104 regelförbättringsförslag för ökad konkurrenskraft
Näringslivets Regelnämnd NNR och dess medlemmar har tagit fram 104 regelförbättringsförslag inom 23 olika regelområden. Förslagen skulle, om de genomförs, bidra mycket positivt till företagens, och därmed landets, tillväxt och konkurrenskraft.
Tydliga, välfungerade och kostnadseffektiva regelverk för företagande är viktigt för att näringslivet ska kunna utvecklas och bli konkurrenskraftigt och därmed skapa tillväxt för samhället. Regelverken får därför inte bidra till en obalans som blir en nackdel för svenska företag i relation till omvärlden. Frågan om företagens regelbörda är tveklöst viktig för samhället.
104 förbättringsförslag
Vilka regelverk behöver enligt svenska företag förändras, förenklas och förbättras? Som svar på denna fråga har NNR tillsammans med sina medlemmar tagit fram 104 regelförbättringsförslag inom 23 olika regelområden. Förslagen, som till sin karaktär är konkreta och lätta att förstå, syftar till att ge näringslivets prioriteringar till riksdagens och regeringens arbete med regelförbättring under kommande mandatperiod.
Läs Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige år 2022 – 2026 här.
– Många av förslagen innebär konkreta förenklingar för företagen, andra handlar om att stärka företagens konkurrenskraft exempelvis genom förändringar av skatter, medan några uppmärksammar viktiga problemområden som behöver utredas. Förslagen har dock det gemensamt att dess genomförande skulle påverka företagens verksamhet positivt i form av tidsbesparing, kostnadssänkning, ökad investeringsbenägenhet och/eller minskad osäkerhet. Denna rapport är med andra ord en alldeles utmärkt att göra-lista för regeringen när det gäller att förenkla och förbättra de befintliga regelverken, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR, som arbetat fram och sammanställt förslagen tillsammans med NNRs medlemmar.
Regelbördan ökar
Regelbördan har över tid blivit allt tyngre för svenska företag. I NNRs årliga SKOP-undersökningar har det sedan år 2009, med ett undantag, varje år varit fler företag som upplevt ökat krångel än som sett förenklingar. Tillväxtverkets mätningar visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader sedan år 2013, en ökning med fyra miljarder kr på årsbasis. Vidare har de årliga produktions- och investeringskostnaderna ökat med strax över åtta miljarder kr mellan åren 2016–2020. Det är således ingen tvekan om att åtgärder inom detta område är ytterst behövliga.
– För att regelförbättringarna ska kunna genomföras framgångsrikt krävs att det skapas en tydlig och genomtänkt process för arbetet med regelförbättring inom Regeringskansliet, något som ”Förenklingsutredningen” (SOU 2021:60) föreslagit. Detta för att kunna hantera regelförbättringsförslagen och föra dialog med förslagsställarna samt att stärka arbetet med konsekvensutredningar och utvärderingar. En sådan process, tillsammans med ett genomförande av regelförbättringsförslagen, är en förutsättning för att nå de förenklingspolitiska målen om konkurrenskraft och kostnadsminskningar till följd av regelverk, som regeringen fattat beslut om, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR.
