Skyddskommitté

Arbetsgivare och arbetstagare behöver samverka för att skapa en bra arbetsmiljö. En skyddskommitté är ett lämpligt forum att regelbundet lyfta arbetsmiljöfrågor i och att följa upp verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete i.

Vilka regler gäller?

Det är i arbetsmiljölagen kapitel 6 paragraf 8 och 9 som reglerna står om skyddskommitté och om vad som normalt bör hanteras i det forumet. I arbetsmiljölagen kapitel 7 paragraf 13 finns regler som rör ledamöter i kommittén avseende tystnadsplikt. I arbetsmiljöförordningen paragraf 8 och 9 finns ytterligare preciserande regler, exempelvis om vilka som bör ingå i kommittén.

Vad gör en skyddskommitté?

Skyddskommittén är ett forum för samverkan där det systematiska arbetsmiljöarbetet lämpligen planeras och följs upp. Även hälsofrämjande aktiviteter planeras med fördel i kommittén.

Skyddskommitténs roll är att på en övergripande nivå diskutera, planera och följa upp frågor som rör företagshälsovård, handlingsplaner, förändringar i verksamheten samt nya kemiska arbetsmiljörisker, utbildningsinsatser avseende arbetsmiljö, samt arbetsplatsens arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete och dess aktiviteter här.

Vilka deltar i skyddskommittén?

I kommittén bör någon i företagsledningen delta. På så sätt finns även möjlighet att ta beslut i skyddskommittén. Vidare bör även en ledamot som tillhör styrelsen för den lokala fackliga organisationen delta, samt skyddsombud. Utöver det så gör kommittén en egen bedömning vilka som bör delta. För en god samverkan kan det vara lämpligt med inriktning mot balans i deltagarantalet, alltså en rimlig fördelning mellan arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter. När och om behov finns, så kan någon med specialkompetens inom ett ämne bjudas in.

Har man en nära dialog med sin företagshälsovård, så kan det även vara lämpligt att företrädare därifrån deltar vid vissa möten.

Hur många ska vara med?

Antalet ledamöter i en kommitté är en bedömningsfråga för arbetsstället och beroende på dess storlek och verksamhet. Det kan vara klokt att hålla antalet till en storlek där gemensamma diskussioner fortfarande är möjliga och att det ges utrymme att komma till tals.

Hur ofta ska vi ha möte?

En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad.

Ska vi föra protokoll?

Utgå ifrån en tydlig dagordning. Dagordningen kan variera över året beroende på ämnen som är aktuella i tid för verksamheten. Tänk på att ha ett rimligt antal punkter i dagordningen att sätta sig in i och följa upp ordentligt, för att även kunna se en utveckling i arbetsmiljöarbetet.

Med en tydlig dagordning för varje möte, så förs enkelt ett protokoll över vad som diskuterades och vilka eventuella beslut som togs, exempelvis om policys, riktlinjer eller förbättringsåtgärder, eller ytterligare undersökningar som behöver genomföras.

Det är arbetsgivaren som utser ordförande och sekreterare i kommittén, om man inte kommer överens om något annat.

Det kan sedan vara lämpligt att anslå protokollet eller sammanfattande punkter på lämplig plats, då det är av allmänintresse för alla på arbetsplatsen att följa skyddskommitténs arbete.

Påminn om att det är tystnadsplikt

Det kan vara lämpligt att regelbundet påminna om den tystnadsplikt som gäller för ledamöter i en skyddskommitté. Det gäller även allmänt för skydds- och arbetsmiljöombud eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Tystnadsplikten avser både affärsförhållanden och enskildas personliga förhållanden.

Länkar till information

• Arbetsmiljöverket – arbetsmiljölagen med kommentarer