Dator- och bildskärmsarbete

Arbete framför dator och bildskärm är vanligt förekommande och kan innebära en risk för belastningsbesvär som kan leda till värk, likväl som mental belastning som kan leda till stress. Därför behöver man som arbetsgivare aktivt arbeta med förebyggande åtgärder för att minska risken för ohälsa och skador.

Vilka regler gäller?

Det är i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning som reglerna står om användning av bildskärmar.

När man ska utforma en datorarbetsplats eller i övrigt undersöka arbetet, behöver man även beakta föreskrifterna AFS 2023:11 om utformning av arbetsplatser, AFS 2023:10 kapitel 6 om belastningsergonomi samt AFS 2023:2 kapitel 2 om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Vilka besvär kan uppstå?

I samband med datorarbete tänker man ofta på besvär i nacke, skuldror och armar, därför att dessa besvär är vanligt förekommande. Man pratar om ”musarm” och ”gamnacke”. Andra vanliga besvär är spänningshuvudvärk, ljuskänslighet och torra ögon. Man kan även känna av en mental belastning, som kan bero på att programvaran strular, krångliga system eller otillräckligt stöd och återhämtning.

Hur undersöker och riskbedömer man?

Av ovanstående besvär kan det förstås att man behöver undersöka arbetet utifrån flera faktorer, belastningsergonomi, synergonomi men även kognitiv ergonomi så att arbetsdagen blir hjärnvänlig. Utöver det så behöver man säkerställa att det finns stöd i arbetet och tid för återhämtning.

Man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp (kontrollerar) enligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Kom ihåg de som arbetar på distans. 

Hur ska en datorarbetsplats utformas?

En bra datorarbetsplats ger möjlighet till variation för kroppen. Se till att det är rätt belysning och att bländning och reflexer ifrån belysning eller fönster inte stör. Bildskärmen behöver vara på rätt höjd med övre kanten på bildskärmen i ögonhöjd, så att blicken kan vara lätt nedåtriktad. Stol och bord bör vara lätta att justera för variation, och tangentbord samt mus bör anpassas efter person och arbete.

Kunskap är det viktigaste – så att den som arbetar vid datorarbetsplatsen själv vet hur en bra datorarbetsplats bör vara utformad och på så sätt kan påverka till rörelse och variation under dagen.

Det finns fler faktorer att ta hänsyn till och i Arbetsmiljöverkets broschyr finns information om bra arbetsmiljö vid datorarbete.

Hos Prevent läser du mer om att arbeta vid bildskärm samt om distansarbete.  

Synundersökning och glasögon – vad gäller?

Du som arbetsgivare ska erbjuda de arbetstagare som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag regelbundna synundersökningar. Om synundersökningen visar att det behövs en kompletterande undersökning av en ögonläkare ska du anordna det.

Om synundersökningen visar att glasögon för bildskärmsarbete (terminalglasögon) behövs, och glasögon för normalt bruk inte kan användas, ska du tillhandahålla sådana glasögon. Dessa är att betrakta som arbetsredskap.

Det är du som arbetsgivare som bekostar synundersökning och glasögon. För själva bågarna kan du sätta en kostnadsgräns, men vilka glas som behövs kan variera.  

Var kan jag få hjälp?

Nedan finns länkar till stödmaterial och checklistor. Vid behov kan du som arbetsgivare anlita sakkunnig hjälp (exempelvis en ergonom) ifrån företagshälsovården, eller annan expertis inom arbetsmiljö för hjälp med att undersöka, riskbedöma och utforma en lämplig datorarbetsplats.

Länkar till information och stödverktyg

• Arbetsmiljöverket – AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, kapitel 3 om användning av bildskärmar
• Arbetsmiljöverket – dator- och bildskärmsarbete
• Arbetsmiljöverket – broschyr ”Belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala miljön”
• Prevent – att arbeta vid bildskärm och checklistor
• Prevent – arbetsmiljö vid distansarbete och checklistor
• Prevent – skrift ”Syn och belysning i arbetslivet”
• Prevent – hjärnvänlig arbetsmiljö
• Sveriges företagshälsor – hitta företagshälsovård nära dig