Rapporter från andra matevent i Almedalen

Saltet – ett underskattat hot mot folkhälsan

Hade det varit seminarium om socker hade seminariet varit fullsatt, nu var det flera tomma platser kvar i föreläsningssalen trots att högt saltintag är ett mycket värre folkhälsoproblem än socker. Ett tecken på det låga konsumentintresset som faktiskt råder.

Att ett alltför högt saltintag inte är bra råder det inget tvivel om. Både Riksidrottsförbundets nutritionist Petra Lundström, professor Lena Hulten och dietist Anette Jansson från Livsmedelsverket bekräftade detta.

Men vad kan vi då göra? Anette Jansson berättade varför frågan inte fått fart. Lågt intresse från konsumenterna och en tillsatsdebatt som gjort det svårare för producenten att ta bort salt då tillsatser i vissa fall kan ersätta salt. Men det finns aktiviteter på gång.Nordiska ministerrådet ger pengar till en saltkampanj som genomförs i höst med syftet att få ett ökat konsumentintresse.

Gunvor Ericson (MP) tillika sjuksköterska, berättade att salt idag är en ickefråga i politiken. Troligen beroende på okunskap och att våra mattraditioner är fyllda med salta rätter. Politikerna behöver lyfta frågan och Gunvor välkomnar Livsmedelsverkets kampanj i höst.

Anneli Bylund, dietist från Coop berättade att man i höstas startade ett saltsänkningsprojekt. 200 produkter skall få sänkt salthalt med fokus på produkter som konsumeras av barnfamiljer. I vissa produkter kan man radikalt sänka salthalten (t ex branflakes) i andra endast sparsamt (t ex skinka). Hitintills har man lanserat 14 produkter som tillsammans besparar konsumenten 6 ton salt per år.

Lena Hulten berättade att vårt saltintag fördubblats sedan 60-talet och att vi inte uppfattar denna fördubbling som alltför salt. Lena betonade att det är extra viktigt att små barn ej får för mycket salt – det kan leda till hälsoproblem i vuxen ålder.

Alla var rörande överens om att det är ett politiskt engagemang som är den allra viktigast åtgärden för att få ett sänkt saltintag.

 2/7 kl 12-13 Ma(k)tkampen

Igår var det dags för Ma(k)tkampen i Almedalen. Oppositionen vann i fjol, så Alliansen var mer än revanschsugna. Kocklandslaget tolkade landsbygdsminister Eskil Erlandssons (C) och gruppledare Mikael Dambergs (S) favoritluncher. Deltagarna debatterade om mat och politik och presenterade bakgrunden till den rätt de valt – det stod mellan Erlandssons köttbullar och Dambergs chili på högrev. Gästerna serverades Kocklandslagets kreationer och fick sedan lägga sin röst på det parti vars maträtt smakade bäst. Segraren blev Eskil Erlandsson. Köttbullarna gick hem. ​

2/7 kl 9.30-10.30 Varför växer bemanningsbranschen?

Bemanningsföretagen inom Almega bjöd in till ett seminarium för att beskriva och debattera tillväxten i bemanningsbranschen.

Henrik Bäckström, förbundsdirektör i Bemanningsföretagen, inledde med att presentera innehållet i en rapport om tillväxten i branschen. Henrik Bäckström beskrev att bemanningsbranschens utveckling beror på den omstrukturering av den svenska ekonomin och arbetsmarknaden som pågår under det globala konkurrenstrycket. Företagen renodlar och effektiviserar sin verksamhet för att möta den ökade konkurrensen. De bemanningsanställda har, i takt med branschens tillväxt, fått längre och tryggare anställningar. 97 procent av branschens medarbetare omfattas idag av kollektivavtal vilket är högre än arbetsmarknaden totalt.

Av Bemanningsföretagens rapport framkom att allt fler arbetsgivare anlitar bemanningsföretag för längre tid och mer kvalificerade uppdrag. Bemanning inom industriföretag är idag branschens största område.

En internationell studie visar att arbetsgivare, om de inte skulle kunna använda sig av bemanningsföretag till stor del skulle öka övertidsuttaget och endast i begränsad utsträckning skulle öka antalet visstidsanställda.

Tillväxten i bemanningsbranschen har på vissa håll skapat oro och motstånd. I den debatt som följde efter presentationen av rapporten var dock deltagarna; Adam Cwejman, Folkpartiet, Martin Ådahl (C), Gunvor G Ericson (Mp), Johan Andersson (S) och Niklas Wykman (M), eniga om att bemanningsbranschen kommit för att stanna. Johan Andersson menade dock att det kan vara nödvändigt med en begränsning av uthyrning till att bara gälla bemanningsbehov som inte är stadigvarande. Om en sådan begränsning är nödvändig och hur den i så fall ska utformas ville han dock återkomma till efter den 18 juli då en statlig utredning ang bemanningsbranschen lämnat sitt betänkande.

De övriga i panelen såg inget behov av att begränsa rätten att hyra in och flera av talarna framhöll fördelar med bemanningsföretag exempelvis att arbete inom bemanningsföretag på ett mycket bra sätt kan fungera som en inträdesbiljett till arbetsmarknaden för tex personer med utländsk bakgrund eller någon form av handikapp.

1/7 kl 13.30-15.00 Näringslivet vill se mer action i klimatfrågan – vilka politiker hjälper dem i mål?

I Tisdags höll Hagainitiativet ett seminarium om klimatomställningen och lönsamma möjligheter för näringslivet. Allmänheten önskar, företagen vill och forskningen visar tydligt att vi måste agera nu. Bör inte politikens världsbild synkas med allmänhetens, företagens och forskningens? Flera vd:ar medverkade i panelen, bland andra Lars Appelqvist, vd på Löfbergs, Göran Holm, vd på HKScan Sweden, och Pierre Decroix, vd på Coca-Cola Enterprises Sverige. Det var tydligt att många svenska livsmedelsföretag har kommit en bra bit i klimat- och hållbarhetsfrågor och kan leda den utvecklingen internationellt. Men politikerna ligger efter.

Närvarande i panelen fanns politiker som Roger Tiefensee, riksdagsledamot (C), Jens Holm, riksdagsledamot (V), Åsa Coenraads, riksdagsledamot (M),  och Per Bolund, riksdagsledamot (MP). Samtliga var eniga om att metoder måste till för att stötta och underlätta för företag att arbeta med den typen av frågor. Till exempel efterfrågade Göran Holm, vd på HKScan Sweden, ett forum av företrädare för näringslivet och politiken där erfarenhetsutbyte kan ske och konkreta åtgärder diskuteras. 

2/7 kl 10.30-12.00 Momskatter föreslås som styrmedel för mindre antibiotikaanvänding i kött 

Debatten om antibiotikaanvändning i kött är i allra högsta grad levande vilket var tydligt då Svenska Djurhälsovården och Vi konsumenters  seminarie ”Ditt antibiotikaavtryck – Konsumentens val av kött och råvarans betydelse för utveckling av antibiotikaresistens” var fylld till bredden med en nyfiken och engagerad publik. 

Gunnela ståhle, ordförande i Vi konsumenter och Jenny Lundström, antibiotikaexpert på Svenska Djurhälsovården öppnade seminariet med att slå fast att Sverige ligger i framkant med låg antibiotikaanvändning. Jenny Lundström strök även under att genom god djurhållning kan problemet undvikas helt.

Ursprungsmärkning en nyckel?

Åsa Domeij, Miljöchef på Axfood framhöll att ett stort problem ligger i märkningen av charkprodukter och färdigmat där konsumenterna inte ställer lika höga krav. Ursprungsmärkningen är en central del i att underlätta för konsumenten att göra medvetna val. Hon fick medhåll av Pyry Niemy (s), ledamot i Miljö- och Jordbruksutskottet som drivit frågan om ursprungsmärkning på processat kött. Enligt Annelie Lundell, hållbarhetschef på HK Scan, är krav på leverantörerna och uppföljningskontroller en viktig del. Hon vill gärna se en gemensam plattform för industrin där man kan arbeta med kunskapsöverföring för att komma tillrätta med problematiken.

Offentlig sektor kan påverka

Många konsumenter handlar kött på ett medvetet sätt, men Pyry Niemy pekade på att det behövs en bredare bas i diskussionen då offentlig sektor upphandlar stora volymer, vilket gör att hårdare krav måste ställas även där. Även restaurangbranschen är problematisk då få konsumenter bryr sig om var köttet kommer ifrån när de äter ute. Sara Sundquist framhöll att det dock finns en grogrund för hållbarhetsarbete då att många kockar och restauranger är medvetna om debatten. Visita har satt ihop ett hållbarhetsdokument för att underlätta arbetet för medlemmarna.

Konkreta åtgärder

En konkret åtgärd som Jenny Lundström föreslog var att använda olika momssatser utifrån en hållbarhetsaspekt där ”sämre”  kött har en högre momssats. Åsa Coenraads (M) menar dock att differentierade momssatser är ett problematiskt styrmedel. Hon vill istället se tydligare ursprungsmärkning för att underlätta för konsumenterna att göra smarta val kombinerat med en gemensam lagstiftning för hela EU med ett uppföljningssystem där påföljden om man bryter mot reglerna ska svida.

 1/7 kl 13- 13.45 Nestlé och Unilever toppar Oxfams scorecard

Oxfam bjöd till seminarie där för att tala om hållbar livsmedelsproduktion och presentera sitt scorecard på vilka företagen som är bäst på exempelvis vattenanvändning.

Tim Gore, Oxfam international och Louise Gauffin, Oxfam Sverige berättade hur klimatförändringar påverkar mat och livsmedelsproduktion samt hur de stora livsmedelsproducenterna kan påverka situationen. Oxfam arbetar strategiskt med att försöka ändra matsystemet genom att samarbeta och påverka de tio största globala matproducenterna under rubriken ”Behind the brands”. Exempelvis står de tio största livsmedelsbolagen för större klimatutsläpp än samtliga nordiska länder gemensamt. Arbetet består av 7 punkter som de följer upp, bland annat arbetsförhållande, vattenanvändning etc. De tar därefter fram ett scorecard, där Nestle och Unilever är i topp. Tim Gore menade att man som NGO bör vara med och påverka företag för att bidra till omställning inom hållbarhetsområdet, en produktbojkott är inte ett alternativ.

1/7 kl 14-16 Livsmedelsprouktionen måste bli mer hållbar

Under EAT seminarium togs stora och svåra frågor upp. Gunhild Stordalen  initiativtagare EAT och ordförande i Stordalen Foundation inledde med den  att redogöra för vad EAT vill uppnå, dvs en synergi mellan mat, hälsa och hållbarhet.

På plats fanns fotografen och hedersdoktorn Mattias Klum som presenterade i bilder miljön och djurarter som riskeras att slås ut av en ohållbar matproduktion.

Finansmarknadsministern Peter Norman framhöll att regeringen verkar för att samtliga företag i den  statligt bolagsportföljen ska ha ett tydligt hållbarhetsarbete och menade att de företag som inte satsade på hållbarhet kommer att förlora vinster långsiktigt, att hållbarhet inte är en konflikt mot lönsamhet.

Under den efterföljande panelsamtalet med Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist, miljöminister Lena Ek, Torgny Holmgren Chef, Stockholm International Water Institute, Claes Johansson Hållbarhetschef, Lantmännen, Erik Lindroth Miljöchef, TetraPak, Katalin Paldeak VD, Clarion Hotels, Nordic Choice Hotel Group och  Annika Söder Chef, Dag Hammarskjöld Foundation var alla relativt enade om att matproduktionen måste bli mer hållbar än idag, även om Sverige är bland de ledande gällande djurhållning och miljömål. Lena Ek välkomnade konkreta förslag som kan förbättra miljön.

–  Ur ett hållbarhetsperspektiv är Sverige det landet med säkrast livsmedelproduktion. Vi är mest skyddade från antibiotika och nu måste vi få resten av världen att följa efter. Exempelvis genom livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest, avslutade Marie Söderqvist.

1/7 kl 12.30.13.30 Kramfors goda exempel: ”Lättare att få förlåtelse än tillåtelse”

LRF och Kommunal bjöd in tills seminariet under namnet ”Har vi råd att äta billig mat?” på plats fanns Kramfors kommun som ett gott exempel på en kommun som lyckats förbättra maten i den offentliga sektorn och använda sig av mat med kvalité, och i hög grad svenskt kött.

– Vi har gjort en undersökning och 85% säger sig vara nöjda med maten, vilket är ett fantastiskt reslutat. Mitt råd till andra kommuner är att inte alltid blanda in politiker för mycket om ledningen bestämt sig för att satsa på maten. Det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse.

Kramfors kommun har trots att de fått in mer svenskt och närproducerad mat som lagas från grunden, inte höjt kostnaderna. Tvärtom har de minskat utgifterna på maten och personalstyrkan är densamma.

Framgångnycklarna är flera;

Flera kommuner var överens om att det krävs att man måste vara hårdare mot grossisterna och returnera felaktiga leveranser där produkter bytts ut mot billigare alternativ med sämre kvalité.

En annan nyckel är att vara införstådd med Lagen om offentlig upphandling.

– Enligt EU-lagstiftning så kan man inte kräva att produkten eller maten ska komma från ett specifikt land. Men kommunen kan däremot bestämma sig för att anta Konkurrensverkets djurs- och miljökrav vilket då gör att kostcheferna kan få in de produkterna som de vill ha, sa Monica Sihlén från Konkurrensverket tidigare Miljöstyrningrådet.

LOU kommer också att ändras 2016 med ett mer specificerat djur och miljöskyddskrav. Flera kommuner i södra Sverige hade valt att skilja på upphandlingen av livsmedel och distribution vilket gett mer utrymme för mindre producenter att också kunna leverera till den offentliga sektorn.

Men det måste få kosta, om vi vill ha en hållbar framtid. Om 10 år vill ha en nöjdhet på 85% i alla kommuner, avslutade Per Holmström, Förste vice ordförande, Kommunal.