Avtalskraven för livsmedelsbranschen överlämnade
Årets avtalsrörelse är igång på allvar för den svenska livsmedelsindustrin. Kl. 09.00 den 20 december träffades ledningarna för Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för att växla avtalskrav. I avtalsrörelsen företräder Livsmedelsföretagen ca 800 livsmedelsproducenter som tillsammans utgör Sveriges tredje största industri.
Vid överlämningen av avtalskraven företräddes Livsmedelsföretagen av VD Björn Hellman och förhandlingschef Henrik van Rijswijk. Livs företräddes av förbundsordförande Eva Guovelin, andre ordförande Jolan Wennberg och tredje ordförande Solweig Larsson. För Livsmedelsföretagens del har avtalsutväxlingen föregåtts av en intensiv höst med förhandlingsdelegationer, företagsbesök och inhämtning av synpunkter från medlemsföretagen. Resultatet är en uppsättning avtalskrav med syfte att förenkla för arbetsgivare att göra det som de är bäst på – att driva företag – och att finna flexibla och moderna avtalslösningar.
LÄNK: Avtal 2020 – Förutsättningar inför avtalsrörelsen och Livsmedelsföretagens avtalsmål
− Vår målsättning är att komma överens om ett avtal som framtidssäkrar den svenska livsmedelsindustrin och rustar den för tuffare tider. Utvecklingen i Sverige och på arbetsmarknaden har sprungit förbi många av regleringarna i dagens avtal. Samtidigt ser vi hur konjunkturen mattas av och den politiska oron i världen tilltar. I det här svåra läget behöver vi ett modernt avtal som ökar företagens konkurrens- och motståndskraft. Då kan vi både trygga befintliga arbetstillfällen och ge företagen möjlighet att skapa nya, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.
Den globala konjunkturen och den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas, något som bekräftas av Konjunkturinstitutets decemberrapport. I rapporten konstaterar KI även att arbetslösheten i Sverige stiger och att produktionen minskar.
− Dålig lönsamhet, höga råvarukostnader, tidskrävande byråkrati och stenhård internationell konkurrens. Det här är vardagen för många svenska livsmedelsföretag som kämpar för sin överlevnad. Nu hoppas vi att våra motparter på Livs förstår allvaret i situationen för våra medlemmar. Ju mer vi kan underlätta för företagen desto mer kan de satsa på sina anställda, innovation, tillväxt och export. Det skulle frigöra industrins enorma potential och det skulle arbetstagare, arbetsgivare och Sverige vinna på, säger Livsmedelsföretagens VD Björn Hellman.
Vid fredagens inledande möte mellan Livsmedelsföretagen och Livs överlämnades kraven under traditionsenliga former. Därefter gick parterna systematiskt igenom sina respektive avtalskrav för att reda ut eventuella oklarheter. De egentliga förhandlingarna mellan parterna inleds efter nyårshelgen och fortsätter i januari och februari. I mars tar de så kallade Opartiska Ordförandena (OpO) över ansvaret för förhandlingarna. Båda parter har som mål att ett färdigt avtal ska vara klart i god tid innan det nuvarande löper ut den 1 april 2020. Om så inte blir fallet finns det risk för konflikt inom livsmedelsbranschen.
− Jag hoppas på produktiva och resultatinriktade förhandlingar i god anda. Självklart finns det risk för konflikt och att vi inte skulle komma i mål i tid, det finns det i alla avtalsrörelser. Men jag utgår från att även våra fackliga motparter ser och tar sitt ansvar och inser att livsmedelsavtalet måste anpassas till dagens verklighet. Det är i den andan som Industriavtalet en gång slöts och för vår del är det lika relevant idag, om inte mer. Vi vill ju i grunden samma sak, och det gäller att komma ihåg det även när förhandlingarna är som intensivast, säger Henrik van Rijswijk.
Livsmedelsföretagens avtalsmål
Livsmedelsföretagen går in i avtalsrörelsen med tre övergripande målsättningar: måttliga löneökningar, flexibla avtalslösningar och funktionella arbetsmiljöregler.
- Ett grundläggande ingångsvärde är måttliga och realistiska löneökningar. För att industrins konkurrenskraft ska bibehållas får personalkostnaderna inte öka snabbare än i Sveriges viktiga konkurrentländer, där kostnaderna för arbetskraft med få undantag är betydligt lägre. Om avtalsrörelsen skulle resultera i verklighetsfrämmande lönenivåer finns det en uppenbar risk att många svenska livsmedelsföretag går i konkurs eller tvingas lägga ner. En stor andel livsmedelsföretag är dessutom utlandsägda och för dem är en flytt av produktionen från Sverige ett möjligt om än inte önskvärt alternativ.
- Kommande avtal måste kännetecknas av regelverk och lösningar som underlättar för företagare att ägna sig åt det de är bäst på; att driva företag. De för alla inblandade bästa kollektivavtalen är sådana som ger företagen goda förutsättningar att öka sin lönsamhet, konkurrenskraft och export och därmed skapar möjligheter att nyanställa, expandera och växa i Sverige. En sådan förutsättning är flexibla avtalslösningar som tillåter arbetsgivaren att utöva sin avtalsstadgade rätt att leda och fördela arbetet vid arbetsplatsen.
- Att ha en god, trygg och säker arbetsmiljö är centralt för alla seriösa livsmedelsföretagare. Genom väl avvägda skrivningar i kollektivavtalen garanteras att arbetsmiljöfrågor blir en självklar del av arbetsgivarens beslutsfattande. För att arbetsmiljöregler ska vara funktionella i praktiken måste de vara realistiska och motsvara liknande regelverk inom andra branscher. Mycket av arbetsmiljöregleringen återfinns redan i föreskrifter och lagtext och behöver därför inte regleras i kollektivavtal.
