska en riskbedömning göras?

En riskbedömning och eventuella åtgärder behöver göras i syfte att helt få bort eller minska bullerexponeringen till lägsta möjliga nivå, för att skapa en god arbetsmiljö. I första hand ska åtgärder vidtas för att få bort bullret redan vid källan, exempelvis genom att bygga in en maskin eller ta fram alternativa arbetsmetoder. Om det inte går, ska åtgärder fokuseras på att sänka bullret till lägsta möjliga nivå, exempelvis genom att använda bullerabsorbenter av olika slag. Ibland är det nödvändigt att använda hörselskydd.

Innan en riskbedömning kan göras så behöver du undersöka och kartlägga bullerkällor i verksamheten, vilket kan göras på olika sätt, exempelvis genom skyddsronder, via samtal, intervjuer och personalmöten eller genom mätningar. För maskiner som är CE-märkta finns information om bullernivåer i bruksanvisningen.

Arbetsordningen du följer är enligt systematiskt arbetsmiljöarbete, genom att undersöka (kartlägga bullerkällor), sedan riskbedöma och vidta åtgärder som följs upp och kontrolleras. Samverka med skyddsombud och arbetstagare. Använd gärna stödverktyg, exempelvis Prevents Bullerguiden.

Hur högt får buller vara?

Beroende på hur högt bullret är så finns det olika krav på vad du måste göra.

Undre insatsvärden – om den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag är 80 dB(A) eller mer, eller om kortvariga ljud (impulsljud) är 135 dB(C) eller högre är måste du informera och utbilda arbetstagarna om vilka riskerna är med buller, erbjuda tillgång till hörselskydd samt erbjuda hörselundersökning om riskbedömning och mätningar visar att det finns risk för hörselskada.

Övre insatsvärden – om den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag är 85 dB(A) eller mer, eller om den högsta ljudnivån är 115 dB(A) eller högre, eller om kortvariga ljud (impulsljud) är 135 dB(C) eller högre är måste du genomföra åtgärder, skylta, se till att hörselskydd används och erbjuda hörselundersökning.

Gränsvärden – gränsvärdena, som inte får överskridas, är desamma som de övre insatsvärdena men hänsyn tas i detta fall till i vilken utsträckning eventuella hörselskydd dämpar bullret. Om gränsvärdena ändå överskrids måste du vidta omedelbara åtgärder, utreda orsakerna till att de överskridits och se till så att det inte upprepas i fortsättningen.

Här finns information om undre och övre insatsvärden, samt gränsvärden och ordförklaringar.

Bullerguiden – ett metodstöd

Använd Prevents Bullerguiden, som är ett kostnadsfritt hjälpmedel för att upptäcka och hantera risker med buller. I guiden kan du läsa mer om insats- och gränsvärden, och det finns en tydlig vägledning för att undersöka och riskbedöma med tips och råd. Det finns även mallar att använda sig av.

Välj bekväma hörselskydd

Så långt som möjligt ska buller åtgärdas där det uppstår och hörselskydd är alltid en åtgärd som ska väljas i sista hand, när det saknas andra sätt att minska bullret på. Men hörselskydden måste sitta på. Därför är det bra om man i dialog kommer fram till vilka skydd som fungerar bäst att använda, och att alla är medvetna om att skyddseffekten minskar avsevärt för hela arbetsdagen, om man tar av dem en kort stund. Välj därför hörselskydd som både tätar och är bekväma. Läs mer om hörselskydd.

Hur kan jag informera om risker med buller?

Ett bra sätt att förebygga risker med buller är att se till att alla har bra kunskaper om hur det påverkar arbetsmiljön, då kan man skydda både sig själv och sina medarbetare. När du informerar om buller, utgå gärna ifrån broschyren Buller och hörselskydd, som riktar sig till arbetstagare.

Var kan jag få hjälp?

Vid behov kan du som arbetsgivare anlita en arbetsmiljöingenjör med kunskap om buller, ifrån företagshälsovården, eller annan sakkunnig hjälp utifrån, exempelvis en akustikkonsult för att genomföra mätningar och få information om lämpliga åtgärder.

Länkar till information och stödverktyg

• Arbetsmiljöverket – AFS 2005:16 om buller
• Arbetsmiljöverket – informationssida om buller
• Arbetsmiljöverket – Bort med bullret – en bra ljudmiljö lönar sig – broschyr
• Arbetsmiljöverket – Buller och hörselskydd – broschyr
• Arbetsmiljöverket – buller-App – få indikation om bullernivån med din mobiltelefon
• Arbetsmiljöverket – kalkylator för buller – räkna ut den dagliga bullerexponeringsnivån
• Prevent – buller i arbetsmiljön med Bullerguiden
• Myndigheten för arbetsmiljökunskap – Riktlinjer vid exponeringsmätning av hörselskadligt buller