”2020 kommer bli en svår prövning för den svenska modellen”

Hur påverkas Sverige när den globala ekonomin bromsar in och vad innebär det för den kommande avtalsrörelsen? Det diskuterade Anders Borg, Irene Wennemo och tunga företrädare för industrin på ett välbesökt lunchseminarium den 13 maj.

Här kan du hela seminariet på SVT Forum.

Seminariet var ett samarrangemang mellan Livsmedelsföretagen, IKEM och Industriarbetsgivarna. Över 100 personer kom till Biograf Sture i Stockholm för att lyssna på ett samtal om industrins ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen.

Medverkade gjorde Anders Borg, fd finansminister, Irene Wennemo, fd statssekreterare, Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen och IKEM, Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna, Henrik Sjölund, vd Holmen, Patrik Hansson, vd Arla Sverige och Anders Fröberg, vd Borealis Sverige. Seminariet modererades av Åsa Julin, journalist och programledare

”Avtalsrörelsen 2020 kommer bli en svår prövning för den svenska modellen”

Anders Borg inledde med att konstatera att den svenska modellen har fungerat väl och gynnat den svenska ekonomiska utvecklingen. Parterna har tagit ansvar i 20 år och det måste fortsätta. Industriavtalet och märket har skapat stabilitet och långsiktighet och alla parter borde ha ett intresse av att modellen finns kvar i sin nuvarande form. Anders Borg förutspådde dock att den kommande avtalsrörelsen kunde bli den svåraste prövningen för den svenska modellen hittills. Borg angav tre utmaningar som särskilt betydelsefulla för hur ekonomin och konjunkturen kommer att utvecklas framöver:

1. Världsekonomin bromsar upp, och särskilt Europa, USA och Asien går in i en lägre tillväxtfas. Europa brottas med Brexit, gula västarna i Frankrike, ett ekonomiskt oansvarigt Italien och ett Tyskland som förbereder sig för en framtid utan Angela Merkel. Den viktiga bilmarknaden i USA och Kina bromsar upp, samtidigt som Trump som ett led i sin valkampanj hotar både Kina och Europa med handelskrig.

För Sveriges del är den globala bilindustrin särskilt viktig givet att vi har Volvo, Scania, SKF, Autoliv, med mera. Den svenska byggsektorn utgör ca 10% av landets BNP och sedan ett tag tillbaka upplever man en påtaglig konjunkturuppbromsning, vilket kommer ha en stor påverkan på den totala svenska konjunkturen.

Borg berättade att alla de svenska industriledare han träffar har dragit igång omfattande kostnadsprogram. Man förbereder sig för tuffare tider genom att effektivisera, ta ner skuldnivån och fylla på kassorna. Man är försiktiga och har beredskap för kommande motvind.

2. Det pågår ett brett teknologiskt skifte i form av ökad robotisering och digitalisering som kommer att förstärkas de kommande åren. Detta kommer leda till stora omställningar på arbetsmarknaden, inte minst inom handeln där allt mer sker via e-handel. Samtidigt fortsätter globaliseringen av världsekonomin, och allt fler länder rör sig uppåt i värdekedjan.

3. Den svenska produktivitetstillväxten avtar! Enligt Borg är det här kanske det allvarligaste problemet Sverige står inför. De senaste fem åren har produktivitetstillväxten legat kring 0,5 procent/år, vilket är betydligt lägre än de 1–2 procent/år Sverige har haft i 10–15 år innan dess.

Utifrån de här tre utmaningarna drog Borg två slutsatser i förhållande till avtalsrörelsen och lönebildningen:

• Det är inte läge att experimentera! Håll fast i den välfungerande modellen med industriavtalet och märket. Industrin måste vara utgångspunkten i lönebildningen.
• Parterna måste ha realistiska förväntningar inför avtalsrörelsen. Det finns inte utrymme för några utsvävningar i lönebildningen, och det kommande avtalet bör inte överstiga nivåerna från det nuvarande.

Enligt Borg måste industrin få bättre villkor för tillväxt. Det finns ett stort investeringsunderskott och det är en av delförklaringarna till den låga produktivitetstillväxten. Den kommande avtalsrörelsen berör 2,8 miljoner löntagare och 500 avtal, och hur den går kommer att vara avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling. Den fd finansministern avslutade med att berätta att när han är utomlands och pratar om Sveriges industriavtal så blir andra länder avundsjuka. Vi måste värna industriavtalet, avslutade Borg.

Irene Wennemo: ”Kompetensförsörjningen är stora utmaningen”

Irene Wennemo, fd statssekreterare, höll i stort sett med Anders Borgs analys. Hon ser den svenska modellen och industriavtalet som ett avtal mellan partnerna om att vi ska behålla en konkurrenskraftig industri i Sverige. När vi nu är på väg in i en väldigt svår avtalsrörelse är det viktigt att vi håller fast vid modellen, enligt Wennemo.

Wennemo sa att den generella kompetensnivån på den svenska arbetsmarknaden vad gäller IT måste höjas. Man måste kunna hantera avancerad teknik för att följa med i utvecklingen. Enligt Wennemo är kompetensförsörjning den stora utmaningen. Hennes erfarenhet från regeringstiden var att det var väldigt svårt att få folk att gå från arbetslöshet till utbildning. Det här måste Sverige bli bättre på. Kunskap är lösningen på nästan alla samhällsproblem, enligt Wennemo.

Borg och Wennemo var överens om att det svenska utbildningssystemet måste göras om och anpassas till att kunna hantera vidareutbildning. Idag är högskolan inriktad mot unga människor på väg ut i arbetslivet, men man måste ha ett system som snabbt kan vidareutbilda även äldre personer.

”Ett ledande industriland med en valuta ingen vill ta i”

Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen. Eckerdal berättade att den svenska livsmedelsindustrin är beroende av en stark hemmamarknad. Man möter extremt tuff global konkurrens även på hemmaplan, och det största bekymret är hur de svenska konsumenterna väljer att agera. Kommer man köpa svenskt eller föredrar man billigare, importerade livsmedel? Det man har sett de senaste åren är att trots att hushållen har förhållandevis mycket pengar att röra sig med så spenderar man allt mindre på mat och dryck.

På frågan om den svenska kronan är för svag så tvekade inte Carl Eckerdal i sitt svar: ”Definitivt. Vi är ett ledande industriland med en valuta som ingen vill ta i. På grund av kronan tvingas vi inte längre öka våra ansträngningar för att ta fram nya produkter som alla vill ha. Det är illa, för jag är övertygad om att ingen som är här inne idag vill att vi blir ett lågprisland.”

Eckerdal hade även en bestämd åsikt kring kompetensfrågan: ”Utbildningsnivån måste höjas kraftigt och vi måste göra Sverige attraktivt för utomlandstalanger. Idag lämnar kompetensen landet! Det är en kamp på knivseggen om global kompetens, och den stenhårda konkurrensen påverkar alla beståndsdelar i det svenska samhället.”

“Vi svenskar är lite naiva i vår syn på export”

Patrik Hansson är vd på Arla Foods Sverige. Hansson berättade om när han jobbade i Sydostasien och hans erfarenhet av att sälja svenska livsmedel utomlands: ”Vi svenskar är lite naiva i vår syn på export. Vi tror att produkterna vi älskar i Sverige funkar utomlands, men det gör det bara i liten skala. Man måste vara på plats på marknaden och anpassa utbudet efter lokala efterfrågan.”

På frågan om vad Sverige kunde lära av andra framstående industriländer när det gäller export nämnde Hansson Danmark. Han upplevde att de danska handelsattachéerna var väldigt duktiga på jordbruksexport och att om Sverige ska matcha dem måste vi göra en rejäl kraftinsats. Danskarna är extremt duktiga på export och på att arbeta med främjarinsatser som t ex statsbesök, och det måste Sverige bli mycket bättre på.