Beteckningar på vegoprodukter en het fråga i Europaparlamentet
Så kallade vedertagna beteckningar är en av de just nu mest diskuterade livsmedelspolitiska frågorna på EU-nivå. Frågan handlar, enkelt sammanfattat, om två tillägg i lagstiftningen om jordbruksprodukter som bland annat säger att namn på traditionella köttprodukter endast får användas på produkter som innehåller kött. Beslut i frågan väntas under fredagen den 23 oktober.
I Europaparlamentet har man denna vecka debatterat en rad lagförslag som gäller framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Den enskilda fråga som fått mest uppmärksamhet gäller dock två föreslagna tillägg i lagstiftningen om jordbruksprodukter som gäller beteckningar på växtbaserade respektive animaliska produkter. Tilläggen som har vållat het debatt på båda sidor i parlamentet fanns inte med i EU-kommissionens ursprungliga förslag till lagstiftning eller i ministerrådets tidigare överenskommelse om förslaget. De innebär i korthet följande:
- Namn på traditionella köttprodukter får endast användas på produkter som innehåller kött, vilket skulle innebära ett förbud mot produktnamn som ”vegetarisk schnitzel” eller ”bönburgare”. Exakt vilka termer som skulle komma att förbjudas med detta tillägg kommer dock att behöva klargöras närmare ifall denna bestämmelse skulle komma med i lagstiftningen.
- Mejeriprodukter har redan ett sådant skydd för sina beteckningar, vilket gör att det redan idag är förbjudet att använda produktbeteckningar som ”vegetarisk ost” eller ”rismjölk”. Det andra tillägget innebär dock att det förbudet utvidgas till att alls referera till mejeriprodukter (t ex ”istället för grädde”).
Europaparlamentets slutliga omröstning om förslaget äger rum idag, fredag 23 oktober. Oavsett hur den slutar är det viktigt att komma ihåg att den här lagstiftningen beslutas gemensamt av ministerrådet och Europaparlamentet, vilket innebär att frågan inte är avgjord i och med dagens omröstning. Resultatet av omröstningen blir istället parlamentets utgångsposition i de förhandlingar som sedan vidtar mellan rådet, parlamentet och kommissionen. När man har nått en överenskommelse dem emellan, kan den slutliga lagstiftningen sedan formellt klubbas igenom i både rådet och parlamentet genom nya omröstningar. Det är därmed inte säkert att det som parlamentet beslutar idag faktiskt blir gällande EU-lagstiftning till sist. I skrivande stund är det oklart vilket stöd som kan finnas i ministerrådet för parlamentets båda tillägg, eller hur snart man kan nå en överenskommelse. Livsmedelsföretagen fortsätter givetvis att bevaka frågan.
Frågan om produktbeteckningar diskuteras också för närvarande internt inom Livsmedelsföretagen, med utgångspunkt i att de ska möjliggöra produktutveckling, vara lätta att förstå, tydliga och inte vara vilseledande. Det är värt att understryka att inget av Livsmedelsföretagens medlemsföretag har framfört uppfattningen att begrepp som ”korv” eller ”burgare” endast ska få användas för animaliska livsmedel, eftersom det är ord som främst anger formen på produkten.