Avtalskraven för livsmedelsbranschen överlämnade

Den 21 december träffade ledningen för Livsmedelsföretagen sina fackliga motparter Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) och tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer för att växla avtalskrav. För den svenska livsmedelsindustrin inleds avtalsrörelsen i en tid av extrema påfrestningar och stundande lågkonjunktur.

I avtalsrörelsen företräder bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen cirka 800 livsmedelsproducenter som tillsammans utgör Sveriges tredje största industrigren. Vid överlämningen av avtalskraven företräddes Livsmedelsföretagen av VD Björn Hellman och förhandlingschef Henrik van Rijswijk. Livs företräddes av förbundsordförande Eva Guovelin, andre ordförande Jolan Wennberg och tredje ordförande Solweig Larsson.

Avtalsrörelsen inleds i en tid av extrema påfrestningar och historiskt svåra utmaningar för svenska livsmedelsproducenter. Både näringslivet och hushållen är hårt pressade av hög inflation och stigande räntor, och enligt Konjunkturinstitutets decemberrapport går den svenska ekonomin nu in i en lågkonjunktur som förväntas vara till och med 2025.

− Vår målsättning är att nå avtalslösningar som tryggar den svenska livsmedelsindustrin under de väldigt svåra omständigheter som nu råder. Företagen behöver lösningar som på allvar och under lång tid framåt gör det fortsatt möjligt att över huvud taget bedriva lönsam livsmedelsproduktion i Sverige. För det krävs moderna och flexibla avtal som ökar företagens konkurrens- och motståndskraft så att de både kan hantera oväntade kriser och satsa på att utveckla och rusta verksamheten för framtiden. Endast på så sätt kan vi trygga befintliga arbetstillfällen och ge företagen möjlighet att expandera och nyanställa, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.

Det dystra läget för de svenska livsmedelsproducenterna bekräftas även av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev. I brevet framgår det att företagens lönsamhet sjunker rekordsnabbt för tredje kvartalet i rad samtidigt som försäljningsvolymerna minskar och de kraftiga kostnadsökningarna fortsätter. Företagen bedömer att deras kostnader för råvaror och el fortsätter upp i snabb takt under Q4, och om deras prognos över försäljningsvolymen det kommande halvåret blir verklighet kommer det bli den snabbaste volymminskningen i konjunkturbrevets 13-åriga historia.

− Kraftigt ökande kostnader, skenande elpriser, stenhård internationell konkurrens, en försvagad svensk krona och konsumenter med snabbt minskande köpkraft. Den här giftiga häxbrygden är vardagen för många svenska livsmedelsproducenter som nu kämpar för sin överlevnad. Vi hoppas att våra fackliga motparter förstår allvaret i situationen för våra medlemsföretag. Ju mer vi kan underlätta för företagen desto mer kan de satsa på sina anställda och på innovation, tillväxt och export. Det skulle frigöra industrins enorma potential och det skulle arbetstagare, arbetsgivare och Sverige vinna på, säger Livsmedelsföretagens VD Björn Hellman.

Förhandlingarna inleds efter nyårshelgen

Vid onsdagens inledande möten mellan Livsmedelsföretagen och fackförbunden överlämnades kraven under traditionsenliga former. Parterna gick därefter systematiskt igenom sina respektive avtalskrav för att reda ut eventuella oklarheter. De egentliga förhandlingarna inleds direkt efter nyårshelgen och fortsätter under januari och februari. I mars tar de så kallade Opartiska Ordförandena (OpO) över ansvaret för förhandlingarna, då även det så kallade normerade Märket ska fastställas. Båda parter har som mål att ett färdigt avtal ska vara klart i god tid innan det nuvarande löper ut den 31 mars 2023. Om så inte blir fallet finns det risk för konflikt inom livsmedelsbranschen.

För Livsmedelsföretagens del har avtalsutväxlingen föregåtts av en intensiv höst med förhandlingsdelegationer, företagsbesök och inhämtning av synpunkter från medlemsföretagen. Resultatet är en uppsättning avtalskrav med syfte att förenkla för arbetsgivare att göra det som de är bäst på – att driva företag – och att finna flexibla och moderna avtalslösningar till gagn för både företagens konkurrenskraft och de anställdas trygghet.

− Jag hoppas på god anda i förhandlingarna och att dessa kan fokusera på att uppnå konkreta, produktiva och resultatinriktade lösningar till gagn för alla inblandade. Jag utgår från att våra fackliga motparter ser och tar sitt ansvar och inser att livsmedelsavtalet måste anpassas till dagens verklighet. Det är i den andan som Industriavtalet slöts för 25 år sedan och för vår del är det lika relevant idag, om inte mer. Vi vill ju i grunden samma sak, och det gäller att komma ihåg det även när förhandlingarna är som intensivast, säger Henrik van Rijswijk.

Livsmedels­företagens avtalsmål

Livsmedelsföretagen går in i avtalsrörelsen med tre övergripande målsättningar: rimliga löneökningar, flexibla avtalslösningar och funktionella arbetsmiljöregler.

1. Ett grundläggande ingångsvärde är rimliga och realistiska löneökningar. För att industrins konkurrenskraft ska bibehållas får personalkostnaderna inte öka snabbare än i Sveriges viktiga konkurrentländer, där kostnaderna för arbetskraft med få undantag är betydligt lägre. Om avtalsrörelsen skulle resultera i verklighetsfrämmande lönenivåer finns det en uppenbar risk att många svenska livsmedelsföretag går i konkurs eller tvingas lägga ner. En stor andel livsmedelsföretag är dessutom utlandsägda och för dem är en flytt av produktionen från Sverige ett möjligt – om än inte önskvärt – alternativ.
   
2. Kommande avtal måste kännetecknas av regelverk och lösningar som underlättar för företagare att ägna sig åt det de är bäst på; att driva företag. De för alla inblandade bästa kollektivavtalen är sådana som ger företagen goda förutsättningar att öka sin lönsamhet, konkurrenskraft och export och därmed skapar möjligheter att nyanställa, expandera och växa i Sverige. En sådan förutsättning är flexibla avtalslösningar som tillåter arbetsgivaren att utöva sin avtalsstadgade rätt att leda och fördela arbetet vid arbetsplatsen.
   
3. Att ha en god, trygg och säker arbetsmiljö är centralt för alla seriösa livsmedelsföretagare. Genom väl avvägda skrivningar i kollektivavtalen garanteras att arbetsmiljöfrågor blir en självklar del av arbetsgivarens beslutsfattande. För att arbetsmiljöregler ska vara funktionella i praktiken måste de vara realistiska och motsvara liknande regelverk inom andra branscher. Mycket av arbetsmiljöregleringen återfinns redan i föreskrifter och lagtext och behöver därför inte regleras i kollektivavtal.​