Ny rapport: Stor och växande ojämlikhet mellan kommunernas livsmedelskontroller
En ny rapport från Näringslivets Regelnämnd (NNR) visar att de årliga skillnaderna för livsmedelskontroll kan vara så mycket som 33 000 kronor, beroende på kommun. Livsmedelsföretagen har tidigare föreslagit en översyn av systemet för kontrollavgifter eftersom detta riskerar att snedvrida konkurrensen, såväl nationellt som på EU-nivå. Den nypublicerade rapporten understryker behovet av en sådan översyn ytterligare.
NNR:s nya rapport Livsmedelskontroll – tillämpning, avgifter och god myndighetsutövning visar att antalet kontroller ute hos företagen har ökat och timtaxorna skiljer sig mycket, nästan 81 procent mellan olika kommuner. De genomsnittliga avgifterna har dessutom stigit med 23 procent sedan 2016. Sammantaget ger detta en ökad kontrollbörda hos företagen, men ändå svarar 30 procent av kommunerna att de inte vet om företagen påverkas ekonomiskt av kontrollverksamheten – och hela 67 procent menar att ingen påverkan finns.
Livsmedelsföretagen har länge påtalat att livsmedelskontrollen hanteras alltför olika av kommunerna och att de medför avsevärt högre kostnader för svenska företag än för andra europeiska livsmedelsproducenter. I Livsmedelsföretagens förslag till åtgärder för att rädda och återuppbygga landets mindre livsmedelsföretag återfinns bland annat förslag om översyn av systemet med kontrollavgifter.
– Att svenska kontrollavgifter skiljer sig över landet och är högre än i andra europeiska länder är ett välkänt problem och innebär en betydande konkurrensnackdel för svenska livsmedelsföretag. Detta behöver åtgärdas för att vi ska kunna uppnå målen i den nationella livsmedelsstrategin. Svenska myndigheter, inte minst Livsmedelsverket, har visat på en ökad flexibilitet och näringslivsfokus de senaste åren. Vi tror och hoppas att vi gemensamt ska hitta lösningar för detta, säger Tove Larsson, Näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.
I rapporten redogörs för resultaten i landets samtliga kommuner som fått möjlighet att svara på enkätfrågor om hur de hanterar livsmedelskontroller. Samma frågor om exakt samma livsmedelsverksamhet har ställts sedan 2012 och senast undersöktes detta år 2016.
Livsmedelskontroller av butiker och anläggningar som producerar och säljer mat ska se till att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir vilseledda och att informationen om livsmedlet är korrekt och begriplig. Det är kommunerna som utför livsmedelskontrollerna i butikerna och för detta tar de ut en avgift, som bestäms av antalet kontrolltimmar som kommunen anser att en viss butik eller anläggning ska ha och av kommunens timtaxa.
Skillnaden mellan kommunen med lägst planerad årlig kontrolltid och kommunen med högst är 25 timmar, en skillnad som kostar 33 000 kronor mer i den dyrare kommunen. Det kan också skilja kraftigt över tid i samma kommun; en kommun har höjt avgiften med 27 000 kronor mellan år 2016 och år 2020, samtidigt som en annan kommun har sänkt med 22 000 kr över samma tid. En övervägande majoritet av kommunerna debiterar dessutom kontrollavgiften före det att kontrollen utförts, trots att det finns goda möjligheter att göra på ett annat sätt.
Alla kommuner säger sig i undersökningen vilja ha ett gott näringslivsklimat och kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet. I denna undersökning har en knapp majoritet av kommunerna en tydlig styrning mot att kontrollverksamheten ska ha ett näringslivsfrämjande perspektiv. Samtidigt är det så mycket som en tredjedel av kommunerna, vars livsmedelsinspektörer uppger sig vara säkra på att inget näringslivsfrämjande arbete finns i kommunen. Detta är mycket allvarligt.
Coronakrisen har haft långtgående effekter på företagen i Sverige och därmed på det lokala företagsklimatet. Många företag inom livsmedelsbranschen har påverkats särskilt mycket.
– Behovet av återhämtning efter coronakrisen gör behovet att ta itu med de ojämna kontrollavgifterna än större. Livsmedelsverket har under senare år vidtagit åtgärder för likvärdighet i kontrollen vilket är positivt och lovvärt. Men den här rapporten visar att tempot måste höjas och att mer politisk handlingskraft behövs för att företagen ska se konkreta förbättringar, säger Tove Larsson, Näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.
