Dator- och bildskärmsarbete
Arbete framför dator och bildskärm är vanligt förekommande och kan innebära en risk för belastningsbesvär som kan leda till värk, likväl som mental belastning som kan leda till stress. Därför behöver man som arbetsgivare aktivt arbeta med förebyggande åtgärder för att minska risken för ohälsa och skador.
Vilka regler gäller?
Det är i föreskrifterna AFS 1998:5 om arbete vid bildskärm som reglerna står.
När man ska utforma en datorarbetsplats eller i övrigt undersöka arbetet, behöver man även beakta föreskrifterna AFS 2020:1 om arbetsplatsens utformning, AFS 2012:2 om belastningsergonomi samt AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Vilka besvär kan uppstå?
I samband med datorarbete tänker man ofta på besvär i nacke, skuldror och armar, därför att dessa besvär är vanligt förekommande. Man pratar om ”musarm” och ”gamnacke”. Andra vanliga besvär är spänningshuvudvärk, ljuskänslighet och torra ögon. Man kan även känna av en mental belastning, som kan bero på att programvaran strular, krångliga system eller otillräckligt stöd och återhämtning.
Hur undersöker och riskbedömer man?
Av ovanstående besvär kan det förstås att man behöver undersöka arbetet utifrån flera faktorer, belastningsergonomi, synergonomi men även kognitiv ergonomi så att arbetsdagen blir hjärnvänlig. Utöver det så behöver man säkerställa att det finns stöd i arbetet och tid för återhämtning.
Man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp (kontrollerar) enligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Kom ihåg de som arbetar på distans.
Hur ska en datorarbetsplats utformas?
En bra datorarbetsplats ger möjlighet till variation för kroppen. Se till att det är rätt belysning och att bländning och reflexer ifrån belysning eller fönster inte stör. Bildskärmen behöver vara på rätt höjd med övre kanten på bildskärmen i ögonhöjd, så att blicken kan vara lätt nedåtriktad. Stol och bord bör vara lätta att justera för variation, och tangentbord samt mus bör anpassas efter person och arbete.
Kunskap är det viktigaste – så att den som arbetar vid datorarbetsplatsen själv vet hur en bra datorarbetsplats bör vara utformad och på så sätt kan påverka till rörelse och variation under dagen.
Det finns fler faktorer att ta hänsyn till och i Arbetsmiljöverkets broschyr finns information om bra arbetsmiljö vid datorarbete.
Hos Prevent läser du mer om att arbeta vid bildskärm samt om distansarbete.
Synundersökning och glasögon – vad gäller?
Du som arbetsgivare ska erbjuda de arbetstagare som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag regelbundna synundersökningar. Om synundersökningen visar att det behövs en kompletterande undersökning av en ögonläkare ska du anordna det.
Om synundersökningen visar att glasögon för bildskärmsarbete (terminalglasögon) behövs, och glasögon för normalt bruk inte kan användas, ska du tillhandahålla sådana glasögon. Dessa är att betrakta som arbetsredskap.
Det är du som arbetsgivare som bekostar synundersökning och glasögon. För själva bågarna kan du sätta en kostnadsgräns, men vilka glas som behövs kan variera.
Var kan jag få hjälp?
Nedan finns länkar till stödmaterial och checklistor. Vid behov kan du som arbetsgivare anlita sakkunnig hjälp (exempelvis en ergonom) ifrån företagshälsovården, eller annan expertis inom arbetsmiljö för hjälp med att undersöka, riskbedöma och utforma en lämplig datorarbetsplats.
Länkar till information och stödverktyg
Arbetsmiljöverket – föreskrifterna om arbete vid bildskärm AFS 1998:5
Arbetsmiljöverket – dator- och bildskärmsarbete
Arbetsmiljöverket – broschyr ” Belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala miljön”
Prevent – att arbeta vid bildskärm och checklistor
Prevent – arbetsmiljö vid distansarbete och checklistor
Prevent – skrift ”Syn och belysning i arbetslivet”
Prevent – hjärnvänlig arbetsmiljö
Sveriges företagshälsor – hitta företagshälsovård nära dig
Kontaktperson
Heléne arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det innefattar bland annat att hålla utbildningar, att ge råd och vara ett stöd till medlemmar i frågor som rör deras arbetsmiljöarbete med att exempelvis ta fram eller vidareutveckla förebyggande åtgärder för att möjliggöra en sund och säker arbetsmiljö. Heléne kommer närmast ifrån rollen som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket och är utbildad högskoleingenjör (BSc) inom maskinteknik med inriktning på industriell ekonomi samt produktion.
- Arbetsmiljö i kollektivavtalen
- Arbetsmiljöarbete i det lilla företaget – så kommer du igång
- Arbetsmiljönätverket
- Arbetsmiljöregler
- Bageri & arbetsmiljö
- Buller
- Dator- och bildskärmsarbete
- Elektromagnetiska fält
- Ensamarbete
- Ergonomi
- Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
- Företagshälsovård
- Första hjälpen och krisstöd
- Gravida och ammande arbetstagare
- Hälsofrämjande ledarskap
- Inspektion från Arbetsmiljöverket
- Kränkande särbehandling & diskriminering
- Livsmedelsbranschens Informationssystem om Arbetsmiljö (LIA)
- Mallar, checklistor & stöd för arbetsmiljöarbetet
- Maskiner och CE-märkning
- Medicinska kontroller och hälsoundersökningar
- Olyckor och tillbud
- Organisatorisk och social arbetsmiljö – OSA
- Säkerhetskultur
- Samordningsansvar
- Sanktionsavgifter, böter, straff och vite
- Skyddskommitté
- Skyddsombudets roll
- Slakteri, charkuteri & arbetsmiljö
- Statistik – arbetsmiljö
- Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM
- Truckar
- Unga i arbetslivet – sommar-/feriearbete samt praktik med minderåriga