Kurskostnad för utbildning av fackliga representanter i bolagsstyrelse ska inte betalas av arbetsgivaren
Livsmedelsföretagen har på senare tid fått en hel del frågor från företag om utbildningskostnader för fackliga förtroendemän i bolagets styrelse. Tyvärr förefaller Livsmedelsarbetareförbundet i många fall begära att arbetsgivaren ska betala dessa utbildningar. Detta är felaktigt. Alla fackliga kurser och utbildningar (med undantag för vissa arbetsmiljökurser) betalas alltid av fackföreningen. Däremot kan den anställde i vissa fall ha rätt till lön under deltagandet i kursen.
De anställdas rätt till styrelserepresentation
Låt mig först berätta något om regelverket i lagen om styrelserepresentation för de anställda, som bland annat reglerar fackliga representanters rätt till mandat i bolagsstyrelser.
I ett företag som under det senast förflutna räkenskapsåret har sysselsatt minst 25 arbetstagare, i genomsnitt, har de anställda rätt till två ledamöter i företagsstyrelsen (arbetstagarledamöter) och en suppleant för varje sådan ledamot, alltså totalt fyra ledamöter och suppleanter. Observera att de anställdas rätt till styrelserepresentation inte får leda till att antalet arbetstagarledamöter överstiger antalet övriga styrelseledamöter. De fackliga representanterna kan alltså aldrig bli fler än de ordinarie styrelseledamöterna (eventuellt adjungerad VD räknas inte in bland de ordinarie).
Hur de anställdas styrelserepresentanter utses
Beslut att inrätta styrelserepresentation för de anställda fattas av de lokala arbetstagarorganisationer som företaget har kollektivavtal med. Det innebär för livsmedelsföretag att det normalt är Livs, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer som har rätt att utse representanterna. De måste dock internt enas om detta och från vilka av förbunden representanterna ska utses.
Om fler än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisation, får denna utse samtliga arbetstagarrepresentanter. Om en annan fackförening företräder minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna, får dock denna organisation utse en av suppleanterna.
Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget eller koncernen, får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant.
Företagets styrelse ska skriftligen underrättas av fackförening om beslut att inrätta styrelserepresentation för de anställda. Tiden för en arbetstagarrepresentants uppdrag bestäms av den som utser vederbörande. Mandatperioden får dock inte vara längre än fyra räkenskapsår.
Den som utser arbetstagarrepresentanterna bestämmer när de skall tillträda uppdraget. Om inte företagets styrelse medger annat får de dock inte tillträda tidigare än tre månader efter det att styrelsen har fått underrättelse om uppdraget. Den som är suppleant för en arbetstagarledamot har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden och vid företagets stämma, även om ordinarie ledamoten är närvarande, dock givetvis utan rösträtt.
Styrelsearvoden och utbildningsavgifter
Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen har inte rätt till styrelsearvode. Icke heller deras organisationer. Det är ett rent ideellt fackligt uppdrag. De fackliga styrelseledamöterna kan åläggas samma sekretessregler som gäller för vanliga ledamöter i bolagsstyrelsen. De svarar också personligen vid eventuellt brott mot tystnadsplikt eller lagregler.
Livs/LO samt tjänstemannafacken/PTK har egna kurser för att utbilda styrelserepresentanter. Dessa kurser ska bekostas av facket. Arbetsgivaren behöver alltså inte betala någon kurskostnad (det vill säga avgiften för själva kursplatsen). Arbetsgivaren får däremot bistå med betald arbetstid under utbildningarna i form av ordinarie lön (eftersom uppdraget gäller den egna arbetsplatsen). Kursplan och kursbeskrivning ska presenteras för arbetsgivaren innan ledigheten beviljas. Det är normalt inte skäligt att alla de fackliga styrelserepresentanterna deltar samtidigt vid styrelseutbildning. I första hand ska de ordinarie ledamöterna gå medan suppleanterna kan få vänta till nästa kurs för att sprida ut ledigheten (utifrån vad som passar företaget bäst avseende produktionen).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att om ni har fackliga representanter i er bolagsstyrelse, kan ni avvisa alla krav på betalning från facket gällande kurskostnader vid kurser/utbildningar för dessa. Rätt till ordinarie lön kan utgå om kursen berör styrelserepresentation vid den egna arbetsplatsen. Ledigheten för kurser/utbildningar hanteras på samma sätt som för övrig facklig ledighet, det vill säga efter beslut av arbetsgivaren efter korrekt ansökan med underlag från den facklige förtroendevalda.
Kontakta gärna Livsmedelsföretagens rådgivning vid frågor om ovanstående eller annat. Likaså om ni upplever problem i dialogen med det lokala facket om dessa regler, så kan Livsmedelsföretagens förhandlare hjälpa till.
Henrik van Rijswijk, förhandlingschef
