Analys av statsbudgeten: ”Livsmedelsstrategin nämns pliktskyldigt”
Regeringen har nu presenterat statsbudgeten för år 2022. Våra näringspolitiska experter Marie Rydén och Patrik Strömer konstaterar att utifrån livsmedelsbranschens perspektiv innehåller budgeten vare sig några större nyheter eller glädjeämnen.
Marie Rydén och Patrik Strömer:
Den svenska Livsmedelsstrategin är av stor vikt för livsmedelsbranschen, även om en generellt fungerande politik för näringslivet har störst påverkan på möjligheten att skapa produkter, tjänster, tillväxt och jobb. I och med budgetpropositionen för 2022 så ligger Livsmedelsstrategin fast för kommande år.
Under utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel sker inga uppseendeväckande förändringar av politiken ur livsmedelssektorns perspektiv. Det kan noteras att flera anslag minskar under nästa mandatperiod, alltså från 2023 och framåt. Anslaget som ligger under Livsmedelsstrategin (1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor) ligger på 204 MSEK för år 2022 respektive 2023 för att sedan minska till 166 MSEK år 2024.
Den större delen av statens utgifter har historiskt gått till stöd i primärproduktionen och till myndigheternas verksamhet. Den inriktningen ändras inte med nuvarande budget, utan prioriteringarna ligger fast utan några större förändringar.
Livsmedelsstrategin nämns pliktskyldigt
Det finns en tydlig risk att Livsmedelsstrategin rullar på som text på ett papper. Landsbygdsministern avgick i somras och näringsministern som tog över frågorna har aviserat sin avgång till november 2021.Utan politisk uppbackning för att svenska livsmedelsproducenter ska kunna vara ledande i världen när det gäller lönsam och hållbar livsmedelsproduktion, försvåras dessa förutsättningar. Svensk primärproduktion är nödvändig, men ensidigt politiskt fokus på råvaror underlättar inte Livsmedelsstrategin som pliktskyldigt nämns i statsbudgeten.
Läs även: ”Sverige behöver en livsmedelsminister”
De konkreta förslag som finns i budgeten är ökade anslag till Livsmedelsverket för att avgifter för kontroll inom slakterier ska hållas på en rimlig nivå. Staten tar också ansvaret för provtagning för vildsvinskött.
Utöver det som direkt berör Livsmedelsstrategin finns också utgifter inom utbildning och kompetens, där mer generella åtgärder kan vara till gagn för just livsmedelsbranschen.
Inom Forskning och utveckling finns också sedan tidigare särskilt anvisade medel inom det strategiska området Kunskap och innovation. Dessa anslag är delvis kopplade till Livsmedelsstrategin, men ingår inte i utgiftsområde 23.
När det gäller inriktning på myndigheternas verksamhet, skriver regeringen följande: ”Det är därför viktigt att utformningen och tillämpningen av regler och villkor är effektiv och enkel. Regeringen avser fortsatt att verka för att berörda myndigheter beaktar stärkt konkurrenskraft för företagen i sitt arbete med att utforma och tillämpa regler och villkor för att livsmedelskontrollen ska bli likvärdig och välfungerande i hela Sverige. Regeringen prioriterar att företagen har rimliga möjligheter att uppfylla de krav som ställs och att processer för tillståndsgivning är snabba och effektiva.”
De separata dokumenten för de olika utgiftsområdena inom hela statsbudgeten finns här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2021/09/prop.-2021221/
